fredag 30 juli 2010

Politisk reträtt? (uppdaterad)

Nederländerna drar sig nu ut ur Afghanistan. Anledningen är att den politiska viljan har gått ner till noll efter det att den förra regeringen fick avgå efter politiska strider då NATO bad dom att förlänga insatsen. Det innebär att ISAF minskar med 1950 soldater i den södra landsändan. Möjligtvis så kommer man i stället för soldater skicka poliser för att träna ANP.

Det holländska försvaret har trots 24 döda soldater inte gett upp, det är den politiska viljan som saknas.

Hur ser det då ut ibland de övriga stora länder som bidrar med trupp till ISAF?

- USA. Obama har precis fått igenom sin budget för att förstärka med 30.000 man, men det finns kraftigt missnöje inom framför allt de egna leden i det demokratiska partiet. Med tanke på den ekonomiska kris som landet fortfarande befinner sig i och där IMF anser att landet kan vara på väg in i en ny ekonomisk recession och kan vara i behov av ekonomiskt stöd, så kommer andra saker än Afghanistan få fokus nästa år inför valet 2012. Därför så ska vi nog räkna med att den utlovade neddragning på truppnärvaron nästa år kommer att ske oavsett läget i Afghanistan. Frågan är bara ur vilken region dom drar sig ur först? Den relativt stabila norra där dom nyligen förstärkte med ca 5000 man och MEDEVAC helikoptrar eller den södra där majoriteten av striderna pågår idag? Antagligen blir det den norra, vilket ökar bördan för bl.a. Sverige.

- Storbritanien. Den brittiska ekonomin är hårt ansträngd och försvarsmakten behöver pengar för att bl.a. finansiera sina nya hangarfartyg och F-35 flygplan. Det har därför funnits diskussioner om ett tillbakadragande så snart som möjligt. Efter David Camerons tillträde som premiärminister så har det varit långa diskussioner när (inte om) man ska börja dra sig tillbaka. Just nu så lutar det åt att man precis som USA minskar närvaron 2011, för att vara helt borta ur landet till 2015.

The prime minister said: "Yes we can, but it should be based on the conditions on the ground. The faster we can transition districts and provinces to Afghan control, clearly the faster that some forces can be brought home.

"I don't want to raise expectations about that because that transition should be based on how well the security situation is progressing.

He added: "What I have said is, people in Britain should understand we're not going to be there in five years' time, in 2015, with combat troops or large numbers because I think it's important to give people an end date by which we won't be continuing in that way.


- Tyskland. Precis som övriga europeiska länder med ekonomiska problem, så pågår det massiva neddragningar av den tyska försvarsmakten. Efter den misslyckade insatsen mot stulna tankbilar så har det varit en tuff politisk debatt om fortsatt närvaro i Afghanistan. Många huvuden rullade när politikerna krävde ansvar efter att försvarsmakten och försvarsdepartementet försökt dölja händelseförloppet. Inget har dock sagts om ett tidigare utdragande än det officiella 2014 när afghanska trupper själva ska ansvara för landets säkerhet. Man har tvärt om startat upp en kampanj för att öka stödet för landets soldater som är i Afghanistan.

- Frankrike. Kriget i Afghanistan är inte populärt bland väljarna. Men till skillnad från USA, England och Tyskland så väljer Frankrike att inte definiera ett slutdatum för sin närvaro i Afghanistan.

French Defence Minister Herve Morin was quoted on Thursday as saying it was counterproductive to talk of withdrawing the 3,500 French troops serving with NATO forces in Afghanistan. ...

But while both the United States and Britain have set target dates to withdraw some or all of their forces, Morin said: "To talk of withdrawal today is counterproductive.

"As long as security and stability are not effective in a zone, we must continue our mission. But intermediate stages should be set so public opinion doesn't get the impression of a useless effort," he was quoted as saying.


- Italien. Italien är en av de s.k. PIIGS länderna med sämst ekonomi i Europa. Just nu så lutar det åt nyval efter bråk i regeringspartiet. Ett nyval kan innebära att nytt fokus sätt på kostnaderna för insatsen i Afghanistan. För närvarande finns det dock inget som säger att Italien drar sig ur innan resten av NATO gör så.

- Kanada. Man har beslutat sig att köpa 65 stycken F-35 vilket givetvis kommer att kräva att pengarna sparas in någon annan stans. Enligt plan ska Kanada lämna Afghanistan 2011, men det finns kritik för att man drar sig ur i förtid. Denna kritik finns även i kongressen.

I don’t think all the troops will be out of there in 2011,” said Conservative Senator Michael Meighen, vice-chair of the committee, referring to parts of Afghanistan as “medieval.”

“I don’t think there’s any chance of being out of there in three years,” concurred Liberal Senator Colin Kenny, the committee’s chairman. “It’s going to take a great deal of effort and some measure of luck for us to succeed.”


Jag misstänker därför att deras närvaro i Afghanistan kommer att fortsätta, det har dom bevisat tidigare i bl.a. Bosnien.

- Polen. Man kommer att dra sig ur samtidigt som USA. Tankar finns på att börja utdragandet 2011 för att vara ur landet 2012.

Som synes så är det mer politiska avgöranden än militär taktisk förmåga eller talibanernas motstånd som avgör när de olika länderna tänker dra sig ur Afghanistan. Frågan är bara vad som händer när USA drar sig ur? Kommer det att ge en politisk legitimitet för de övriga länderna att också lämna landet?

I Sverige verkar det finnas politisk konsensus i dagsläget för att fortsätta vara kvar i Afghanistan. Men även vi kan nog knappast klara av Afghanistan på egen hand, utan får lämna den dag de övriga drar sig hemåt.



Uppdaterad 10-07-30, 21:54
I USA börjar man ställa kostnaden för utlandsinsatserna mot t.ex. förbättrad skola. Vård, omsorg och skola är slogans som även går hem hos den amerikanska väljarkåren. I höst kommer en ny test för Obamas förtroende när budgeten för insatsen i Afghanistan 2011 ska beslutas.

En fråga som jag ställt tidigare och som även Sumatra ställde till mig är: vad händer om vår Afghanistaninsats inte fungerar? När USA misslyckades i Vietnam så drog dom sig tillbaka och slickade såren och lovade dyrt och heligt att inte ge sig in i liknande situationer igen. Resultatet blev att COIN föll i glömska hos alla i USA förutom USMC. Gör vi samma sak även här i Sverige, eller ställer vi om fokuset på t.ex. Afrika? Vad händer om det inte finns några EU-länder som vill vara med om en ny mission?

Även i Sverige ökar pessimismen även om man kanske inte ska dra allt för stora växlar av SIFO:s mätning. Om Sverige drar sig ur så står vi helt plötsligt med kontraktsanställda soldater samt ett försvar som mest är anpassat för utlandsuppdrag. Vad gör vi med dessa i detta läge? Sväljer stoltheten och går tillbaka till värnpliktssystemet och ett invasionsförsvar som vi trots allt i praktiken hävdar att vi inte behöver? (Jag vet att politikerna ger löften om att kunna försvara Sverige, men det är långt från ord till handling). Med fast anställda soldater som krattar grusplanen framför kasernerna så lär rekryteringen sjunka ner i en djup avgrund.

Är det då dags att likt Candide finna att det bästa är att stanna hemma och sköta sin trädgård?

Uppdaterad 10-08-01, 19:55
trots det officiella tillbakadragandet är den hollänska närvaron i Afghanistan inte helt avslutad.

The Dutch ministry of defence told the BBC that while its military mission in Afghanistan had ended, a redeployment task force would stay on to oversee the return of vehicles, military hardware and equipment to the Netherlands.

Four F16 jets, three Chinooks and five Apaches from the Dutch air force were expected to remain in Afghanistan until the end of the year.


Det är trist att ekonomi och politisk vilja i realiteten styr insatsen i Afghanistan. Alla har just nu så bråttom att man inte märker att det trots allt sker framsteg.

Frågan är vad det är som gör att svenska politiker kan ha sådan pass stark vilja att stanna kvar i Afghanistan jämfört med många av sina europeiska kollegor?

- Vi har relativt få egna förluster och befinner oss i en relativt lugn provins.

- Svenska staten har jämfört med övriga europeiska länder mycket bra ekonomi.

Jag håller dessutom helt med Cynisk att det finns för många inom svensk press som har en mycket naiv inställning till internationella insatser. Frågan är hur en tidning som Aftonbladet som har en hårt arbetande reporter i Johanne Hildebrandt kan ha en redaktör som Helle Klein som inte tror på sin egen reporters rapportering?

Internationella insatser är tufft och soldater riskerar att dö, men om det inte vore så hade vi inget där att göra utan kunde lungt lämna över till de civila hjälporganen. I stället för att sitta hemma i soffan och gissa så lyssna i stället på dom som är eller har varit på plats och som anser att vi gör framsteg. Det går bara mycket långsamt!

Uppdaterad 10-08-02, 09:49
Alliansen går nu ut med att man är både beredd att förlänga och utöka den svenska insatsen i Afghanistan.

Alliansen vill också öka de civila insatserna, både utvecklingsbistånd och stöd till rättsstatsuppbyggnad. Sverige bör bidra med fler poliser och biståndet bör i högre grad kanaliseras till landets norra delar där den svenska insatsen är baserad. Ökad synlighet för svenska utvecklingsinsatser stärker relationen till civilbefolkningen, anser alliansen.

Bra, men jag misstänker att drar de andra länderna sig ur 2011 (vilket är sannolikt) så kommer även Sverige att göra det. Därför så är det ganska så riskfritt att gå ut med ett liknande påstående.

10 kommentarer:

  1. Försmådd av Aeneas dog Dido på bålet,hoppas inte Sverige i Afghanistan möter samma öde.

    SvaraRadera
  2. Frågan är väldigt befogad, kanske har man då även äntligen blivit av med en massa teknisk specialkompetens som inte heller efterfrågas i nån skyttekompanikrävande insats (FM definition på arbetsbrist) varför det nyskapade rekryteringsproblemet egentligen är än mer kritisk, men ur ett nationellt säkerhetsperspektiv endast:(

    SvaraRadera
  3. Psst... CI, det var Voltaire i boken Candide som föredrog trädgårdsskötsel.

    "Det är väl talat, svarade Candide, men nu måste vi odla vår trädgård!"

    Dante skrev Inferno och trädgårdsarbete är ju ett rent helvete, så helt fel är det ändå inte.

    Ett, som vanligt, genomtänkt inlägg i ett ärende som det säkert finns anledning att återkomma till.

    Har ett svagt minne av att Canada satt upp någon form av datum inte långt efter Holland. Åldern!

    SvaraRadera
  4. @CI "Kanada. Man har beslutat sig att köpa 65 stycken F-35 vilket givetvis kommer att kräva att pengarna sparas in någon annan stans. Men deras närvaro i Afghanistan kommer att fortsätta, det har dom bevisat tidigare i bl.a. Bosnien."
    ??? Kanada lämnar Afghanistan 2011 - end of contract!

    SvaraRadera
  5. Att Nederländerna drar sig ur på grund av "bristande politisk vilja" är lite av en. förenkling. Jag tror det beror på politisk insikt efter omfattande mångårigt engagemang i utlandsmissioner. Det engagemanget sliter otroligt på all materiell och personal. Nyutexaminerade officerare skickas direkt till Afghanistan som plutonchefer och rotationsfrekvenser som är mycket höga. En insikt i att man inte har råd. Den insikten tror jag precis som du är delad. Jag tror den kommer att leda till en tillnyktring i västvärlden. Att engagera sig i statsbyggande och implementering av demokrati är förmodligen inte de målsättningar som i samma utsräckning som idag kommer att gälla i framtiden. Sådana målsättningar är svåruppnådda. Jag tror på mer realistiska målsättningar framöver - målsättningar som bättre taktar med de små numerären dagens och morgondagens försvarsmakter har.
    Intressant hade också varit en ökad debatt om vad de civila medlen åstadkommer. Kritik framförs i princip hela tiden mot det militära maktmedlets effektivitet. 1,2 miljarder kostar vårt militära engagemang i Afghanistan. 800miljoner läggs på civila åtgärder- men varför talas det så lite om hur väl de uppfyller sina målsättningar - och är det så att det finns klart definierade mätbara målsättningar för dessa åtgärder?

    SvaraRadera
  6. En komplicerad situation tål förenklingar utan att tappa eller utelämna något. Som en stor ekvation, där man inte förändrar värdet för att man förenklar uttrycket och hyfsar i båda leden.

    I en komplex situation däremot, kan inga förenklingar göras utan att slutresultatet förändras.

    Det är en viktig input som behandlas i det här inlägget. En annan del som inte kan tas bort eller förenklas ur ekvationen är den pågående finans- och bankkrisen. En tredje faktor är opinionsläget och tendenser kring detta. Till sist är det, för det fjärde, beslutsamheten hos politikerna som avgör, precis som rubriken antyder.

    Hur fel det kan bli när man blundar eller förenklar där inga förenklingar egentligen är möjliga, är den hotbild vi håller oss med i det här landet. Förenklad och förstenad medan utvecklingen i omvärlden är dynamisk och stadd i ständig förändring, med tvära kast.

    Det är ett angeläget budskap som framförs i inlägget, om än inte alltid så välkomna förändringar som beskrivs. Det bidrar till beskrivningen av den komplexa verklighet vi lever i. Att hålla verkligetsbeskrivningar så fria från värderingar som möjligt är viktigt och det tycker jag att CI lyckats med.

    Värderingar är viktigt, men kommer in först när man har en någorlunda bra verklighetsbeskrivning att förhålla sig till.

    Inget i inlägget förändrar behovet av stöd för de som deltar, d.v.s soldater, officerare och civila i insatsen.

    Snyggt jobbat, CI - som det heter nu för tiden.

    SvaraRadera
  7. @Sumatra: Min svenskalärarinna skulle bli bedrövad om hon såg min ihopblandning. Dags för en klassisk litteraturhöst för CI.

    @Anonym 22.11: Det är nog inte så enkelt. Jag uppdaterar inlägget för att förtydliga.

    SvaraRadera
  8. @Anonym 22.35: Fredsframtvingande insatser i allmänhet är mycket svåra och COIN ännu värre. I teorin så verkar allting kristallklart med COIN. Skydda befolkningen, stötta regimen, skapa ett förtroende med lokalinvånarna så att dom slutar stödja rebellerna. Detta innebär också för den enskilde soldaten att ta stora risker, något som delvis gav upphov till soldaternas kritik mot McChrystals metoder. 24 döda soldater blev för mycket för politikerna och dom kunde inte ställa upp när NATO bad om fortsatt hjälp!

    Holländarna är dock mycket duktiga soldater och precis som Danmark extremt NATO-trogna som ger allt i insatser (t.ex. var holländska F16 de enda förutom USA som var aktiva inne över Kosovo och sköt ner serbiskt flyg), så jag tror inte att det var där viljan brast först. Holländska politiker har däremot ofta visat tecken på bristande mod, vilket hanteringen av händelseutvecklingen i Srebrenica är ett exempel på (det var inte de holländska förbandets fel, utan dess ROE).

    Nu får vi se vem som får ökad börda efter holländarnas reträtt och om dominoeffekten startar.

    http://www.abc.net.au/news/stories/2010/02/22/2827062.htm

    SvaraRadera
  9. Den brittiska ekonomin ligger till stor del bakom att man nu vill snabba på arbetet med att ta hem sina trupper. Cameron vill minska på försvarsutgifterna med 25%.

    http://www.france24.com/en/20100610-british-pm-visits-afghanistan-rules-out-more-troops

    SvaraRadera
  10. Och nu har regeringsföreträdare gått ut och sagt att några mer pengar till FM blir det då inte.
    Så en eventuell ökning av insatsen i Afghanistan får väl lösas inom befintliga budgetramar.

    SvaraRadera