onsdag 12 maj 2010

En liten saga ur verkliga livet

En gång för länge sedan sedan, när jag som ung soldat under en och samma vecka råkade besöka Saab i Linköping och Ericsson (numera Saab Microwave) i Mölndal, så fick jag se två olika lösningar på NBF. Tanken slog mig att nu hade industrin hittat en ny gödkalv. Likt H C Andersens onde skräddare så försökte industrin pracka på Försvarsmakten en massa produkter som dom inte ens insåg att dom behövde, men trots det var villiga att lägga ut en massa pengar på för att få det senaste och bästa av allting. NBF var då fortfarande något nytt och vackert som generalerna Kihl och Moore åkte land och rike runt och predikade om. Ung och dum som jag var på den tiden så vågade jag inte resa mig upp och ropa, "Men det här har vi ju redan i Flygvapnet, det kallas för STRIL och FV 2000".

Post 9-11 så började det dyka upp en civil marknad för produkter som avknoppats ur den militära övervaknings- och ledningsindustrin. Saab har följt denna utveckling och tagit fram en hel del tillämpningar som man säljer in till civila bolag. Nu har man dock åkt på ett rejält bakslag. Ringhals och Oskarshamn kärnkraftverk har underkänt de tänkta säkerhetslösningarna och Saab erkänner att man inte har lyckats, utan drar sig ur projekten.

–Vi har underskattat komplexiteten i projektet, säger Ann-Sofi Jönsson på Saabs Investor Relations. Framför allt komplexiteten i att vara totalentreprenör.

Hon vill inte gå djupare in på vad som gått snett.

–Vi för en dialog med Oskarshamns Kraftgrupp just nu om hur vi ska lösa upp kontraktet.

I Ringhals var det främst problem med att knyta ihop systemen som gjorde att projektet avbröts.

–Saab levde inte upp till förväntningarna på funktion och leverans av systemen, och vår bedömning var att de inte skulle kunna göra det heller, säger Gösta Larsen, informationschef på Ringhals. Saab har dock levererat och installerat en del utrustning som vi använder.

–Vi har krav på oss från Strålsäkerhetsmyndigheten SSM när det gäller bevakningen av kärnkraftverk. Saab kunde inte leva upp till detta, så nu har vi löst problemet på annat sätt. I stället för teknik får vi köra med kompensatoriska åtgärder i form av personal.


Hmm. Den teknik som var tänkt att användas i NBF och som säkerligen lever vidare i en och annan form inom GLC/NOC underkänns av civila företag. Teknik som inte räcker för att övervaka enskilda anläggningar ska övervaka hela Sverige? Vi kanske skulle behöva en motsvarighet till SSM för att övervaka säkerheten inom Försvarsmakten? När ska den lille pojken som länge suttit stilla och betraktat Försvarsmakten resa sig upp och ropa "Kejsaren är ju naken!"

17 kommentarer:

  1. Hur många ska det krävas som skriker "naken" om GLC/NOC? Visionen att FM är välklädd verkar endast existera i FML och Prod Led.

    SvaraRadera
  2. @ Wiseman.
    Vi arma stackare som inte ens ser kejsaren kan rimligtvis inte ha förmågan att ha synpunkter hans klädsel. Därför är det väl uppenbart att vi skall vara tysta?
    Jag tycker dock att det verkar vara väldigt svårt numera att få någon som kan kliva fram och beskriva kejsaren och de fina kläderna för oss som betalar kalaset.
    För det är väl inte den välbetalde skräddaren själv som driver med oss?
    Det måste väl åtminstone finnas någon liten powerpointremsa som inte är H-märkt där man kunde visa oss förståndshandikappade vad man gjort för X antal miljarder kronor?
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  3. "Framför allt komplexiteten i att vara totalentreprenör."
    Ja, då kan man inte skylla på andra när kunden tillslut inser att verkligheten inte är kompatiblel med konsultens PowerPoint-presentation.
    "I stället för teknik får vi köra med kompensatoriska åtgärder i form av personal."
    /Kiwi

    SvaraRadera
  4. Den "Lille Pojken" kommer inte resa sig upp & tala om för Kejsaren att han är naken - för den "Lille Pojken" som verkar i den skenöppna myndigheten vet att om han gör det så åker han ut i kylan, slipper bra jobb, slipper nivåhöjande utbildning, slipper befordran....

    Han tiger & lider....

    SvaraRadera
  5. Utan att på något sätt försvara NBF eller invända mot inlägget: flygvapnets lösningar är inte lösningen på NBF. Tvärtom, det är tron att man kan åstadkomma liknande lägesbilder för mark- och jointnivå som för stridsledning som gör att NBF-spöket hela tiden kommer tillbaka, t ex i form av GLC.

    Lägesinformation behövs, men måste hanteras och presenteras på olika sätt för olika användare. Skulle inte GLI, dvs att sluta prata om lägesbilder eller -centraler utan betona informationen, kunna vara ett steg i positiv riktning?

    SvaraRadera
  6. Komplexiteten i att vara totalentreprenör har FMV provat i exvis SPK39. Blir det en saga med lyckligt slut?

    /Pax Vobiscu

    SvaraRadera
  7. GLI blev bara en skylttrimning. Det är fortfarande nerläggning av Hästveda och Sjöinfokomp med centralisering till en lada i Enköping som gäller. Skylttrimning.

    Varför ska vi sedan uppfinna ett eget nationellt system som inte är kompatibelt med NATO och våra grannländer? Jo, det gynnar industrin...

    SvaraRadera
  8. Vet någon hur det gick för Marinbasen, som sökte radiooperatörer, sjöbevakare, undervattensbevare till Muskö (och Göteborg)?

    Jaha, så värdegrunden gäller inte ens möjligheten att ställa frågor.

    SvaraRadera
  9. @Anonym 12.28: Helt rätt. På FHS slutövning för en massa år sedan så satt jag i funktionen JOC Air och lekte med deras Battle Labutrustning. Ett skojjigt presentationsbord där man kunde lägga upp operativa bilden från mark, sjö och luft. Generalerna gillade att titta förbi oss varje morgon så att i kunde dra det gemensamma läget för för de olika komponentledningarna.

    Men där man i stort sett kan se framgången i markstriden baserat på fordonens och därmed frontens läge så är flyg och sjö mer flyktiga arenor. Där handlar det kanske mer om status på flygplanen, bedömning av bekämpade mål och hur man ligger till på operationslinjalen enligt ATO. Även för arméförband så behövs enheterna aggregeras och i stället för enskilda fordon visa t.ex. var kompanierna befinner sig och vilken status dom har (utvilad personal, bränsle, ammunition m.m.)

    SvaraRadera
  10. CI, vad vi då behöver är ett bättre Power point och en bra bildkanon. I hela min karriär har man talat om RMA och dess gynsamma effekter men än har man inte ens lyckats ensa uppfattningen om vad som skall göras.

    Hur svårt skall det vara?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  11. Att likna svensk försvarsindustri vid den elake skräddaren i HC Andersens saga är att göra livet lätt för sig.

    I grund och botten är det ändå Försvarsmakten, som via FMV, sätter upp en kravspecifikation på vad det är för material / system man behöver. När behovet är identifierat går man ut med en RFQ och genomför en upphandling. Industrins ansvar inskränker sig till att leverera det som överenskommits i kontraktet.

    Klarar man som kund inte av att specificera vad man behöver utan överlåter det till säljaren så tar man en stor risk. En mycket stor risk.

    Således bör pojkarna på FMV och inom Försvarsmakten börja med att sopa rent framför egen dörr. Vet man hur man skriver vitesklausuler vid sen leverans (NH90)? Vet man hur man genomför en korrekt upphandling (Patria)? Har man kompetens att avgöra kvaliteten på det man köper in (HMS Trossös systerfartyg)? Kan man formulera ett korrekt behov (BMP-1)? Etc.

    Till sist en reflektion. När Försvarsmakten kan definiera rätt kravspecifikation, när FMV kan genomföra en kompetent upphandling och industrin leverera en kvalitativ produkt kan det bära hur långt som helst. Jas-39 Gripen är ett exempel, Gotlandsklassen ett annat.

    Cliff Barnes

    SvaraRadera
  12. Efter lite funderande så står det klart att detta inlägg måste kommenteras ytterligare en gång. Först dock ett gillande bifall till Cliff Barnes tydliga - och ännu icke bemötta - inlägg.

    Vid upphandling ingår vanligtvis en kravspecifikation. Kraven i dessa skall realiseras och verifieras. Vem är det då som ansvarar för hur kraven utformas och verifieras? Jo, detta är ytterst CI/HoD ansvar. Man skall således akta sig för att kasta sten i hus med glastak...

    Vidare är jag förvånad att CI, starkt uppbackad av andra i detta forum, gläds så åt industrins misslyckande i aktuellt fall. Det torde vara av FMV intresse att försvarsindustrin har andra kunder som möjliggör utveckling och bibehållande av kompetens? Ett misslyckande av detta slag gynnar inte på något sätt FMV. Jag får en känsla att vi här har det klassiska fallet att andras misslyckande duger utmärkt när egna framgångar uteblir.

    Jag har uppfattat att merparten av de som gör inlägg i detta forum inte särskilt starkt förordar förstatligande. Så länge man inte önskar statligt ägande så får man också acceptera att aktieägare har ett krav på lönsamhet.

    Med denna typ av inlägg riskerar forumet bli en mötesplats för en mindre grupp navelskådare och det vore ytterst trist. En förklaring hur du tänkte eller rent av en pudel vore på sin plats CI!

    /Pax Vobiscum

    SvaraRadera
  13. @Pax Vobiscum: Cliff har helt rätt i att FM har sin del i skulden. Jag håller faktiskt på med ett inlägg om hur NBF föddes som idé.

    Jag gläds inte åt industrins misslyckande utan konstaterar bara faktum. Sedan att jag gör det i form av en allegori får jag som vanligt skylla på min berättarstil.

    Det jag sparkar på i det här inlägget är inte försvarsindustrin som helhet, utan sättet som NBF drevs som en tekniklekstuga. Det var en ohelig allians av Försvarsmakt, konsulter och industri som drev på LedsysT. Tyvärr så har den utvecklingsmetodiken till viss del levt kvar på vissa håll.

    Det är därför intressant att se att de civila tillämpningarna har en övervakningsfunktion som säkerställer att produkten fungerar. Denna funktion skulle vi behöva även inom FM. FMV kan inte göra så mycket så länge dom köper från svensk industri. Vi vill nog inte stämma Saab så att dom går omkull?

    SvaraRadera
  14. Skulle vara intressant att höra vad FMV T&E anser om att det saknas en övervakningsfunktion som säkerställer att produkterna fungerar.

    Så länge FMV inte lär sig att kravställa rätt kommer industrin inte behöva gå upp i rätten. Kravställning är som sagt en CI-fråga.

    /Pax Vobiscum

    SvaraRadera
  15. Pax, kravställning är inte bara en CI-fråga. Som det sett ut nu så har vi fått tilldelade en påse pengar som skall spenderas. Inköpskanaler, både FMV och FMLOG kan göra sådant och det är inte alltid det blir rätt.

    Till NBG 08 kom det in materiell ifrån alla håll och sällan hade det gått genom dom rätta kanalerna. Inställningen var att nu djävlar passar vi på och handlar bra och ha grejor.

    Tekniska chefer på förbanden såg som surrukar när de inte kunnat serva plutonerna med tekniskt stöd när deras leksaker gått sönder. Först och främst kunde det saknas BOA på grejorna och ansvarigt AK i FMV hade ingen aning om att prylen fanns i FM. Genom att man inte gått i rätt kanaler så hade det inte beställts någon reparaionshandbok, man hade inga reservdelslistor, m.m.

    Dagens materielförsörjning är en soppa och jag skulle bli mer än glad om FMV kunde ta tillbaka ledartröjan i materielspåret.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  16. @Pax: T&E testar bara att vi hart fått vad vi beställt enligt kravspecen, inte att vi fått vad vi önskat eller att det uppfyller MUST säkkrav. Där används andra granskningsorgan som just MUST/TSA. Tyvärr så är MUST alldeles för sällan med när kravspecen skrivs eller t.o.m. när TTEM skrivs. En säkerhetsmålsättning ska finnas med vid upphandling enligt FM ackrediteringsprocess. "Lekstugor" som NBF hade aldrig som avsikt att ackrediteras!

    SvaraRadera
  17. T&E testar utifrån kravspecen?

    Jag låter mig nöjas med att det var NBF som avsågs i inlägget. Där håller jag med CI till fullo.

    /Pax V

    SvaraRadera