Den uppmärksammade personalbristen inom helikopterflottiljens baskompani fick många att lyfta på ögon brynen. Varför? Jo därför att bristen fick en direkt följd att anställda soldater skickades hem på några veckors ledighet och därmed missade utbildning. Soldaterna är frivilliga men inte anställda i den mening att de uppbär full lön och är arbetsreglerade. De är ett mellanting mellan värnpliktiga och det nya yrkesförsvaret. Soldaterna under frivillighet sagt att de vill genomgå en kvalitativ utbildning under elva månader vid baskompaniet. Det är i och med det där faktumet som det börjar bli besvärligt. Nu är soldaterna helt frivilliga och kan alltså säga upp sig med mycket kort varsel.Försvarsmakten måste således ge dem den kvalitativa utbildning som lovades för att de skulle rycka in. För att få en kvalitativ utbildning krävs bland annat materiel, personal och pengar. Nu blir det riktigt besvärligt då baskompaniet på helikopterflottiljen brottats med bristen av de här tre viktiga faktorerna under flera år. Den sista kullen värnpliktiga som utbildades under 2009 var ett skyttekompani med främsta uppgift att lösa delar av Flygvapnets högvaktstjänst. Materielen till kompaniet avseende bland annat fordon var hämtat från gamla IB77 tiden och inte lämpade för verksamheten. Högvakten tog mycket tid, pengar och personal i anspråk vilket gjorde att annan utbildning blev lidande. Sommaren 2010 skulle ett baskompani rycka in för att utbildas mot att upprätta helikopterbaser och underhålla dessa. Nu talades det om att Försvarsmakten måste anstränga sig för att behålla soldaterna och deras förtroende.
Problemen började mycket snart, långt innan första soldaten stod i logementet. Materiel som var beställd år innan med ett leveransdatum i god tid innan intryck dök inte upp. Det handlade om allt från splitterskyddade pansarterrängbilar, brandbilar, lastbilssläpp, containrar etc. etc. etc. Listan kan göras meterlång. Man försöker hitta substitut och skriver avvikelse rapporter men mycket litet händer. Vid inryck saknas fortfarande en väsentlig del av basmaterielen och viss personlig utrustning. Räddningen blir återigen till viss del gamla fordon från 70-talet men högst bristfällig förmåga att utgöra substitut. Sena beslut avseende högvakt gör också att utbildning får läggas om och personal får ianspråktas för andra uppgifter.
Uppmärksamheten i bl.a. SVD den 11 oktober på personalbristen var bara det yttersta beviset på att försvarsmakten inte menar allvar med att ingjuta förtroende hos våra blivande soldater. Vad ska de tro när de inte är prioriterade avseende materiel, pengar eller personal? Det duger inte med att säga att ”det kommer du få utbildning på när du skall åka till Afghanistan senare”. Soldaterna kräver och måste få samma kvalité oavsett om de står i gröna eller beige kamouflagekläder. Nu får ansvariga inom många delar av Försvarsmakten se till att reda upp i soppan på baskompaniet på Kvarn så att soldaterna kan få en utbildning de faktiskt vill ha och förhoppningsvis kan de återfå litet förtroende för Försvarsmakten.
/Fundersam
Inlägg
Det finns ytterligare en dimension på missären.
SvaraRaderaNågon kollega har "värvat" dessa unga människor till att kvarstanna när värnplikten upphörde. Denne kollega har, inom ramen för vad denne förväntas göra å tjänstens vägnar, pantsatt sig och sin trovärdighet inför de förmodligen numera missnöjda soldaterna.
Inget kul läge, när det sedan blir som Fundersam beskriver. Enskild officer får klä skott inför sina soldater för Försvarsmaktens tillkortakommanden.
Dilemma: Skall man säga till soldaterna det man tror blir eller skall man säga det som får soldaterna att kvarstanna. Sanning eller lögn - vilket kräver tjänsten av den enskilde officeren?
Jag vet inte vad som är värst. Att det händer - igen, eller att vi inte längre förvånas & upprörs av sådan här rapportering...
SvaraRadera@Sumatra
SvaraRaderaLögn, så klart. Vita sådana, måhända, men lögn lik förbannat. Det rör sig om ren självbevarelsedrift i dagens Försvarsmakt.
Enskild officer måste ljuga nedåt, säga att allt blir bättre snart, ligger i pipen, etc. Ljug sedan uppåt och säg att allt är bra på marken, lite missnöje såklart, men vi gillar läget och löser uppgiften.
Problemlösning medelst viskleken känner nog många igen, jag har själv sett det flera gånger. Problem på marken skickas upp i kedjan och förminskas lite grann i varje steg, tills det når toppen och problemet är helt borta.
- Även helikopterflottiljen har väl flera hundra reservofficerare?
SvaraRaderaJust i dagarna håller man ju på att komplettera även reservofficerarnas anställningskontrakt med internationell tjänstgöringsskyldighet.
Antingen betraktar man sina reservofficerare som överåriga, krävande och i största allmänhet välsituerade medborgare, som missköter sina jobb som ambassadörer för myndigheten Försvarsmakten eller så har man tillräckligt god personkännedom i flottiljstaben för att kunna identifiera de två-tre stycken av sina reservofficerare, som med kort varsel skulle kunna utbilda och leda ett trettiotal soldater i ett par veckor.
@Gustav Wasa
SvaraRaderaKrångligt och kostar pengar. Får man dessutom tro den här artikeln så är soldaterna mest intresserade av att träna och vara nära människor och det behöver man kanske inte militär utbildning för:
http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Helikopterflottiljen-Hkpflj/Nyheter/Rekordmanga-kvinnor-utbildas-i-Kvarn-/
Vidare finns risken att tillfälligt inhoppade reservare utbildade i gamla Försvarsmakten skulle förstöra den mjuka stämningen.
Vi har väl alla hört följande kommentar i filmsalen inför sommarsemestern: !Bra jobbat allihopa! Det har varit jobbigt i år, och det kommer det att bli även under hösten. Men sen blir det bättre. Då får vi vår nya materiel, utbildningar osv."
SvaraRaderaMen, sedan kommer verkligheten ikapp. Mindre tid för huvudtjänsten, substitutfordon (som redan beskrivits), tid som försvinner, inplanerade ledigheter, strukna utbildningar. Är det någon som är förvånad? Så här har vi haft i de 18 åren jag varit anställd, och det är för mig ingen nyhet att det är så här. Jag har kommit till insikten att saker bara händer, och det är bara att bita ihop och göra det bästa av situationen.
Vad gäller varför vi inte har "Galtar" på min kaserngård" så har jag full förståelse för att de gör bättre nytta i Afganistan än som fordon på våra övningar hemma, även om bilförarna hellre kört den bilmodellen (den finns ju med i alla rekryteringsbroschyrer, filmer m.m.
Tack för ordet
Luttrad FM anställd
@ Anonym 01:26
SvaraRaderaDet var gulligt. Krama ihjäl fienden. Stridsavstånd frågas?
@ Luttrad FM anställd.
SvaraRaderaDina erfarenheter från filmsalen inför sommarsemestern eller för den delen från veckobrev delar jag.
Tiden för käcka tillrop är förbi sedan länge. De problem som Fundersam och många andra tar upp, gör att skillnaden mellan Chefens tal och den verklighet som även soldaten fått känna av helt enkelt är för stor.
Den som tycker att sakernas tillstånd är bra, har nog en plats vikt åt sig på HKV Info eller HRC.
Frågar du FMLOG så finns det säkert inga brister i materielen. Det är bara någon på HKV som prioriterat bort den. Det är alltid någon, inte vem.
SvaraRaderaNi kan också ha lite för stora krav på kvaliteten!??
Pengar kan väl inte saknas i en organisation som lämnade tillbaka miljarder förra året?
Personal finns det så många av att en del måste sägas upp på grund av att de saknar arbetsuppgifter. Där måste det vara någon missuppfattning?
Annars verkar det vara en vanlig dag på jobbet!
Varför inte fortsätta med högvaktsutbildning? Snart är sådana soldater hårdvaluta!
Under de perioder som vissa sysslar med NBG är det en bra, materielsnål och billig sysselsättning för oss andra.
För de som vill ha ett substitut för verkligheten finns det snart ett antal tjänster lediga på HKV.
Det är inte bara på Kvarn det serveras soppa!!
Teaterdirektören.