"Jag blev held up i Kina,
Jag blev rånad i Shanghai
Jag har suttit hos pirater uti pant"
Av Evert Taubes visa Möte i Monsunen kan man dra slutsatsen att sjömanslivet inte alla gånger varit helt riskfritt. Det piratproblem vi känner från Adenviken är heller inget nytt, ens i vår tid.
”Ämnar regeringen agera för alternativt förmå vissa länder i Västafrika till krafttag mot piratöverfall och för ett effektivt skydd av handelsfartyg och deras besättningar?”
Denna fråga ställdes enligt Riksdagens protokoll 1977/78:43-44 den 8 december 1977 i Sveriges riksdag till dåvarande utrikesministern Karin Söder.
Frågan var föranledd av att det danska fartyget "Lindinger Ivory" den 21 november 1977 angripits på Lagos redd, varvid en sjöman blev dödad, en fick ögat utstucket, flera andra blev svårt misshandlade och skadade. Piraterna anföll med kulsprutepistol och assegajer [kort kastspjut].
Karin Söder förklarade att ”vi har nu lyckligtvis nått så långt att vi kan ha radiokontakt med fartygen. Även personal på ambassaderna kan från sina hem ha radiokontakt med svenska fartyg, liksom vi har ett samarbete mellan de nordiska ambassaderna för att på det sättet kunna ge de ombordanställda en tryggare tillvaro när fartygen ligger i hamn”. Detta hände sig på den tiden då det fanns fartyg i den svenska handelsflottan och min tro är att den ovan nämnda radiokontakten inte nämnvärt bidrog till en tryggare tillvaro för de ombordanställda.
Medan nästan all maritime uppmärksamhet riktas mot pågående sjöfartsoperationer i Adenviken med omgivande farvatten, försämras säkerhetsläget för sjöfarten snabbt i Guineabukten i Västafrika.
Redan 2008 ansåg försäkringsbolagen att Nigeria var en krigszon och försäkringspremierna fördubblades. Samma år ville International Transport workers Federation (ITF) att Nigerias territorialhav skulle förklaras för krigszon.
En redan instabil region, med resningar och uppror i det oljerika Nigerdeltat i Nigeria, som får oljepriserna på världsmarknaden att fluktuera, tilldrar sig alltmer av västvärldens intresse. Ett ökande antal örlogsfartyg från USA, GB och Frankrike patrullerar området och genomför övningar tillsammans med (sparsamt förekommande) sjöstridskrafter från Nigeria, Ghana och Kamerun. Trots detta ökar problemen för den civila sjöfarten hela tiden i området.
Vissa säkerhetsexperter bedömer att den explosiva mixen av ”failing states”, organiserad brottslighet och bristen på lokala maritima, militära resurser kommer att medföra att problemen i regionen kommer att - inom en snar framtid - överskugga de problem vi idag ser kring Adenviken. Kriminell verksamhet i området omfattar såväl våldsbenägen piratverksamhet som illegal vapensmuggling, trafficking och narko-terrorism.
Hur man än ser på regionen så finns potential för inbördeskrig, etniska oroligheter, ”coups d’état” eller att undertryckta, historiskt betingade, motsättningar kommer till ytan och exploderar. Omfattande organiserad brottslighet bidrar inte till ökad stabilitet.
Det största och rikaste landet i området, Nigeria, står på tröskeln till en kollaps, p.g.a. att upproriska grupperingar härjar i det oljerika och miljömässigt härjade Nigerdeltat och pågående sekteristiskt våld mellan kristna och muslimer.
Säkerhetsexperten Graeme Gibbon-Brooks rapporterade 2009:
“The maritime disorder situation in the Gulf of Guinea (GOG) is far less known in the eyes of the international media but no less real. Maritime disorder affects all areas in West Africa but the effect of criminality, piracy and terrorism in Nigeria’s waters is such that international companies either refuse to trade in Nigeria or are withdrawing their operations and fishermen refuse to put to sea. Maritime disorder then is choking elements of Nigeria’s income, especially from oil.”
Det förekom femtio attacker och tio mord bara under januari 2008, enligt Nigerian Trawlers Owners Association. De som utför attackerna har en helt annan och värre modus operandi, än vad vi ser från ”kollegerna” i Adenviken, där ju lösensummor för oskadda besättningar står för avansen. Risken för att sjöfolket skall utsättas för mycket grovt fysiskt våld är överhängande i GOG.
Enligt brittiska Serious Organised Crime Agency (SOCA) så underhålls den organiserade brottsligheten i Västafrika av kokainets väg till Europa och logistiken kring detta. 60% av Europas kokain beräknas komma från Guineabukten.
Vad görs då från västländernas sida? US Navy försöker att bidra till förbättringar avseende nationernas Maritime Domain Awareness (MDA). Royal Navy har sporadisk närvaro i området och franska flottans verksamhet har mest liknats vid utslag av neo-kolonialism.
Problemet har adresserats under 2009 vid Chiefs of European Navies (CHENS) möte, där den strategiska vikten av Guineabukten åter framhölls. Det produceras 5,4 millioner fat olja varje dag i regionen och det finns 50,4 milliarder fat i tillgängliga reserver. Bara Nigeria står för 10% av USA:s importerade olja.
Vad kan vi då göra bättre idag än Karin Söders förbättring av radiokontakterna 1977? Nu när NATO har en ny strategi i vardande, föredömligt redovisad av Tobias Forsnacke, finns det kanske anledning att anta att Sverige hinner först med att applicera den nya strategin på det egna nationella agerandet. Kanske sänder vi ett sjögående OMLT-förband till området vad det lider? Behovet finns.
Den som önskar att fördjupa sig i ämnet kan med fördel ta del av J. Peter Pham:s analys "Africa's Other Dangerous Waters: Piracy in the Gulf of Guinea".
/Sumatra
Raytheon Awarded NGJ-MB Pod Production Contract
8 timmar sedan
Att Afrika blir nästa insats för det svenska instasförsvaret är nog ganska så säker gissning. Frågan är bara om det blir till land eller en fortsatt närvaro i Adenviken.
SvaraRaderahttp://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-fn-kan-bevaka-sudangrans_5507271.svd
ATALANTA kan bli ett problem om inte Kenya fortsätter att ta hand och fälla tillfångatagna pirater.
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/09/sjorovarnas-skrack.html
Hur vi är gör till havs så ligger trots allt lösningarna på många problem till lands...
CI,
SvaraRaderaProblemen på land får vi nog överlåta på någon annan. Nigeria är Afrikas folkrikaste stat, med en befolkning på ca 150 miljoner människor, 250 olika etniska grupperingar, 50% muslimer och 40% kristna. En svensk halvbataljon gör nog högst marginell skillnad, även frånsett att vi troligtvis inte vore särskilt välkomna.
Förutsättningarna för en marin insats med Nigeria som bas är goda. Det finns två örlogsvarv, en marin om ca 8000 man och engelska som officiellt språk.
Nu när vi har två levererade Visbykorvetter, så måste dessa, med sina begränsade förmågor, tilldelas uppgifter i det insatta insatsförsvaret, samtidigt som uppgiftens lösande inte får kräva mer än förmåga att avge finkalibrig eld och att kunna skjuta prejskott och avge verkanseld med en artilleripjäs av inte allt för grov kaliber. Då har vi utnyttjat Visbykorvetternas alla förmågor. Perfect match.
Kanske även ett samarbete med kuststaterna kring Maritime Domain Awareness (MDA), där vi ju har en hel del att tillföra?
Sudan står AU för, så där blir det nog inget för svensk del annat än kanske några fler stabstjänster. Vi var väl på väg att skicka ett ingenjörkompani för ett par år sedan, vill jag minnas. Kanske något i den storleksordningen.
SvaraRadera@Sumatra
SvaraRaderaNigeria har som sagt en egen marin och vill nog inte gärna erkänna dess brister genom att emotta hjälp utifrån i form av FN/EU-insats.
@ Anonym 08:01
SvaraRaderaSå kan det vara. Vi kan också se det som en insats begränsad till att förstärka US Navy eller Royal Navy:s verksamhet i området. Vi talar här om ett vitalt strategiskt intresse för västvärlden, nämligen de rika oljefyndigheterna i anslutning till GOG.
Det finns fler resurser i Nigeria i form av The Special Boat Service.
"It is a male only outfit and was fashioned after the United States Navy Seal, the Royal Navy Special Boat Service and the Indian Maritime Commando. The roles of the Special Boat Services are predominantly focused on, but not restricted to, littoral and riverine operations, including Reconnaissance and Surveillance, Covert beach reconnaissance in advance of an amphibious assault, recovery or protection of ships and oil installations subject to hostile state or non-state action, Maritime Counter-Terrorism and offensive Action."
Sedan finns det ju fler länder runt Guineabukten att "samöva" med, som också lider av piratplågan.
Civil sjöfart undviker Nigeria/Port Harcourt/Lagos pga alla risker; ràn, överfall, kidnappningar, etc. till sjöss och i hamn. Rànarna kommer ju fràn Nigeria och gömmer sig där sà enklast är att làta nigerianerna själva lösa problemet.
SvaraRaderaDet finns ingen som tvingar nàgon att segla till Nigeria.
@Sumatra
SvaraRaderaAbsolut! Jag tror många har ögonen på hur Sverige löser sina uppgifter inom ramarna för Atalanta.
Lyfter man blicken lite så tror jag Arméns långa dominans inom internationella insatser är på väg att försvinna. Våra vänner i grönt kommer ha fullt upp att omställa sig till insatsförsvar (Flottan och Flygvapnet har ju alltid varit insatsberedda och löst skarpa uppgifter). Patruller på böljan den blå och transportflyg är dessutom betydligt smakfullare för hemmapubliken, något våra politiker som just nu sneglar på danska och norska erfarenheter är väl medvetna om. Eller varför inte sjöbevakning kring Afrikas kust med SPK39 och Erieye. Politiskt lagom korrekt och dessutom får vi visa upp vår försvarsindustri.
@ Anonym 08:28
SvaraRaderaMöjligeterna och behoven är obegränsade. Varför inte kränga några av våra utmärkta stridsbåtar till The Special Boat Service. Utmärkta för patrullering i Nigerdeltat och uppför Nigerfloden. Kanske kombinerat med lite OMLT.
Anonym 08:25 pekar på grundproblemet. Ingen vill åka med civilt fartyg till området. Försäkringsbolag, sjöfolket och fackföreningar skjuter ut sig.
Det är inte detta som Afrika behöver för sin utveckling. Som jag pekat på i ett tidigare gästinlägg, så är kineserna på frammarsch över hela den afrikanska kontinenten. Kanske skall vi överlåta åt dem att hantera problemet.
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/07/gastinlagg-fokus-pa-afrika.html
Inte för att vara en killjoy här, men Kungliga flottans antal flytetyg är ju om möjligt ett ännu sorgligare kapitel än antalet skyttekompanier i dagens FM. Vilka fartyg kan rimligen avdelas för en dylik insats, vad är fartygens taktiska och operativa "time on station" (dvs hur länge kan man vara insatt utan att bunkra förnödenheter och hur länge kan man vara insatt utan att behöva en genomgång på värv) och sist men inte minst, vad har man personal till och hur många rotationer kan man kräva dom på? Arméns bemanningsansvar för insatser roterar mellan våra fåtaliga kvarvarande förband och man kan på så sätt upprätthålla en insats över tid (Kosovo 10+ år, Afghanistan 7+ år). Vad mäktar flottans förband med i längden?
SvaraRadera@ Sarvi
SvaraRaderaJag skulle vilja utöka din fråga om marin tillgänglighet till att omfatta västvärldens marina resurser, nu när vi vet att antalet tillgängliga kölar kommer att minska p.g.a. den pågående skuld- och finanskrisen. Allt hänger ihop och får konsekvenser. Det som väl gör Sverige lite unikt i sammanhanget är att vi lyckats reducera vår försvarsförmåga, utan att ha vare sig skuld- eller finanskris att skylla på.
Som jag skriver i inlägget så har Royal Navy sporadisk närvaro i området och våra ambitioner behöver nog inte vara högre än så. Kanske en bilateral överenskommelse med GB om växelvis närvaro kan vara en framkomlig väg?
Vad det gäller ekonomin så finns det kanske anledning att vara lite ”pre empive”, som det heter. Chefsingenjören har adresserat frågan i ett tidigare inlägg i ärendet:
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/01/en-svensk-strategi-for-afrika.html
”Är det inte bättre att göra en begränsad insats för att förekomma oroligheter än att i efterhand försöka lösa problemen” är den centrala fråga han ställer.
Hela området kring GOG är en krutdurk. För att förstå delar av problematiken i området, så kan man studera den här kartan [länkad nedan] och fundera på vad detta kan få för framtida konsekvenser för området. Varken armén eller flottan eller västvärlden i övrigt löser nog problemen i området, utan man får göra ett försök att stabilisera så gott det går. Innan elden når krutet.
http://www.missionmagazine.com/upload/article/142764708944597aae975f2mm163.jpg
En utmärkt artikel, men kanske inte riktigt politiskt korrekt att ha Kapten Haddock som inledning när man diskuterar Västafrika. http://www.medievarlden.se/nyheter/2010/11/tintin-infor-ratta
SvaraRadera