onsdag 20 januari 2010

Hjälpen når inte fram (uppdaterad)

Hjälpsändningarna har svårt att nå fram till Haiti. Flaskhalsen är flygplatsen i Port-au-Prince vars enda landningsbana har svårt att hantera alla ankommande flygplan.

Ytterligare en landingsbana skulle behövas på huvudstadens flygplats för att kunna ta emot alla de fönödenheter som det råder mer än skriande brist på. Flygplatsen saknar också landningsljus vilket gjort att flera plan lastade med mat och mediciner inte kunnat landa.

Portabla landningsljus var något som tidigare fanns i det svenska Bas-90 konceptet. Bl.a. så testades ett centralt system med en lampa som sedan lyste upp ett antal reflekterande skivor som placerades längs med banan. Var har dessa system tagit vägen?

Ingenjörstrupper skulle behövas sändas till Haiti. Tung utrustnig borde gå att få tag på på plats i landet. Det som behövs är några erfarna människor som kan styra upp arbetet.

Att den svenska styrkan som nu är framme på Haiti skulle behövt militärt stöd visas nu helt klart då dom inte kan starta sitt arbete på grund av säkerhetsläget.

"Avsikten var att slå upp lägret inne på ett stort brasilianskt FN-område", skriver MSB:s utsända på myndighetens hemsida, och citerar sedan sjuksköterskan Bassam El-Nawajhah som säger att "det är främst säkerhetsskäl som gör att platsen inte längre är aktuell".

Sedan verkar pressen ha fått MSB arbete en smula om bakfoten. I reportage har det stått att det är ett flyktingläger för 300 personer, medan det på MSB hemsida antyds att lägret är för att FN personal ska ha något att verka från.

FN begär nu färstärkningar till den FN-mission som finns på Haiti. USA är ett av de länder som ställt upp med största truppbidragen och fler är på väg.

Meanwhile, the UN has approved a recommendation by Secretary General Ban Ki-moon to boost UN troop numbers in Haiti by 2,000 for six months, and UN police numbers by 1,500.

Mr Ban said he was grateful to the UN Security Council for its swift action, calling it "a clear signal that the world is with Haiti".

He said the UN was in discussion with member states, and he hoped to have the extra troops and police to deploy soon. The UN mission in Haiti currently numbers about 9,000.


Uppdaterad 10-01-20, 23:15
Trots svårigheterna så finns det många ljuspunkter i mörkret. Ett är alla typer av digitala verktyg som nu tas fram och gratis ställs till förfogande för hjälpinsatserna. Denna typ av verktyg kan i framtiden kraftigt underlätta vid liknande händelser. Det gäller bara för FN att ta tag på dessa spontana möjligheter och systematisera det så att det snabbt vid behov går att återanvända.

Kanske något för MSB att fungera på? Men risken är att vi med vanlig svensk (in)effektivitet försöker att ge oss ut på en offentlig upphandling där något bolag som t.ex. Logica (f.d. WM-data som brukar vinna statliga IT-kontrakt) för dyra pengar uppfinner hjulet på nytt, bara för att vid leverans upptäcka att det inte var runt utan fyrkantigt.

Uppdaterad 10-01-21, 07:33
Den svenska Haitiexperten Mats Lundahl säger i en intervju i SvD att det behövs fler militärer för att stabilisera Haiti.

Ju mer amerikansk militär, desto bättre i dagens kaotiska situation. Det bästa är ett enda befäl, och USA måste ta ledningen. Det går inte att ha FN-styrkor med folk från Bangladesh, Nepal och Sydafrika som ska försöka koordinera och hålla ordning. FN fungerade dessutom knackigt tidigare i Haiti, säger Lundahl.

Som vanligt så är det de svaga som drabbas hårdast. Då en stor del av Haitis befolkning är barn så har jordskalvet resuslterat i många blivit föräldralösa och därmed mycket utsatta.

Trafficking kan uppstå, sexuella övergrepp kan öka, frustration kan leda till fysiskt våld gentemot barn. Man får nog tyvärr anta att ökat våld redan förekommer, säger Anders Pettersson till SvD.se.

Och uppgifter om traffficking finns, enligt New York Times. Enligt Unicef finns det cirka 200 barnhem i Haiti – men en del av dem är illegala och har upprättats av personer som köper barn och sedan säljer dem vidare till barnlösa i andra länder.


Det har nu gått en vecka sedan katastrofen och ännu så har inget sagts i politiska led om att skicka vare sig svenska beredskapsförband eller EU:s snabbinsatsgrupper. Tror vi fortfarande att det kan dyka upp något läge i världen där dom behövs mer?

5 kommentarer:

  1. Delar din i tidigare inlägg ventilerade uppfattning om att någon av våra transportabla flygbaser borde kunna skickas iväg. I deras materiel ingår portabelt banljussystem som ordinarie utrustning. Som info.

    JohanR

    SvaraRadera
  2. Just nu sitter det 170 svenska beredskapssoldater i Karlsborg och bara väntar på att någon skall ta ett beslut om att vi ska få åka dit. Dags för Sverige att få tummen ur. Hade inte FM ett överskott på 1.2 miljarder förra året? Om pengarna finns, finns då viljan?

    SvaraRadera
  3. Vilka portabla flygbaser? Bas 90 är nedlagt. Den flygplatsenhetspersonal som fanns i NGB09 är spridd för vinden. De som ryckt in i NGB11:s flygplatsenhet har knappt fått tid på sig att skjuta in AK:n och lära sig namnet på sina plutonskamrater. Icke ett recept för framgång att skicka ett sådant förband på skarp tjänst åttatusen mil bort... Låt jänkarna sköta flygplatserna på Haiti, det har de garanterat mer rutin på sådana expeditionära uppgifter än det svenska (ännu inte) insatta insatsförsvaret - oavsett FK01/02.

    Det största problemet med Haiti är att det är ett skitställe även mätt med tredje-världen-mått. Infrastrukturen var ett skämt redan före jordbävningen, det finns inte ens en grundläggande byråkrati, anläggningsmaskiner går knappt att uppbringa eftersom det nästan inte byggts något av betydelse sedan fähunden Baby Doc kastades ut.

    SvaraRadera
  4. @Johan R: Tack för informationen.

    @Yrkessoldat: Vi måste bli mer flexibla att använda våra snabbinsatsförband. Den strategiska reserven borde vara idealisk för en liknande uppgift och inte bara användas i missioner som t.ex. Afghanistan.

    @SA: Vi får skilja på AEW - Air Expeditionary Wing som är en del av NBG11 dom ska kunna så mycket mer än bara arbetet med att hantera en flygplats. Dessa kunskaper har redan personalen i fred. Haiti skiljer sig kraftigt från en ren militär insats i t.ex. Tchad.

    SvaraRadera
  5. Nationer med fältsjukhusförmåga börjar att anlända.

    "Den 13 januari kom meddelandet om den fruktansvärda jordbävningen som drabbat Haiti. Praktiskt taget omgående mobiliserades israeliska försvarets fältsjukhus med sin erfarna personal. Flygplan iordningställdes och avfärden skedde inom en och en halv dag den 15 januari.

    Sjukhuset kan ta emot 500 patienter om dagen och har 90 vårdplatser, operationsrum, röntgen, laboratorium, förlossningsrum, mm. Det israeliska teamet med 40 läkare, 40 sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal, hundförare med spårhundar och en vaktstyrka, sammanlagt fler än 220 personer och all utrustning anlände sent den 15 januari med en stor fraktmaskin Boeing 777 från El Al och ett plan från Israels flygvapen. Sjukhusets alla tält sattes upp under natten i ett industriområde nära flygplatsen."

    http://missionxp.webblogg.se/2010/january/
    israeliskt-faltsjukhus-igang-i-haiti
    -redan-i.html

    Det man har kan man använda. Finns beredskap och beslutsmässighet kan det dessutom gå fort.

    SvaraRadera