Jag fortsätter att fundera en smula kring Sumatras nattsvarta framtidsanalys.
USA har med ett nödrop klarat av den senaste ekonomiska krisen. Obama fick till slut igenom sin statsbudget och får tillstånd att höja lånetaket. Därmed så kan militärer och andra statligt anställda fortsätta få ut sin lön.
Men är detta egentligen bra? Problemen är egentligen inte lösta, utan har bara skjutits fram ett år till. Förr eller senare måste svångremmen dras ihop. Frågan är bara vilken sektor det är som kommer att få skära ner på sin budget?
Reaktionen från världens börser var inte lysande. I Sverige så går börsen ner och likaså i Asien.
I västvärlden bibehåller USA sitt goda ekonomiska anseende, men i Kina så har det sänkts. Frågan är vem det egentligen är som har mest pengar att kräva tillbaka från den amerikanska staten? Man får inte bara nöja sig med att titta på bankutlåningen, utan måste också kolla på obligationer som i redovisningen står listat under utlåning till privatpersoner och finansiella instutioner.
Kina, som har världens största valutareserv, är den största innehavaren av amerikanska statsobligationer, skrivet TT:
I USA är det ett fåtal banker som står för en stor del av den finansiella utlåningen. Ett USA som inte har råd att betala tillbaka sina lån skulle därför kunna få katastrofala konsekvenser för den inhemska ekonomin.
Höjningen av lånetaket kommer också med vissa krav på framtida besparingar.
USA:s skuldtak på 14.300 miljarder dollar höjs så att staten kan fortsätta betala sina räkningar. Höjningen av taket knyts till ett stort sparprogram omfattande 3.000 miljarder dollar i nedskärningar (enligt vissa uppgifter uppemot 4.000 miljarder)
Demokraterna och Republikanerna har satt gränserna på vilka områden som kan beröras av neddragningar. Skatten får inte höjas för höginkomsttagare och den nya socialförsäkringen får inte försämras. Kvar blir det med andra ord inte så mycket att välja på.
Republicans have long championed spending for the military, but given the choice between protecting the Pentagon budget and avoiding new taxes, they agreed to a potential long-term cut in defense spending that would be significantly deeper than Obama has supported. The cut, about $540 billion over a decade, would require the Pentagon to consider shrinking the active-duty Army, reducing the Navy's 11 aircraft carriers or dropping Air Force plans to buy a new long-range bomber, analysts said.
Den amerikanska försvarsindustrin har haft ett antal feta år, nu kan det bli ändring. Men, med tanke på att vapenlobbyn är stark i den amerikanska senaten så misstänker jag att man inte i första hand kommer att dra ner på anskaffningen av materiel. Det finns en anledning till att vapenindustrin i USA sprider ut sin tillverkning på så många delstater som möjligt.
I USA har tidningarna börjat analysera konsekvenserna för sin försvarsmakt.
There was at least some clarity for the immediate future: cuts in next year’s military budget are likely to be minimal or at least modest, depending on the way the counting is done. Beyond that, military budget analysts said, there was a real possibility that cuts in military spending would amount to about $550 billion over the next 10 years — or $150 billion more than what President Obama has already requested.
...
(The debt ceiling deal, however, does not factor in any savings from winding down the wars in Iraq and Afghanistan, estimated at some $1 trillion in reduced spending over the next years.)
Utöver dessa tänkbara neddragningar har president Obama redan begärt en neddragning på $400 miljarder.
Scaling back that requirement would allow for big cuts to the Army and Marine Corps, which collectively have grown by about 92,000 men and women since 2001 and would probably have to shrink at a minimum to pre-2001 levels. In shrinking the force, Congress would be betting that the Afghan war will wind down as planned and that the country will not be drawn into any big, costly counterinsurgency wars in the next 10 to 15 years.
Totalt kan det alltså röra sig om $900-1000 miljarder, eller ca 6400 miljarder kr, i besparingar de närmaste 10-15 åren. Som jämförelse ligger den svenska försvarsbudgeten på ca 40 miljarder per år och hela den svenska utlandsskulden ligger på ca 6200 miljarder.
Det ekonomiska "slaget" står alltså mellan anskaffning av materiel, vilket behövs för att bl.a. ersätta dagens åldrande flotta av flygplan, eller att minska på antalet insatser internationellt. Bägge alternativen kan bli kostsamma för Europa och NATO då minskad materiell anskaffning innebär att NATO får bl.a. ta större del av utvecklingskostnaderna för F-35 och minskad amerikansk internationell närvaro innebär att Europa får dra ett tyngre lass i internationella operationer.
I USA börjar man prata om en "War Ceiling" på hur mycket man ska engagera sig internationellt, snarare än att höja lånetaket. Afghanistan, Irak och Libyen är helt klart för mycket även för en supermakt. Framför allt en pank supermakt!
Men i många amerikaners minnen så finns fortfarande president Reagans ord kvar.
‘It is a fashionable assertion in these troubled times that nations must focus on economic, not military strength. Over the long run, it is true, no nation can remain militarily strong while economically exhausted. But I would remind you that defeats on the battlefield occur in the short run. As the tragedies of Bosnia, Somalia and Sudan demonstrate all too well, power still matters. More precisely, economic power is not a replacement for military power.’ “
Reagan är känd för att ha rustat Sovjetunionen till döds. Hans efterträdare kan gå till historien för att ha rustat USA till döds.
P.S: Som kontrast till de väntade amerikanska neddragningarna så börjar Kina nu bygga sina tre första egna hangarfartyg efter det ukrainska "Varyag". Visserligen så är det en bit kvar till USA:s 11, men man kanske möts halvvägs?
DN1, DN2, SvD
Uppdaterad 11-08-06, 20:25
USA har nu fått sitt kreditvärde sänkt. Inte en dag för tidigt, då det kanske kan ge signalen till amerikanska folket och politikerna att det likt Grekland är dags att börja på att spara på pengarna. Även om man är den största ekonomin så är man inte osårbar.
Det ska bli intrssant att följa den kommande veckans börskurser. Tyvärr så bygger mycket av dagens marknad mest på spekulation och inte bolagens reella värden. Om optimismen övergår i pessimism så kan det därför bli starten på en lavin.
DN1, DN2, DN3, DN4
Inlägg
