Den sköra logistiken

Allt medan ISAF har försökt finna talibanerna svaghet har talibanerna givetvis gjort det samma för att hitta ISAF:s svaghet. Talibanerna har försökt att med våld skrämma civilbefolkningen till att sluta stödja den afghanska regimen och man har attackerat ISAF för att skrämma politikerna på hemmaplan att dra hem sina trupper (vilket delvis har lyckats).

Men nu verkar talibanerna ha funnit den verkliga svaga länken i ISAF:s operationer. Jag pratar givetvis om det krävande underhållet och de känsliga transporterna.

Hotet från IED (Improvised Explosive Device) innebär att allt tyngre bepansrade fordon används i Afghanistan, vilket givetvis ökar bränsleförbrukningen. Bränsle är för dyrt att skicka med flyg, så transporterna går på marken (med tanke på att det inte finns några bepansrade tankbilar så är de verkliga hjältarna i Afghanistan de chaufförer som i långsam fart transporterar sin explosiva last från Pakistan till Afghanistan).

Men bränsle är inte det enda som fraktas över gränsen. Krig är inte som det brukar vara. Numera skall alla soldater ha tillgång till de bekvämligheter de är vana vid.

För att klara underhållet till 10000 soldater behövs dagligen transporter med 3000 ton varor. De amerikanska soldaterna ska känna sig som hemma och det betyder bland annat att det ska finnas McDonalds, Pizza Hut och andra smårestauranger på baserna. Det ska också finnas möjlighet till danskurser, gym och andra sportaktiviteter, säger Pratap Chatterjee som är på tillfälligt besök i Stockholm.

De stoppade transporterna över den pakistanska gränsen har skapat kilometerlånga köer med lastbilar som väntar på att få komma in i Afghanistan.

Är vi i Sverige då bättre än amerikanarna? Nja... Tittar man på vad en svensk soldat släpar ned sig ner till Afghanistan så häpnar man. I snitt 6 stycken packväskor med 5-6 uniformer, fyra par kängor, två par stövlar, massor av underkläder och viktigast av allt, Lejonskorna! Utdömda av alla, men fortfarande en storsäljare i Försvarsmaktens förråd (hur många par köpte FM egentligen på 80-talet?). Till detta kommer givetvis soldatens vapen. Det här är dessutom bara vad han/hon själv släpar ned sig till Afghanistan. Min misstanke är att mycket av denna utrustning knappast används av alla soldater, utan efter genomfört uppdrag skickas tillbaka till Sverige. För att minska belastningen på logistikorganisationen så finns det en hel del att göra. Om inte annat så borde kanske det ur miljösynpunkt tittas över om materiel skickas oanvänt fram och tillbaka?

Vi har dragit många lärdomar av krigföringen i Afghanistan. En av de viktigaste är dock att snarast inse hur beroende vi blivit av vårt underhåll. Vi bör därför snarast titta på bl.a. bränslesnåla fordon samt gå tillbaka till den grundläggande utrustningen för en soldat. Bössa, mössa och mask hette det förr och det soldaten behövde i strid skulle han kunna ta med sig i sin ryggsäck.

Den typ av krigföring som vi genomför i Afganistan funkar när man möter en motståndare som inte kan erövra de baser soldaterna opererar från. Hur skulle det fungera i en offensiv/defensiv strid där enheterna hela tiden rör på sig? Eller när man möter en kvalificerad motståndare som har bättre möjligheter att slå ut underhållet än vad talibanerna har idag?

Lär av historien. De flesta offensiva operationer som misslyckats har gjort det inte beroende på dålig taktik eller bristande stridsförmåga hos soldaterna, utan beroende på att underhållet helt enkelt inte hängt med. Ardenneroffensiven fungerade bra för tyskarna tills dess att deras stridsvagnar stod utan bränsle och solen tittade fram och med den de allierade jaktbombarna som sköt sönder alla underhållsfordon som rörde sig på marken.

En sak är i varje fall helt klar, vi kan i varje fall börja med att slänga bort Lejonskorna!