Försvarsmakten väljer att straffa de officerare och soldater som valde att avbryta en övning med NBG 11.
Befälen, bland andra en kapten och en löjtnant, hoppade av övningen i Eksjö efter långvarigt missnöje med bland annat hur försvaret tolkat deras arbetstidsavtal.
Tillsammans med huvuddelen av NBG:s spaningspluton sjukskrev de sig och återvände till sin stationeringsort, Boden.
Man kan se denna händelse på många olika sätt. Men helt klart finns det ett stort missnöje bland officerarna på hur ÖB har hanterat avtalsfrågorna den senaste tiden. Detta missnöje sprider sig givetvis till soldaterna och riskerar att förstöra utbildning. Tar man inte allvarligt på dessa signaler och fortsätter att ignorera problemet kan det förstöra stämningen på förbanden och leda till fler avhopp.
Hur stort är avståndet mellan HKV och de enskilda medarbetarna? Jag satt och fikade med en hög chef på HKV och han var till början ganska oförstående till min ovilja till att skriva på ett nytt avtal. De signaler han hade fått från förbandschefer var att alla var med på båten. Han trodde jag överdrev problemet med att personalen på förbanden inte var särskilt nöjda med ledningen.
Jag förklarade att för min del så var det två frågor som bakats ihop till en:
- Utlandstjänst, som jag är positiv till.
- Nytt arbetsavtal som HKV inte har fått samråd på av fackförbunden och där man förväntar sig att officerarna ska skriva på utan att veta vad deras underskrift innebär. Detta avtal är jag allt annat än positiv till.
Jag hörde i korridoren att Flygvapenledningen hade fått ÖB att backa en smula avseende piloter och tekniker. Det går helt enkelt inte att sparka dessa kategorier då det redan idag är brist på personal. Med tanke på att helikoptersystemet ska utökas kraftigt de närmaste åren med HKP 16 (ev. Blackhawk) och HKP 14 (när nu den blir klar) så blir det mycket svårt att hitta ersättare. Insatserna med HKP 10 i Afghanistan samt NBG 11 beredskapen med HKP 15 kommer också att sluka mycket personal. Nyutbildade tekniker kommer därför att behöva i första hand fylla de hål som uppstår i HKP 16 organisationen. Den s.k. "övergångsorganisationen" för piloter och tekniker som vägrat skriva avtal kommer med andra ord att bli mycket långvarig.
Som lök på laxen så är det mer aktiviteter på G för helikopterflottiljen. I Flygvapeninspektörens senaste nyhetsblad (finns ej på nätet ännu) fanns en hel del nyheter som påverkar framför allt helikopterorganisationen.
Vidare har vi FV-personal på enskilda missioner i bl a Sudan. En flygstridsledare som arbetar på ett ”air operations”.
Hmm.. kan detta bli en förberedelse för en eventuell flygvapeninsats i området någon gång under de närmaste åren?
Norwegian Air Detachment 5 påbörjar sin verksamhet vid flygbasen Meymahne i dagarna. Förbandet har till uppgift att förse ISAF med två MEDEVAC-helikoptrar Bell 412. I detta norska förband ingår tio svenska tekniker som i perioder roterar ner till Meymahne.
Detta är en förberedelse för HKP10 insatsen i Afghanistan nästa år. Avslutningsvis så fanns det en nyhet om NBG 11.
Det som gör det aktuellt just nu är att vi diskuterar stöd från ytterliggare ett land och då med MEDEVAC-helikoptrar. Ett avtal är mycket nära förestående och då behöver vi tillföra ytterliggare 14 befattningar till EAW.
HKP 15 är så vitt jag vet tänkt enbart för trupptransport i NBG 11, så det blir med andra ord inte en ersättare, utan ett komplement? Om inte kan detta kanske minska på trycket på helikopterflottiljen som då kan fokusera på ISAF-insatsen och att förbereda inför HKP 16.
Det finns gott om arbete och ont om folk i helikoptersystemet. Som konsekvens av avtalsfrågan så börjar det dyka upp civila bolag som önskar rekrytera officerare och då framför allt helikopterpersonal. Med andra ord så kan helikoptersystemet hamna i en riktig rävsax de närmaste åren. ÖB:s hantering av avtalet kan därmed sänka mycket av den tänkta helikopterupptrappningen.
Efter Försvarsmaktens beslut att all anställd personal måste vara beredda att göra utlandstjänst måste nu 14 personer som tackat nej till det nya anställningsavtalet lämna helikopterflottiljen, där Malmen i Linköping ingår. 35 personer placeras i en övergångsorganisation och ska på sikt ersättas av ny personal.
Den osäkerhet som uppstått gör att Officersförbundets företrädare Johnny Ivar nu är rädd för att helikopterflottiljen ska dräneras på viktig personal.
– Skulle halva styrkan på vårt nya helikoptersystem försvinna blir det självklart så att det kan bli fördröjningar på den produktionen vi har där. Där är det redan fördröjt ett antal år och risken är att det fördröjs ytterligare, säger han.
Frågan är slutligen vilken juridisk tyngd det papper som många har skrivit egentligen har? Är det verkligen ett avtal, eller är det bara en intresseanmälan om att skriva på ett nytt avtal så fort det finns framme?
Uppdaterad 10-10-26, 21:40
415 anställda i Försvarsmakten kommer att få lämna sitt jobb. Det är intressant att läsa kommentarer från de som valt att sluta. Det är inte särskilt många som sagt nej på rund av att dom inte vill tjänstgöra utomlands, utan för att de är nära pension eller vill utnyttja trygghetsstiftelsen då dom helt enkelt tröttnat på sin arbetsgivare.
Försvarsmakten kommer dock att få en hel del problem. Ett antal nyckelpersoner inom helikopterflottiljen kommer att sluta, vilket kommer att påverka det framtida införandet av HKP 14, 15 och 16.
För min egen del så har en intressant situation inträffat. Jag har nämligen INTE vare sig fått sparken eller blivit placerad i övergångsorganisationen! Detta trots att jag uttryckligen skrev "Ja, men enbart om facket skriver samråd på avtalet". Vad detta innebär i förlängningen kan jag inte riktigt tolka, men kanske HKV har förhoppningar om att facket ska skriva samråd till slut när det nya utlandsavtalet är slutförhandlat? För min del så är det ändå snart dags att dra utomlands oavsett nytt avtal eller inte, så jag får nog vänta tills jag kommer tillbaka med att se slutresultatet...
1983 Aerocenter Trafikflyg/Swedair i Växjö
8 timmar sedan
Glöm inte att Gripen skall säljas till Brasilien vilket nog kräver litet service pà plats ... rätt trevlig utlandstjänst faktiskt. Men kanske brassarna väljer Rafale? Det blir nog Afg istället?
SvaraRaderaJa, det skall bli intressant när det blir prövat vad vi egentligen skrev på. Själv skrev jag på det som framgår av PERSDIR Stålesjö sista brev där det tydligt framgår:
SvaraRadera"Svarar Du ja....
... kommer Du få en placering i Försvarsmaktens organisation och HA MÖJLIGHET att tjänstgöra internationellt EFTER DIALOG med din chef, förutsatt att du har RELEVANT KOMPETENS och att det FUNGERAR MED HÄNSYN TILL SOCIAL SITUATION OCH HÄLSA".
Detta i kombination med ÖB Göransons tydliga statement i Officerstidningen nummer 6, 2010:
"– För huvuddelen kommer ingenting att
förändras när du omreglerar. Jag har ingen
ambition, och det har ingen annan i organisationen,
att tvinga folk. Varför ska jag
bestiga berg när jag kan gå över en kulle? Det
är normal personalplanering i dialog med den
enskilde som gäller. Ingen kommer att tvingas.
Har du hinder, fysiska, psykiska eller något
annat problem just nu i din sociala situation
som sätter käppar i hjulet, då är det så – och
då ska vi ta hänsyn till det på ett adekvat sätt."
gjorde att det kändes rätt tryggt. Jag får MÖJLIGHET att i DIALOG avgöra om & när jag skall åka och ÖB kommer INTE TVINGA någon.
Nu förutsätter jag att ÖB kommer vara den TROVÄRDIGA och ATTRAKTIVA arbetsgivare han vill vara och stå vid sitt och sin PERSDIR:S ord....
OM & NÄR jag kan så tar jag MÖJLIGHETEN - annars blir jag hemma - med jobbet i behåll !!
@anonym 13:54
SvaraRaderaJag har sett alldeles för många exempel på att FM inte tvekar en sekund att bestiga berg när det kommer till personalplanering. Fina ord kan de gott fortsätta att sprida omkring sig, jag vill ha ett avtal som fastställer dessa fina ord.
Själv börjar jag vara riktigt less och har lyft blicken ut i det civila. Visst får man jobba för slantarna där, men det gör jag mer än gärna för en dynamisk, god och trovärdig arbetsgivare. Och nej, jag är inte lat, bakåtsträvare eller "kott-sparkare".
En liten fråga vad gäller de soldater och officerare som sjukskrivit sig, är det den gamla godingen ÖVA som tittat ut ur garderoben?
//JOPP
B. Grundevik hävdar i dagens DN att utländsk inhyrd operatör av TUAV i svenskt PRT tyvärr är folkrättsligt omöjligt.
SvaraRaderaDet rör sig ju liksom för Australien, Kanada och Tyskland, som alla hyr TUAV Heron till sina trupper inom ISAF, om en och samma israeliska operatör.
B. Grundevik hyser uppenbarligen uppfattningen att folkrätten skiljer sig mellan ovan uppräknade stater, en så anmärkningsvärd uppfattning att den närmast kan betraktas som apart.
Märk att det uppenbarligen går alldeles excellent att integrera kroatiskt opererade Mi-17 inom NBG 2011! Detta utan att vi vet det minsta om vilkan Status Of Forces Agreement (SOFA) om ens någon, som kan vara tillämplig vid en eventuell framtida snabbinsats med NBG 2011?
Låter lite långsökta med FV insats i Sudan bara för att Sverige råkar bemanna en flygrelaterad tjänst i HQ, men CI kanske har andra indikationer?
SvaraRaderaEn tanke jag jag hade när jag skrev under utlandsavtalet var att ÖB måste nu ta ansvaret för sitt beslut och faktiskt avskeda de som inte tackat ja. Tyvärr måste jag tillägga, men jag tycker att det viktig konsekvens över att fullfölja det han initierat då han kört över fack och personal i frågan.
SvaraRaderaOm det stämmer att piloter och flygtekniker är undantagna, ja då har hela ärendet fallit än mer platt till marken.
Ja, jag är medveten om konsekvenserna för luftförsvaret av Sverige och jag hade hoppats på att ÖB också hade varit det innan han skickade det famösa och felstavade brevet.
Det smärtar mig, men inga undantag borde beviljas vilket kanske, kanske får till följd att ÖB faktiskt få stå upp och ta ansvar för sitt handlande.
Det är nog första gången i min snart 20-åriga karriär som jag önskar att en ÖB avsätts med omedelbar verkan, allt pga hanteringen av en fråga som i grunden 80% är positiva till men som han personligen lyckats omvandla till ett mindre trauma.
Men jag är nyfiken på fortsättningen, ska bli spännande att höra argumentationen varför vissa ska bli uppsagda men inte andra...trots att de kryssat i samma ruta...
Information om vilka avtal som gäller.
SvaraRaderaAllan Widman lovar på sin blogg bevaka de tragiska familjeöden som drabbat Svenska soldater den senaste tiden. Att känna trygghet att jag själv men framförallt min familj kommer att få kompensation i anständig omfattning vid händelse av min invalidisering eller död är den enskilt viktigaste anledningen till att jag tyckte ÖB:s framfart var anmärkningsvärd.
Det är var uppenbarligen omöjligt för ÖB att klara ut vilka förmåner som gäller innan de nya internationella avtalet skulle skrivas på den 20:e september. Man kan väl tycka vad man vill om det. Nu är det emellertid fullbordat faktum och de som tecknat på får leva med det.
Vilket stöd skulle min familj få om deras 24 årige far omkommer i FM? Blir det ett engångsbelopp?
Hur stort? Änkepension? Mina barn, får de något?
En korttidsanställd soldat som blir av med båda sina ben undet tjänsgöring utomlands, vad händer för honom när kontraktstiden tar slut? Får denna då rulla iväg till arbetsförmedlingen för att fortsätta sin karriär där då anställningen är slut? Är att detta upp till arbetsgivarens tolkning eller är det redan bestämt? Eller kommer FM ta ansvar för honom och erbjuda honom förlängd anställning i anpassad tjänst fram till pension.
Srämmande tidningsartiklar har jag läst redan tex om en soldat hemmahörande i Luleå som inte fick ersättning från försäkringskassan eftersom han inte fyllt i erfoderliga papper omebelbart efter sin hemkomst till det land han nästan omkom för att försvara. Vad händer med en soldat som mister sin syn och kanske hörsel, hur får han hjälp vid hemkomsten med blanketter och annat?
Dessa frågor och många andra måste besvaras omgående av försvarsmakten. Jag anser mig inte för mer än min fru och våra två små barn, därför vill jag att ingångsvärden för vår lilla kärnfamilj skall vara kända innan jag åker på en mission där risken att jag kommer hem som invalid eller död snarare räknas i procent än promille.
Åter till inledningen, politiker fackförbund officerare och bloggare, alla som har insyn - bevaka de tragiska fall som inträffat, kämpa för att de får allt stöd de har rätt till. Skriv sedan, många gånger verkar försvarsmakten tolkningsrätt - hur appliceras den på dessa riktiga fall. Ni som känner de skadade fråga om de har lust att berätta för oss alla andra som står på tur. Sveriges soldater och FM anställda förtjänar att veta!
Till försvarsmakten:
Gör en webb baserad "I händelse av skada eller död" sida där soldaterna kan fylla i och se gäller dem. Även som svaren till slut blir : "Avgörs från fall till fall, Försvarsmakten har tolkningsrätt" är det långt bättre än ingenting alls. Invärden något i stil med:
1. Kön
2. Antal barn + ålder
3. Anställningsform
4. Typ av tjänstgöring där skadan uppstod.
5. Uppstod den på tjänstetid
6. Sverige / Utland
7. Typ av skada/dödsfall
Output: Engångsbelopp: ??? Änka ??? kr/månad Barn 1:???kr/mån etc... du erbjuds annan anpassad tjänst i FM fram till pension etc..
Det skulle kännas bra att göra en sådan koll innan man åker, skriva ut den och ge till frugan.
Tack för mig, hoppas det löser sig på bästa sätt för våra skadade kamrater och försvarsmakten.
Avtalsfrågan har nu diskuterats på bloggar sedan länge. Nästan undantagsvis är det negativa synpunkter på processen. Man kan få intrycket att de flesta är emot.
SvaraRaderaMen är det sant? Eller är det så att de som är missnöjda ger uttryck för det. De som är nöjda eller inte har någon särskild synpunkt tycker inte att det finns någon anledning till att yttra sig (gnälla)?
Kan det vara så att majoriteten ändå är nöjd och att ÖB därmed har fattat rätt beslut?
Old School
Jag tror det finns många som är nöjda med beslutet. Jag är det i alla fall. Sen finns det alltid saker som kunde vara bättre. Jag tycker till del att man har gått för snällt ut. Att säga att ingen kommer att tvingas är kontraproduktivt för FM. Det finns alltför många som sa ja men bara tar upp en plats i FM och kommer att säga upp sig den dagen utlandstjänst blir aktuellt vilken sannolikt aldrig kommer. Det är för många som inte är med i matchen.
SvaraRaderaJag tycker man skall dra obligatoriet längre. Det ska vara ett krav men genomförd utlandstjänst för exempelvis befordran, helst en mission för varje steg. I de falla man är specialist inom ett område som inte efterfrågas internationellt kan avsteg göras.
Nästa fråga blir hur nya Utlandsavtalet blir. Det är avsevärt viktigare än obligatoriet. I nuläget förlorar många officerare, som har förhållande och barn, ekonomiskt på utlandstjänst och försäkringsskyddet är för dåligt. Här måste man få till ändringar. Det är för övrigt underkänt att FM slutat driva frågan om skattelättnader.
@CS 01:37
SvaraRaderaDelar Din uppfattning. Men vad menar Du att försäkringsskyddet är för dåligt?? Har Du verkligen kollat Dina privata försäkringar, den försäkring Officersförbundet har samt vad utlandsavtalet säger och ger?? Jag är inte säker på att vi har så dåligt försäkringsskydd.
Däremot är svårigheterna att få utbetalningarna verkställda kanske komplicerade, speciellt för en skadad som har sitt trauma att hantera. Men detta gäller ju även vid civila olyckor.
Jag avser endast försäkringen i utlandsavtalet. Jag tycker inte att man skall behöva ta privata försäkringar eller tvingas gå med i facket för att tjänstgöra utomlands (deras försäkring är dock bra). Jag skulle vilja se ett avsevärt större belopp både vid dödsfall och invaliditet och det skulle inte kosta FM många kronor för mig veterligen betalar de inte några premier (rätta mig om jag har fel).
SvaraRadera@CS: Hmm.. du säger att du är nöjd med beslutet, men att du inte gillar villkoren i utlandsavtalet.
SvaraRaderaSka man inte som arbetsgivare säga A innan man säger B. Vad händer om utlandsavtalet blir sämre, eller inte uppdateras alls?
Jag håller just nu på och skriver ett inlägg om den svenska C-17 personalen på HAW i Ungern. Det är ett bra exempel på vad som kan hända när personal ger sig in i något innan dom helt och hållet vet vad det är som dom gett sig in på. Stay tuned...
@CS
SvaraRaderaSkulle du vilja vara snäll och redogöra för hur försäkringsskyddet ser ut?
Kan du ge en bild över låt säga två fall, dödsfall och invaliditet?
/Oinsatt
@oinsatt
SvaraRaderaVid dödsfall lämnas 22 prisbasbelopp (42400:- 2010) till dödsboet samt ytterligare 3 prisbasbelopp per barn.
Vid invaliditet gäller 22 prisbasbelopp för 100% invaliditet. Beroende på vilken grad av invaliditet man får fastställs beloppet. 10% ger alltså 2,2 prisbasbelopp. Hur många procent invaliditet man har utgår från en tabell över skador som är gemensam för försäkringsbolag.
Även om dessa summor skulle ta ett tag att spara ihop som yrkesverksam så tycker jag de är löjligt låga för att dö eller skadas i statens tjänst.
@Chefsingenjören
Ja, jag är nöjd med beslutet trots att jag har synpunkter på Utlandsavtalet. Jag tycker det är två skilda saker. Skulle däremot nästa Utlandsavtal bli sämre kommer jag dock inte stå till FM förfogande för utlandstjänst.
@CS
SvaraRaderaTack för det snabba svaret.
Jag kan inte annat än hålla med dig, men hur höga tycker du att ersättningarna borde vara?
/Oinsatt
@oinsatt
SvaraRaderaSvår fråga eftersom man måste se på avtalet i sin helhet och de förmåner/skyldigheter det innebär. Men oavsett så skulle jag nog vilja se minst de dubbla beloppen.
Huvudorsaken är att om jag dör så vill jag vara säker på att mina barn och min fru som har fått gå ner i arbetstid eller säga upp sig under min utlandstjänst skall kunna bo kvar i vårt hus utan några som helst problem. Därutöver skall de ha en rejäl hacka som plåster på såren.
@CS
SvaraRaderaJag håller med dig till fullo.
/Oinsatt
@CS: Ja, det är två frågor. Problemet är ara att när du skrivit på det nya anställningsavtalet så är du i händerna på din arbetsgivare och fackförbunden att ta fram ett bra utlandsavtal. Med andra ord så har du ingen egen möjlighet att påverka fråga två, då beslutet egentligen tas redan i och med att det nya anställningskontraktet skrivs på. Med andra ord ett "In Blanco" avtal.
SvaraRaderaDet många missar är att säger man nej idag så innebär det att man har möjlighet att utnyttja den s.k. "verktygslådan" i trygghetsstiftelsen. För piloter innebär det upp till två års betald utbildning.
Säger man upp sig senare så tar man bara avsked och har ingen som hellst rätt till stöd för att skaffa nytt jobb.
Det förvånar mig faktiskt att inte fler av dem som egentligen inte vill åka ut faktiskt sa nej och därigenom nyttjade "verktygslådan". Den är som du skriver rätt förmånlig.
SvaraRaderaSjälv skrev jag under obligatoriet med det nuvarande Utlandsavtalet i minnet eftersom det gäller tills vidare. Jag tycker det är acceptabelt och jag har som sagt förhoppningar om att det blir bättre framöver. Skulle det mot förmodan bli sämre så för jag och FM ta konsekvenserna av det då.
Det är inget "In Blanco-avtal" man tagit ställning till. Alla kollektivantal omförhandlas med jämna mellanrum. Detta är på inget sätt unikt.
@CS: Utlandsavtalet ja. Det säger dock inget om hur ofta du ska resa ut, bara villkoren under varje mission. Här finns det stora brister i underlaget från HKV.
SvaraRaderaMin syn på utlandstjänst är att för att det ska vara aktuellt så ska man ha rätt fysisk status och rätt kunskapsnivå. Det hade med andra ord varit mer rätt av ÖB att kräva detta av sina medarbetare.
Som jag har beskrivit tidigare så har min systers man i RAF bl.a. krav på sig att hela tiden hålla sina vaccinatgioner uppdaterade för att vara "fit for fight".
Jag blev oerhört förvånad när jag såg kraven för fysisk status på stabsbefattningar på utlandsmissioner. Det stod inget som hellst om att de fysiska baskraven skulle vara uppfyllda (gäller bl.a. FS20). Enbart fälttestet skulle vara genomfört!
De fysiska baskraven och rätt kunskapsnivå skall givetvis vara uppnådda. När det gäller kunskapsnivån är det främst ett arbetsgivaransvar medan fyskraven primärt är den enskildas ansvar eftersom arbetsgivare redan tilldelar tid för det.
SvaraRaderaMin uppfattning är att det slarvats en hel del med fyskraven till utlandsstyrkan. Sedan FS19 gäller det dock inte längre för Afghanistan. Arméinspektören har varit stenhård med att om inte de fysiska kraven uppfylls så hävs kontrakten. För FS gäller multitest och fälttest. Krav beroende på befattning.
Baskraven (2 träningspass i veckan 75% av veckorna) är jag dock osäker på hur de ser ut med. Baskravet är dock något av de flummigaste krav jag sett i militära sammanhang så om det inte räknas så är det inte hela världen.
Hmm...nu när jag tänker efter så har jag ett svagt minne av att jag läst att stabsofficerare kan slippa multitestet och löpa 3 km på 15 min istället för fälttestet. Om det fortfarande gäller låter jag dock vara osagt. Oavsett så måste ju multitestet och fälttesten genomföras i ordinarie befattning. Kraven kan dock skilja.
@CS: Ditt sista hum är det som gäller...
SvaraRaderaVad har FM tänkt göra med sina civilanställda i utlandssammanhang? Hade det inte varit tillräckligt att kräva utlandstjänstgöring av militär personal?
SvaraRadera// MFI
@MFI
SvaraRaderaDet finns vissa civila yrkesgrupper som gör jättestor nytta i våra insatser medan det finns andra som aldrig kan komma i fråga för utlandstjänst. Det kanske inte handlar om hela missioner utan istället om kortare perioder för att lösa en specifik uppgift.
Några exempel på efterfrågad civil personal i utlandssammanhang: fordonstekniker, LIFT-administratörer, HR-personal, ekonomer, jurister, kyltekniker och elektriker.
Håller med CS helt och fullt - ÖB har varit för snäll. Däremot tror jag inte att så många kommer säga upp sig när det blir dags för utlandstjänst. De kommer med olika medel hålla sig hemma ändå.
SvaraRaderaDet här är den egentliga förtroendekrisen och det sura utfallet av den här obligatoriehistorien. Jag vet inte hur det ser ut på alla regementen och flottiljer, men på många håll har det blivit dålig stämning internt. Yngre kollegor har ju som bekant haft obligatoriet inskrivet sedan 2004 - var fanns alla upprörda känslor då? Knäpptyst. Men i somras blev helt plötsligt en stor grupp väldigt solidariska med en hypotetisk ensamstående gravid tvåbarnsmamma som skulle skickas till Afghanistan på 24 timmars varsel. Jojo, när blåslampan kom lite för nära det egna arslet så blev det liv i luckan.
Eller liv och liv. Mest knöts väl nävarna kraftfullt i byxfickan. Hursomhelst, det här skiktet i officerskåren som vill sitta kvar under korkeken fram till pension kommer sannolikt kunna göra det också som det ser ut nu. Skillnaded från innan sommaren är som sagt att det nu är dålig stämning internt. ÖB har med sitt brev lockat fram något väldigt ruttet i organisationen, men tyvärr inte gått tillräckligt långt för att bli av med det ruttna.
Det är svårt att hänga med i allt som är nytt i FM. Det senaste, senaste verkar vara att kalla sina kolleger för "det ruttna".
SvaraRaderaTrevligt
Som sagt, dåligt stämning. Vissa ser det som en gudagiven rätt att få stanna kvar i samma jobb och göra samma saker ända fram till pension, trots att organisationen och uppgifterna förändras. Och varje antydan om att detta inte är riktigt rättvist mot andra tas som en oerhörd kränkning. Man kan inte ens kalla ett missförhållande för 'ruttet' utan att någon tar det som ett personangrepp.
SvaraRaderaDet är intressant att se att det finns en del yngre officerare som känner sig svikta 2003.
SvaraRaderaSkillnaden är dock stor då yngre officerare faktiskt har ett val när dom tar anställning.
Äldre officerar har kanske lagt 20 år i yrket och för många kanske passerat bäst-före-datum för en civil karriär. Detta i tron på att det kontrakt dom hade skulle fortsätta livet ut. Dom har också ofta en familjesituation som gör det krångligt med insatser.
Till de yngre officerarna skulle jag vilja ställa frågan. Är ni beredda att sluta i Försvarsmakten vid 35-40 för att söka civilt jobb, eller tänker ni fortsätta me kontinuerliga insatser livet ut?
Här har Försvarsmakten en hel del att göra för att ta fram program för omskolning av officerare. I NATO finns detta. De sista åren i en karriär får en officer/specialist tillbringa delar av tiden i skolbänken för att plugga till ett civilt yrke. ÖB:s tro på att de militära kunskaperna ska vara något värt är överoptimistiska. Även säkerhetsfirmor, polisen och väktarbolag vill ha yngre nyanställda.
Vill ÖB lösa ut kontrakt så borde det ha kostat honom en hel del pengar. Vi får se hur FM kommer att använda trygghetsstiftelsen och vad det kommer att kosta.
Är även de civilanställda inräknade i "det ruttna"?
SvaraRaderaTanken är väl att merparten skall karriärväxla runt 35-års åldern. Tror ni inte att man även i den civila världen byter jobb då och då? Både i 35-, 45- och 55-årsåldern. Vad är det som gör just officerare så oförmögna att hitta nya jobb senare i livet?
SvaraRaderaOch kanske än mer intressant - om ni nu anser att ni har 'bäst före-datum' och inte kan hitta nya roller i arbetslivet efter en viss ålder, varför tycker ni att ni skall få stanna kvar i Försvarsmakten för mina skattepengar? Menar ni att stora delar av FM:s lite äldre personalstyrka egentligen är dolt förtidspensionerande?
@ anonym 08.03
SvaraRaderaJag är en av de av Dig utpekade "ruttna" ! Medan Du fortfarande sket i blöjorna jagade jag skarpladde flygplan med röda stjärnor på fenan runt Östergarn, fotade överskeppningstonnage i baltiska hamnar, hade ständigt 48 timmars grundberedskap, var skyldig att alltid vara nåbar på semestern, sov med en skarpladdad pistol bland kalsongerna i byrålådan och hade besök av "polska" tavelförsäljare varje gång jag bytte adress.
Jag gjorde min "Mission" konstant 7/24 under det första delen av mitt yrkesliv.
Nu när jag är närmare 50 så ser jag med glädje fram emot att kunna sitta under korkeken på ett uppvärmt kontor och bidra till uppbyggnad och utveckling av det "Insatta insatsförsvaret" i någon fredsadministrativ förvaltningsbefattning.
Försvarsmakten fick mina 25 bästa år - på köpet får FM också mina 10 sämsta år. Och vet Du vad - jag går till mitt skrivbord varje dag och skäms inte ett j---a dugg - för jag har gjort min "Mission".
//Bombar'n
Och det är precis det du skall göra bombar'n. Vi har alla olika uppgifter under olika perioder i karriären. Det som är ruttet (ingen här har sagt att personer är ruttna) är när människor inte tar sig an de uppgifter jobbet kräver. Hur hade du upplevt situationen på den tiden då jag "sket i blöjan" om du haft kollegor på divisionen som ville bli friskrivna från incidentberedskap, t ex?
SvaraRaderaMan kan inte leva på gamla meriter...
SvaraRadera@CS: Jo, det är just de gamla meriterna som de äldre officerarna lever på. De skrev på ett kontrakt på livstid mot att de var viulliga att offra livet (som allt för många gjorde) fram tills dess de var runt 40-45 för att sedan ta det lugnt i en administrativ befattning de sista 10 åren.
SvaraRaderaAtt ändra på kontraktet när den anställde har uppfyllt sin del tycker jag är ganska så oetiskt.
@Anonym 11.00: Om någon av dina kollegor som anställts efter 2003 med utlandstjänst i avtalet vägrar göra sitt jobb utomlands och låter dig dra lasset, så skulle jag bli lika förbannad som om en divisionskollega på 90-talet vägrade sitta incident. Men att begära att de som är äldre och som redan gjort sina hundår börja om från början bara för att det ska vara "rättvist" tycker jag är ganska så befängt.
Vi måste sluta med pajkastningen mellan yrkesgrenarna. Var och en ska göra det han/hon är utbildad för. Alla yrken har sina risker. Jag som numera är stabsråtta nöjer mig med att vara oerhört rädd för den lilla elaka manicken som man plockar loss häftklamrarna med...
@CI
SvaraRaderaDet handlar inte om pajkastning mellan yrkesgrenar. En stabsråtta kan också vid något tillfälle efter hundåren faktiskt behöva bemanna ett skrivbord i Bryssel, Pristina, Khartoum eller Kabul. Du har helt rätt i att var och en skall göra det han/hon är utbildad för - men jag menar också att man åtminstone måste vara öppen för möjligheten att det kan behöva göras någon annanstans än hemma i Sverige.
"De skrev på ett kontrakt på livstid mot att de var viulliga att offra livet (som allt för många gjorde) fram tills dess de var runt 40-45 för att sedan ta det lugnt i en administrativ befattning de sista 10 åren."
SvaraRaderaNu sitter Flygvapenglasögonen fast på näsan, CI. I fallet ovan har jag full förståelse, men handen på hjärtat - om vi räknar bort flygförare och sjögående personal, hur många av dagens officerare var villiga att offra livet i fredstid? Vi hade ett värnpliktsförsvar där alla vapenföra män var skyldiga att i krigstid ställa upp med livet som insats.
Friktionen bedömer jag kommer uppstå mellan yngre kollegor med utlandstjänst i avtalet och delar av de äldre. Det är inte så kul när flickvännen gör slut eftersom hon vill bilda familj inte orkar vänta mission efter mission. Samtidigt sitter den äldre kollegan med armarna i kors och säger "titta inte på mig, jag kan inte åka p g a familjen och dessutom har jag inte utlandstjänst i avtalet."
SvaraRaderaInformation om vilka avtal som gäller.
SvaraRaderaAllan Widman lovar på sin blogg bevaka de tragiska familjeöden som drabbat Svenska soldater den senaste tiden. Att känna trygghet att jag själv men framförallt min familj kommer att få kompensation i anständig omfattning vid händelse av min invalidisering eller död är den enskilt viktigaste anledningen till att jag tyckte ÖB:s framfart beträffande anställningsavtalen var anmärkningsvärd.
Det är var uppenbarligen omöjligt för ÖB att klara ut vilka förmåner som gäller innan de nya internationella avtaletn tvunget skulle skrivas på den 20:e september. Man kan väl tycka vad man vill om det. Nu är det emellertid fullbordat faktum och de som tecknat på får leva med det.
Vilket stöd skulle min familj få om deras 24 årige far omkommer i FM? Blir det ett engångsbelopp?
Hur stort? Änkepension? Mina barn, får de något?
En korttidsanställd soldat som blir av med båda sina ben undet tjänsgöring utomlands, vad händer för honom när kontraktstiden tar slut? Får denna då rulla iväg till arbetsförmedlingen för att fortsätta sin karriär där? Är att detta upp till arbetsgivarens tolkning eller är det redan bestämt? Kommer FM ta ansvar för honom och erbjuda honom förlängd anställning i anpassad tjänst fram till pension.
Skrämmande tidningsartiklar skvallrar om en soldat hemmahörande i Luleå som inte fick ersättning från försäkringskassan eftersom han inte fyllt i erfoderliga papper omebelbart efter sin hemkomst till det land han nästan omkom för att försvara. Vad händer med en soldat som mister sin syn, fingrar och kanske hörsel, hur får han hjälp vid hemkomsten med blanketter och annat?
Dessa frågor och många andra måste besvaras omgående av försvarsmakten. Jag anser mig inte för mer än min fru och våra två små barn, därför vill jag att ingångsvärden för vår lilla kärnfamilj skall vara kända innan jag åker på en mission där risken att jag kommer hem som invalid eller död snarare räknas i procent än promille.
Politiker fackförbund officerare och bloggare, alla som har insyn - bevaka de tragiska fall som inträffat, kämpa för att de får allt stöd de har rätt till. Skriv sedan, många gånger verkar försvarsmakten tolkningsrätt - hur appliceras den på dessa riktiga fall. Ni som känner de skadade fråga om de har lust att berätta för oss alla andra som står på tur. Sveriges soldater och FM anställda förtjänar att veta!
SvaraRaderaTill försvarsmakten:
Gör en webb baserad "I händelse av skada eller död" sida där soldaterna kan fylla i och se gäller dem. Även som svaren till slut blir : "Avgörs från fall till fall, Försvarsmakten har tolkningsrätt" är det långt bättre än ingenting alls. Invärden något i stil med:
1. Kön
2. Antal barn + ålder
3. Anställningsform
4. Typ av tjänstgöring där skadan uppstod.
5. Uppstod den på tjänstetid
6. Sverige / Utland
7. Typ av skada/dödsfall
Output: Engångsbelopp: ??? Änka ??? kr/månad Barn 1:???kr/mån etc... du erbjuds annan anpassad tjänst i FM fram till pension etc..
Det skulle kännas bra att göra en sådan koll innan man åker, skriva ut den och ge till frugan.
Tack för mig, hoppas det löser sig på bästa sätt för våra skadade kamrater och försvarsmakten.
@Lennart: Jag rekommenderar bloggen "Efter bomben" som finns i listan till höger.
SvaraRaderaFörsvarsmakten har tyvärr lagt för mycket ansvar på en svensk sjukvård som inte riktigt är byxad för att hantera krigsskador.
Tyvärr så kommer även Jantelagen in. En del kommentarer på tidigare inlägg har tydligt pekat på att soldater inte ska få någon förtur till vård utan snällt ställa sig i kön som alla andra. Att man sedan har ofrat liv och lem för Sverige ska inte ha någon betydelse (suck). Här borde FM göra en insats och säkerställa att det finns en särskild kö. Ishockeyklubbar klarar av detta, så varför inte FM?
@Anonym 12.49: Välkommen i klubben. När jag gick chefsprogrammet (2 år) på FHS så var skilsmässofrekvensen hos eleverna närmare 50%!
SvaraRaderaDe äldre som du säger inte har gjort något har ofta legat på KFÖ m.m. i halva sin karriär.
När jag växte upp så var min pappa (också militär) nästan aldrig hemma. Han var ute och arbetade på någon av Flygvapnets baser, någonstans i Sverige.
Tyvärr så är soldatyrket och familj ingen bra kombination.
Men är det så självklart att soldater skall ha förtur? Det är väl ändå skadan som skall avgöra turordningen, det tycker jag nog inte har med jante att göra. Hur är det med poliser och brandmän som skadats i tjänsten, har de förtur? Skall de ha förtur? Och hur gör vi om en SIDA-anställd blir IED-sprängd i Afghanistan, blir det förtur där? Enligt den officiella linjen så offrar väl även de liv och lem för Sverige.
SvaraRadera@ c i och annonym
SvaraRaderaJag tycker de borde ha förtur men säger inte att det skall vara så.
Däremot tycker jag att de som riskerar bli invalidiserade i krig skall slippa fylla i papper och vet vad som gäller innan de åker ut.
@Anonym 13.30: Delvis rätt tänkt, men någonstans måste man dra en gräns. Annars så räknar vi nog med postpersonalen också.
SvaraRaderaFörturen kan komma att bli ett måste för att säkerställa rekrytering. Anledningen till att t.ex. man satsat kraftigt på räddningshelikoptrar för att plocka upp utskjutna piloter är inte för att rädda en enstaka människa eller ens att rädda en dyrt utbildad resurs, utan för att ge den motivation som krävs för att ta ett farligt uppdrag.
Än så länge är det en smula lugnare i Sverige än i Afghanistan...
Fast den där rapporten om papper som inte fylldes i omedelbart får jag inte riktigt ihop. De skadades väl inte på sista dagen i missionsområdet?
SvaraRadera"Här borde FM göra en insats och säkerställa att det finns en särskild kö. Ishockeyklubbar klarar av detta, så varför inte FM?"
SvaraRaderaFör att FM, om jag tolkat ÖB's inlägg i frågan på Newsmill rätt, verkar förvänta sig att resten av samhället skall ställa upp med speciallösningar gratis. Hockeyklubben betalar för sin förtur.