måndag 8 augusti 2011

Billigt eller dyrt?

IED - Improvised Explosive Devises är ett av de stora problemen i krigsområden som Afghanistan och Irak. De är billiga att bygga och material finns i stora mängder att få tag på (gamla minor, artillerigranater m.m.). Även om dagens stridsfordon får bättre och bättre skydd så är det mycket svårt att skydda sig mot IED, då laddningarna kan vara oerhört stora. Fem stycken staplade stridsvagnsminor eller ett par tre 155 mm artillerigranater välter de flesta fordon och även om explosionen inte slår igenom golvet så kan tryckvågen eller stöten från explosionen döda besättningen ombord.

Man kan i grova drag säga att det finns tre nivåer i ett effektivt IED-skydd.

1 - Var någon annanstans! Undvik att använda samma rutter från dag till dag. Ha god kontakt med lokalbefolkningen så kommer de kanske att varna dig. Använd PSYOPS för att lura motståndaren om vilka dina avsikter är. Hämta in underrättelser från aktörer (t.ex. humanitära hjälporganisationer) och lokalbefolkning. Att hjälpa civila är inte bara för att vara snäll, utan det ger oftast massor av information tillbaka.

2 - Försök att upptäcka och neutralisera IED innan de aktiveras.

3 - Ha ett skyddat fordon som är designat för att tåla en träff av en IED.

Jag tänkte i detta inlägg fokusera på punkt nr 2.

Det har utvecklats massor av metoder för att upptäcka eller slå ut IED. Vissa bra och andra sämre.

- Hög fart. Teorin bakom detta är att terroristerna inte skall hinna med och bomberna därför skall smälla bakom ditt fordon. Pesonligen tycker jag att detta är en usel metod som endast bör användas i nödfall t.ex. om man drar sig ur ett bakhåll. Nackdelen är att hög fart ger dig själv sämre möjligheter att reagera om du skulle upptäcka något konstigt. Dessutom finns det stor risk att fordonen skadas på de dåliga vägarna i Afghanistan och då är man "sitting ducks". Sist men inte minst så skrämmer det civila och man riskerar att krocka. En krock mellan ett stridsfordon och ett civilt fordon eller fotgängare innebär oftast svåra skador eller dödsfall för de civila. Detta kan leda till mycket dåliga relationer med civilbefolkningen som helt klart motverkar metoderna i punkt 1.

- Avspaning. Vid misstänkta punkter (analyserats via karta under förberedelser för uppdrag) så stannar man och kontrollerar området. Finns det möjlighet till stöttning med UAV så är det ett ypperligt hjälpmedel för att apana av större områden, men nedgrävda ledningar och laddningar kan vara svåra att se. Fjärrstyrda bombfordon finns med kameror som kan granska en misstänkt bomb och sensorer som kan avgöra om det finns sprängmedel. Bomben kan sedan neutraliseras eller detoneras på en säker plats. Det finns givetvis en stor risk att stanna för att spana. Om attentatsmännen är listiga så kan de placera laddningar eller minor på områden som skulle kunna användas för att just stanna och inspektera t.ex. en misstänkt vägtrumma. USA och NATO använder bl.a. flygplan och UAV med IR sensorer för att se om det grävts nyligen i marken. Jord som flyttats har en annan temperatur än omgivande. Men har laddningen t.ex. lagts i en vägtrumma så funkar givetvis inte detta. Är det lång tid sedan laddningen grävdes ner fungerar det inte heller. Men genom att inte uppträda vanemässigt så måste motståndaren hela tiden flytta sina minor (om han nu inte har oändligt många) och då är han lättare att upptäcka. Andra tekniker som används är att med datorhjälp jämföra gamla och nya foton över ett vägområde. I teorin en bra idé, men det är oerhörda mängder data som skall analyseras och frågan är om det är görbart inför en snabbutryckning?

- Förbättring av vägar. Att hjälpa afghanerna att bygga bra vägar fyller flera funktioner. Befolkningen blir nöjda över att kunna transportera sig snabbare. Våra trupper kan röra sig snabbare. De egna fordonen håller längre. Dessutom så är det betydligt svårare at gräva ner en bomb mitt i en asfalterad väg. Då innebär det att motståndaren måste fokusera på att lägga bomberna under broar eller vägtrummor som är lättare att övervaka. Alternativet är bomber med stor kraft eller som avfyras på avstånd. Detta minskar givetvis effekten av dessa IED.

USA har en viss vana att försöka förlita sig på teknik. Störutrustning har tagits fram för att neutralisera IED som aktiveras av mobiltelefoner eller radiosignaler. Men givetvis så leder detta bara till taktikanpassning hos motståndaren som använder andra sätt att trigga detonationen. I vissa fall används en IED bara för att få soldaterna att stanna och bli lättare mål för prickskyttar eller RPG.

Britterna försökte sig på att använda Hägglunds BvS10 Viking bandvagnar och undvika vägar helt och hållet. Tanken var god, men tyvärr så måste fordonen förr eller senare ut på vägarna och dessa fordon hade inget som helst skydd mot IED och var även känsliga för RPG och grovkalibriga vapen. Efter ett antal uppmärksammade dödsfall så drog britterna tillbaka sina Viking. Det har funnits liknande tankar i Sverige genom att låna in bandvagnar från Holland.

Personligen tycker jag att det bästa sättet att transportera trupp är i helikoptrar, då man mer eller mindre helt undviker IED och dessutom med en liten styrka kan behärska stora områden. Men helikoptrar är inte osårbara de heller, vilket den senaste veckans nedskjutning visar på. Då det ger stora rubriker är en helikopter ett eftertraktat mål för talibanerna. Helikoptrarna förbrukar massor av drivmedel och detta måste trots allt föras fram på marken och bränsletransporterna blir då utsatt för IED. Dessutom finns det redan i dagsläget alldeles för få helikoptrar, så det blir nog till att fortsätta använda markfordon och apostlahästarna.

I ett inlägg på Wired så visade man ett av USA:s tekniska fiaskon. JINS - "Joint Improvised Explosive Device Neutralizers” var tänkta att utlösa bomber framför ett fordon med hjälp av en gigantisk "blixtmaskin". Kostade oerhörda pengar att utveckla och ska man tro på Wireds analys så var det inte bara dyrt, utan också byggt på mycket tveksam teknik. Nackdelen med dyr teknik är att det oftast bara räcker till ett fåtal enheter. Afghanistan är ett stort land och det finns många vägar och massor av fordon som behöver skyddas.

Tyvärr så finns det allt för många personer på hög nivå utan teknisk förståelse som låter sig imponeras av fyrfärgsbroschyrer och teknisk mumbojumbo. Hitler är nog kanske en av de mest kända teknikfanatikerna. Jag satt precis och läste en artikel om de tyska "stridsvagnarna" "Maus", "Ratte" och "Monster" där den tyngsta vägde 1500 ton och hade en 800 mm kanon!

Raka motsatsen till JINS är den lilla radiostyrda bil som ett par amerikanska soldater tagit med sig på eget initiativ och som de hävdar har räddat deras liv ett antal gånger.

The military does what it can to protect its troops in Iraq and Afghanistan -- they travel in armored vehicles and are trained in how to patrol for bombs -- but IEDs, or Improvised Explosive Devices, have been a constant danger. Ernie says he once asked Chris, "Doesn't the army have ways of checking for these things?" The answer: "If it does, I don't know about them."

That was what led Ernie and Kevin to send the model truck, a brand called a Traxxis Stampede. After they added the video camera, with a small monitor Chris could mount on his rifle, Kevin guesses the total cost came to about $500.

In his email, Chris Fessenden said the little truck has successfully found four IEDs since he first got it.

"We do mounted patrols, in trucks, and dismounted by foot," he wrote. "The funny thing is the Traxxis does faster speeds than the trucks we are operating in under the governing speed limit... so the traxxis actually keeps up with us and is able to advance past us and give us eyes on target before we get there."


Vi svenskar har under många år lärt oss att utnyttja hundar för att söka efter minor. Faktum är att även USA på senare tid har fått upp ögonen att det gigantiskt dyra projekt som de utvecklat för att kunna lukta till sig bomber i de flesta fall inte är lika träffsäkert som en hundnos. Men det är inte bara fördelar med hundar. Hundar blir precis som soldater trötta i värmen, deras signaler kan misstolkas av en trött hundförare och de klarar inte av att springa framför en konvoj i rörelse. Sedan måste man in ganska så nära en misstänkt bomb och utsätter sig då för en viss risk om attentatsmannen utlöser bomben via fjärrstyrning.

Därför så är det bäst att fokusera på punkt 1, d.v.s. att göra sitt bästa för att undvika IED. Tyvärr så är det inte alltid möjligt och därför måste man även ta med punkt 2-3 i sina förberedelser för ett uppdrag. Jag tvivlar på att det finns några tekniska underverk som är lösningen på IED-problemet. Det bästa är nog sunt förnuft. Problemet för våra trupper är att sunt förnuft får man av erfarenhet och vi roterar våra trupper var 6:e månad. Därefter så måste man lära känna lokalbefolkningen på nytt, lära känna vägarna för att se vad som är normalt m.m.









Några filmer för alla "pansarnördar" där ute.







SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3

19 kommentarer:

  1. Problemet med den lilla billiga RC bilen är att den är just billig och enkel.

    Ett sådant projekt är inte karriärdrivande, och har för små vinstmarginaler för att vara intressant.

    SvaraRadera
  2. Håller med Per A tyvärr. Dessutom vill jag bara påstå att jag tror Bv10s tål ungefär lika mkt som våra galtar men har större förmåga att vara oförutsägbara så borde vara win-win det visar sig i vår.
    Markstridare

    SvaraRadera
  3. Det man ska komma ihåg med BvS 10 är att markfrigången är lägre än på en Galt varför skyddet blir sämre även om plåtarna nu har samma tjocklek. Helt vansinnigt och verklighetsfrånvänt att driftsätta ett system i Affe som andra redan prövat och förkastat. Fast det är ju inte herrar generaler som får ta konsekvenserna av sina beslut utan folket på marken så dom skiter väl i vilket. En 20-årig OR-2:a har ju ändå inget värde i deras ögon. Varför investerar inte Sverige i motmedel mot det primära hotet?

    Sven

    SvaraRadera
  4. FåtöljStrategen9 augusti 2011 03:53

    Well, Britterna har ersatt BvS10 med nya Warthog, på grund av att dess sämre skydd mot IED:er drabbat många soldater, vilket har gett BvS10 dåligt rykte på hemmafronten: länk

    SvaraRadera
  5. Ang Monsterstridsvagnar - är det bara jag som tänker på STRV 2000?

    SvaraRadera
  6. @Anonym 11.50: Själv så gillade jag konceptet "stridsvagnsjägare". D.v.s. i stället för en fullfjädrad stridsvagn bygga en mer mobil pansarvärnskanon.

    http://strv102r.tripod.com/strv_2000.htm

    http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=5583

    http://forum.soldf.com/index.php?/topic/1010-strv2000/

    http://www.smb.nu/index.php/component/content/article/1589

    SvaraRadera
  7. Det är kanske inte alltid de high-tech och dyra prylarna som fungerar. Se här vad underbart low-tech och billigt en ingenjör löser ett problem.

    http://www.jsonline.com/news/wisconsin/126096618.html

    SvaraRadera
  8. Någonstans, kan ha varit en FOA skrift, har jag läst att de sovjetiska trupperna som hade uppgifter i norra skandinavien löste kulvertproblemet med stora mängder klena vattenledningsrör att använda knippvis vid vägbyggen, dikesigenfyllningar och reparationer.

    SvaraRadera
  9. Jag håller med om att det inte finns några 100% sätt att undvika IED:er, men jag håller inte med dig om din slutsats om BvS10. Bara faktumet att du har band ökar skyddet avsevärt. I Sveriges område och framförallt i väster om MeS är terrängen mycket gynnsam för bandfordon. Trots att den svenska stridsfordonsplutonen står för en mycket hög andel av timmar i sandlådan har dessa enbart drabbats av en enda IED-attack.

    Om jag fick välja mellan en galt eller BvS10 hade jag alltid valt hägglunds.

    SvaraRadera
  10. Finns en operativ UGV m/enkel (motsvarande RC-bilen);
    http://en.wikipedia.org/wiki/MARCbot
    http://www.iedrobot.com/marcbot/marcbotindex.htm

    Sägs kräva en dags utbildning för en skyttesoldat.

    SvaraRadera
  11. @Anonym 21.19: Det är inte min åsikt jag redovisar i inlägget ovan, utan britternas erfarenheter.

    Jag tror också på idén att utnyttja terrängen vid sidan av vägarna. Men man måste vara medveten om att på vägarna tar man en risk. Om den är större eller mindre än i en Galt är jag tyvärr inte kunnig nog att uttala mig om och den som är det anser nog med all rätt att den uppgiften är ganska så hemlig.

    Häggluds uppdaterade Viking 2 förlorade UK "Warthog" upphandling.

    http://www.militaryphotos.net/forums/showthread.php?148129-UK-MOD-buys-quot-WARTHOG-quot-All-Terrain-Tracked-Carriers

    Fransmännen köpte dock BvS Mk II till sina snabbinstasstyrkor. Om fordonen skall används i Afghanistan är oklart. Jag misstänker att vikten var en avgörande fördel i denna upphandling.

    http://defense-update.com/products/v/viking_231209.html

    Vad som skiljer en BvS10 Mk II Viking 2 från en "vanlig" BvS10 är jag heller inte särskilt insatt i. Reklamen säger dock att bl.a. minskyddet skall vara 10 ggr bättre, vad det nu innebär.

    http://www.military-today.com/apc/bvs10_viking.htm

    http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article262576.ece

    SvaraRadera
  12. "Bara faktumet att du har band ökar skyddet avsevärt."

    Av det jag tror mig förstå om effekten av minor på olika fordonstyper, så tenderar bandfordon vara mer utsatta än hjulfordon i samma vikt- och bepansringsklass.

    Om man tittar på ett bandaggregat från sidan så är den en tämligen tät konstruktion. Bärhjulen, drivhjulet och spännhjulet tillsammans med baden och fjädringen utgör en mycket större hinder för tryckvågen från en exploderande laddning än vad hjulen på ett hjulgående pansarfordon gör, vilket gör att mer av tryckvågen går upp i vagnkroppen.

    Förutom detta så verkar hjulgående pansarfordon generellt sett byggas med större markfrigång och mer gynnsam form på vagnkroppen än motsvarande bandgående fordon.
    Även detta torde spela roll för skyddsfaktorn mot sprängladdningar.

    SvaraRadera
  13. Vad hände med FOA:s Carabas-radar, som skulle kunna se ner i marken? Det känns som något som skulle kunna göra nytta här, eller är våglängden för stor för att kunna se IED-er?

    SvaraRadera
  14. Holländarna har två typer av BVS10.
    Med deras add-on utrustning kommer man som mest upp i STANAGklass 4 för ballistik och klass 2a/2b i minskydd. Dessutom hade de själva en "rpgbur" monterad på en del av sina vagnar.

    Med s.k. bolt-on kit till RG32 kommer man gissningvis upp i STANAGklass 1-2 för ballistik och strax under 1 (DM31 ??) i minklass.
    Det finns en uppsjö av varianter av tilläggsutrustning till de olika fordonen vilket gör att man måste ner i detaljer för att kunna jämföra riktigt.
    Jag vill inte redogöra för vilken modell eller utrustning de bandvagnar och RG32 som används/skall användas i AFG av den svenska styrkan har eller skall ha.

    Både Norge och Danmark har dock haft förluster med CV90. En svensk förare tjänstgörande i Norska armen omkom när hans fordon råkade ut för en IED. CV 90 har en avsevärt högre skyddsklass än BVS10.
    Därför skall man nog inte stirra sig blind på de olika skyddsnivåerna utan försöka använda fordonen taktisk riktigt.

    Teaterdirektören.

    PS. Natostandarden STANAG 4569A är den som avses i texten.

    SvaraRadera
  15. De amerikanska och de nyligen upprättade afghanska route clearance enheterna har haft stor framgång när det gäller att neutralisera hotet från IED. Det är för mig ett mysterium varför Sverige fortfarande inte skickat ner en ingenjörpluton för att lösa dessa uppgifter. Som nämnts så IED största hotet i Afghanistan och då borde hanteringen av det rimligen prioriteras högre.

    Vägarna måste röjas och att göra som vi, åka runt på IED bingo, är inte rätt sätt.

    SvaraRadera
  16. @Teaterdirektören: Helt rätt. Britterna började använda sina BvS10 som konvojfordon på vägar när själva tanken var att just undvika vägarna. Väljer man ett fordon för en viss taktik så skall man också hålla sig till den taktiken.

    Som jag förstod så dog den norske soldaten av bruten nacke. Tryckvågen ger nog mer effekt i ett stelt fordon som en CV90.

    Vi har i ett tidigare inlägg diskuterat för- och nackdelar med att ha hjälm på sig inne i en vagn.

    @CS: En ingenjörspluton är något som behövs i många insatser.

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2011/03/soldaten-och-ingenjoren.html

    SvaraRadera
  17. Jag tror jag uttryckte mig lite klumpigt, eftersom jag trodde det skulle framgå att band ökar säkerheten eftersom man inte behöver åka på vägar. Själva bandet i sig innebär inte extra skydd. Att däremot tro att hjulfordon har bättre minskydd än bandfordon är enligt mig helt felaktigt. Minskydd beror på många saker och band eller hjul är inte den avgörande faktorn.

    Dessutom kan man inte jämföra ett norskt CV90 och ett svenskt CV90. De är mycket olika och har även olika sorters skydd. Vilket som är bäst kan den kloka klura på. =)

    SvaraRadera
  18. För tillfället är skydd mot IED intressant, men vad händer efter insatsen i Afghanistan?

    http://www.defencetalk.com/global-armored-vehicles-counter-ied-vehicles-stable-through-2021-36254/

    SvaraRadera
  19. Då kommer det fortfarande vara intressant. Minns Bosnien och hotet från minor.

    SvaraRadera