Gästinlägg: Warning ”Order” Västafrika

"Jag blev held up i Kina,
Jag blev rånad i Shanghai
Jag har suttit hos pirater uti pant"

Av Evert Taubes visa Möte i Monsunen kan man dra slutsatsen att sjömanslivet inte alla gånger varit helt riskfritt. Det piratproblem vi känner från Adenviken är heller inget nytt, ens i vår tid.

”Ämnar regeringen agera för alternativt förmå vissa länder i Västafrika till krafttag mot piratöverfall och för ett effektivt skydd av handelsfartyg och deras besättningar?”

Denna fråga ställdes enligt Riksdagens protokoll 1977/78:43-44 den 8 december 1977 i Sveriges riksdag till dåvarande utrikesministern Karin Söder.

Frågan var föranledd av att det danska fartyget "Lindinger Ivory" den 21 november 1977 angripits på Lagos redd, varvid en sjöman blev dödad, en fick ögat utstucket, flera andra blev svårt misshandlade och skadade. Piraterna anföll med kulsprutepistol och assegajer [kort kastspjut].

Karin Söder förklarade att ”vi har nu lyckligtvis nått så långt att vi kan ha radiokontakt med fartygen. Även personal på ambassaderna kan från sina hem ha radiokontakt med svenska fartyg, liksom vi har ett samarbete mellan de nordiska ambassaderna för att på det sättet kunna ge de ombordanställda en tryggare tillvaro när fartygen ligger i hamn”. Detta hände sig på den tiden då det fanns fartyg i den svenska handelsflottan och min tro är att den ovan nämnda radiokontakten inte nämnvärt bidrog till en tryggare tillvaro för de ombordanställda.

Medan nästan all maritime uppmärksamhet riktas mot pågående sjöfartsoperationer i Adenviken med omgivande farvatten, försämras säkerhetsläget för sjöfarten snabbt i Guineabukten i Västafrika.

Redan 2008 ansåg försäkringsbolagen att Nigeria var en krigszon och försäkringspremierna fördubblades. Samma år ville International Transport workers Federation (ITF) att Nigerias territorialhav skulle förklaras för krigszon.

En redan instabil region, med resningar och uppror i det oljerika Nigerdeltat i Nigeria, som får oljepriserna på världsmarknaden att fluktuera, tilldrar sig alltmer av västvärldens intresse. Ett ökande antal örlogsfartyg från USA, GB och Frankrike patrullerar området och genomför övningar tillsammans med (sparsamt förekommande) sjöstridskrafter från Nigeria, Ghana och Kamerun. Trots detta ökar problemen för den civila sjöfarten hela tiden i området.

Vissa säkerhetsexperter bedömer att den explosiva mixen av ”failing states”, organiserad brottslighet och bristen på lokala maritima, militära resurser kommer att medföra att problemen i regionen kommer att - inom en snar framtid - överskugga de problem vi idag ser kring Adenviken. Kriminell verksamhet i området omfattar såväl våldsbenägen piratverksamhet som illegal vapensmuggling, trafficking och narko-terrorism.

Hur man än ser på regionen så finns potential för inbördeskrig, etniska oroligheter, ”coups d’état” eller att undertryckta, historiskt betingade, motsättningar kommer till ytan och exploderar. Omfattande organiserad brottslighet bidrar inte till ökad stabilitet.

Det största och rikaste landet i området, Nigeria, står på tröskeln till en kollaps, p.g.a. att upproriska grupperingar härjar i det oljerika och miljömässigt härjade Nigerdeltat och pågående sekteristiskt våld mellan kristna och muslimer.

Säkerhetsexperten Graeme Gibbon-Brooks rapporterade 2009:

“The maritime disorder situation in the Gulf of Guinea (GOG) is far less known in the eyes of the international media but no less real. Maritime disorder affects all areas in West Africa but the effect of criminality, piracy and terrorism in Nigeria’s waters is such that international companies either refuse to trade in Nigeria or are withdrawing their operations and fishermen refuse to put to sea. Maritime disorder then is choking elements of Nigeria’s income, especially from oil.”

Det förekom femtio attacker och tio mord bara under januari 2008, enligt Nigerian Trawlers Owners Association. De som utför attackerna har en helt annan och värre modus operandi, än vad vi ser från ”kollegerna” i Adenviken, där ju lösensummor för oskadda besättningar står för avansen. Risken för att sjöfolket skall utsättas för mycket grovt fysiskt våld är överhängande i GOG.

Enligt brittiska Serious Organised Crime Agency (SOCA) så underhålls den organiserade brottsligheten i Västafrika av kokainets väg till Europa och logistiken kring detta. 60% av Europas kokain beräknas komma från Guineabukten.

Vad görs då från västländernas sida? US Navy försöker att bidra till förbättringar avseende nationernas Maritime Domain Awareness (MDA). Royal Navy har sporadisk närvaro i området och franska flottans verksamhet har mest liknats vid utslag av neo-kolonialism.

Problemet har adresserats under 2009 vid Chiefs of European Navies (CHENS) möte, där den strategiska vikten av Guineabukten åter framhölls. Det produceras 5,4 millioner fat olja varje dag i regionen och det finns 50,4 milliarder fat i tillgängliga reserver. Bara Nigeria står för 10% av USA:s importerade olja.

Vad kan vi då göra bättre idag än Karin Söders förbättring av radiokontakterna 1977? Nu när NATO har en ny strategi i vardande, föredömligt redovisad av Tobias Forsnacke, finns det kanske anledning att anta att Sverige hinner först med att applicera den nya strategin på det egna nationella agerandet. Kanske sänder vi ett sjögående OMLT-förband till området vad det lider? Behovet finns.

Den som önskar att fördjupa sig i ämnet kan med fördel ta del av J. Peter Pham:s analys "Africa's Other Dangerous Waters: Piracy in the Gulf of Guinea".

/Sumatra