söndag 28 februari 2010

Kärnverksamhet? (uppdaterad)

Just nu är Försvarsmakten insatt i Afghanistan och Kosovo. Vi förbereder oss på en ny insats i Adenviken. NBG 11 börjar byggas upp för att stå i beredskap 2011. Och dessutom skottar vi snö...

Soldater från Ing2 används för att skotta bangården i Nässjö i ett försök att få tågtrafiken att röra sig framåt.

Tolka mig rätt nu. Jag tycker att det är mycket bra att FM kan hjälpa till när det behövs. Det är också bra att FM visar att uppgiften "stöd till samhället" fortfarande kan nyttjas. Dock så tycker jag snöskottande är fel sätt att nyttja dyra resurser. Försvarsmaktens huvudförmåga är trots allt väpnad strid.

Det är dessutom en smula pinsamt att FM enbart kan ställa upp med grovarbetare. Vid tidigare snöstormar i bl.a. Skåne ställde vi upp med bandfordon och åkte ut med mat och mediciner till gamla och sjuka. Vi har ställt upp med elverk i samband med stormen Gudrun. Vi ställde upp med räddningshelikoptrar vid Estoniakatastrofen. Tyvärr så är grymma sanningen helt enkelt att dessa resurser inte längre finns kvar. Så därför får vi hjälpa till med den förmåga vi har kvar, d.v.s. att skotta snö. Vad blir nästa uppgift? Ta bort istappar från husen i Stockholm?

Förfrågningar har också kommit från andra håll, bland annat från länsstyrelsen i Halland, där det gällde snöskyfflar och takröjning. Där säger Försvarsmakten nej med hänvisning dels till konkurrenslagstiftningen och dels säkerheten för soldaterna. Liknande förfrågningar från Skaraborgs lasarett och Posten har fått avslag av samma skäl.

Stödet bygger på lagen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (2002:375) och innebär att soldaterna frivilligt ställer upp och hjälper till. De lyder fortfarande under militärt befäl och Försvarsmakten behåller arbetsgivaransvaret.


Det man kan fråga sig är om det civila samhället just nu verkligen är i nöd? En miljökatastrof är det som inträffat i Chile och Haiti den senaste tiden, inte lite mer snö än vad vi haft de senaste 10 åren. Visst har det varit en jobbig period för många resenärer med Ryan Air, SJ och SL, men detta beror i grund och botten inte på kraftigt snöväder. Vi har haft snöstormar i Sverige förr i tiden och vi har rett ut dom på ett betydligt bättre sätt. Denna "katastrof" beror enbart på att Skavsta flygplats, Banverket och SL snålat med sina resurser. Allt för att tjäna pengar! Var har denna vinst tagit vägen? Ut i aktieägarnas fickor, till staten eller stoppats in i en fond för just liknande behov? Nu borde dom därmed få betala igen det dom sparat in under de senaste 10 åren. Jag hoppas därför att C Ing2 skickar en rejäl faktura till Banverkets VD, annars kommer dom aldrig att lära sig för framtiden. Det måste svida när man gör fel.

Bristen på resurser när det behövs för Banverket och SL är symptomatiskt även för Försvarsmakten. När en resurs inte behövs så är det lätt för styrelsen och ekonomer att börja kräva effektiviseringar och därmed nedskärningar. För Försvarsmakten har det varit svårt att motivera sin existens med att försvara Sverige. "Mot vem?" säger då ekonomerna. För att inte ekonomerna ska lägga ner FM helt och hållet har fokus ändrats från nationellt försvar till internationella insatser. Där är det betydligt lättare att peka på behovet. FM håller i linje med detta tänkande på med ytterligare effektiviserngar. Det finns snart inga värnpliktiga som kan användas att skotta snö. När det nya personalsystemet är fullt infört nästa år så är det ett stort frågetecken ocm vi ens kan ställa upp med snöröjare i Sverige. Dessa nya yrkessoldater kommer att vara under utbildning för t.ex. en insats i Afghanistan. Att avbryta en sådan träning kan i värsta fall leda till att förbanden åker iväg utan att vara helt förberedda på sin insats vilket kan leda till ett ökat risktagande.

SJ och SL varumärke har med den senaste tidens snöfall fått sig en rejäl törn. Nu försöker man med helsidesannonser i pressen be resenärerna om ursäkt. Tyvärr så kan inte FM be om ursäkt den dag dom inte finns tillgängliga när dom behövs. Konsekvenserna i det fallet blir en smula större än någtra timmars försening mellan Malmö och Stockholm. Wisemans försäkringsjämförelse är bra. Vi är villiga att betala 7000 kr/år för att försäkra vår bil för en parkeringsskada som inträffar då och då. Vi tar helt enkelt inte risken att stå utan försäkring. För tågbiljetter och billiga biljetter till London och Paris har vi tydligen inte varit beredda att betala tillräckligt bra. Nu får vi ta konsekvenserna för snöstormen som vi vet att inträffar var 10:e år. Hur stor risk är vi villiga att ta genom att inte betala in den försäkring som Försvarsmakten innebär för det krig som hållit sig borta från Sverige i snart 200 år?

I framtiden kommer därmed svenska företag som t.ex. Banverket och SL att få tvingas tänka om. Det finns inte längre någon som har beredskap att rycka ut och hjälpa till när ekonomerna, styrelsen och aktieägarna har i sin profithunger ställt till elände för Sverige. Försvarsmakten kommer att ha fullt upp med sina internationella insatser. Kanske vi ska införa en slags "värnplikt" där svenska ungdomar får vara beredda att vid behov åka ut och skotta snö?

Uppdaterad 10-02-28, 21:22
FOI har precis släppt en rapport kallad "Interorganisatorisk samverkan som nationell resurs i krishanteringen"

En tidigare studie vid FOI visar att myndigheternas attityd till samverkan i krishantering håller på att förändras mot en mer kollektiv syn. Snökaoset visar att det finns ett behov av gemensamma strukturer och mål för sektoröverskridande krishantering.

- Många av de analyser som sker i dag är inte tillräckliga. Många myndigheter väljer ett begränsat område när de analyserar sin sårbarhet. Problemet är att det i dag är för få som gör det ur ett samhällsperspektiv. För många undersöker detaljerna och för få tittar på helheten, säger Maria Bergstrand forskare vid FOI som genomför risk- och sårbarhetsanalyser.

Ansvaret ligger ytterst hos regeringen som beställare av myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Alla myndigheter har ett uppdrag att göra risk- och sårbarhetsanalyser varje år och titta på extraordinära händelser. Men samverkan mellan myndigheter måste övas så att beredskap finns när det väl krävs.

- Samhället behöver i större utsträckning samarbeta och planera för större störningar i exempelvis transportsektorn, säger Maria Bergstrand.


Wiseman har i ett inlägg kommenterat samarbetet mellan uppdelade myndigheter som sker som kund/leverantör via interndebiteringar och hur detta förhindrar att någon tar det övergripande ansvaret vid t.ex. snökatastrofer.

Vore det inte på sin rätta plats att ta ett helhetsgrepp på Försvarsmaktens budget? Det är trots allt kanske inte så dyrt med en Försvarsmakt som har värnpliktiga till hands för att stöda det civila samhället. Visst kostar det t.ex. resor, men detta är än så länge interndebiteringar då vi utnyttjar SJ och SAS för detta. Nu inför vi yrkessoldater för att det blir billigare att slippa utbilda om och om igen. Skillnaden var att den repeterade utbildningen trots allt var tull nytta för allmänheten som bl.a. lärde sig första hjälpen och att t.ex. överleva en snöstorm.

Att lägga ut verksamhet på entreprenad som t.ex. matlagning, vakthållning och underhåll av flygplan kan på papperet se ekonomiskt fördelaktigt ut. Det man glömmer är att detta är pengar ut från staten i stälelt för sådant som enbart cirkulerar.

Jag har ett bra exempel från min ungdom. Vi skulle åka hela divisionen från Ronneby till Luleå. Det gick en tom Tp-84 samma sträcka. Problemet var att kronflygs kostnad för att boka denna transport var högre än att köpa biljetter på civilt flyg för hela divisionen. Helt klart korkat, men vi optimerade vår lokala budget. Undrar just om PRIO får någon funktion för att se till att helheten blir så billig som möjligt?

Uppdaterad 10-03-05, 07:37
Att skotta snö på spåren var nog för farligt för FM personal som inte är utbildad på hur man agerar på en bangård. Därför så har personalen "degraderats" från snöskottare till snötransporterare.

Uppskattningsvis är ”snöhögen”, som ska transporteras bort, åttahundra meter lång och fem meter hög.
– Hitintills har plutonen lyckats få bort cirka 12 000 kubik, enligt maskinplutonchef Tomas Stålhammar.

17 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Men om man ska se på ett militärt försvar som en slags försäkring har jag ett förslag:

    Tänk om man istället lägger alla dessa pengar på studentutbyten med Ryssland, till att bekosta en andra chans för människor i konkurensutsatta industri när tullar rivs ner och till att driva på en snabb EU-utvidgning... då kanske vi istället för en försäkring mot krig får en försäkran om fred :-)

    SvaraRadera
  3. @rasmus: Ingen dum idé. Om sedan bara Ryssland kunde göra det samma så skulle vi alla kunna sitta ner och skjunga kring lägerelden...

    Tyvärr så är det realpolitik som styr.

    SvaraRadera
  4. > Tyvärr så är det realpolitik som styr

    Det brukar ju heta så... Men allvarligt talat tror jag verkligen att "war is a dying business" om vi sköter våra kort väl.

    Eller annorlunda uttryck, jag har svårt att tänka mig att vi fortfarande förbereder oss för krig i Östersjön om fem hundra år. Antingen har jag rätt och det finns en realistisk chans att världen kan lämna militära konflikter bakom sig eller så har du rätt och då har vi nog större problem än försvarsbudgetens storlek...

    SvaraRadera
  5. Apropå kärnverksamhet...

    Det är väl det som är det grundläggande problemet...

    Så länge vi håller på och velar med vad som är FM kärnverksamhet så kommer vi att få den ryckighet vi har i planering och genomförande - som de inte har i länder där kärnverksamheten för FM är definierad och stabil över tiden (som i t ex Finland och Norge)

    Om vi hade valt att göra som Finland (att ha försvar av det egna territoriet som kärnverksamhet) eller som Norge (att gå med i NATO) så skulle vi väl slippa de flesta av de "övergripande" problem som nu försvårar all genomförande av "verksamhet" - Eller?

    SvaraRadera
  6. @Anonym 07.09: Helt rätt! Om vi definierar vad som är vår kärnverksamhet så blir det samtidigt lättare att få spårbarhet till våra uppgifter vilken materiel vi ska anskaffa. Både Norge och Finland har valt tydliga inriktningar. Sverige är som vanligt så där lagomt mitt emellan. Tyvärr så kostar det att inte välja sida.

    @Rasmus: Säg det till befolkningen i Georgien. Dom lyssnar säker på dina teorier. Jag är säker på att en och annan filosof i det antika Grekland funderade i dina banor. Tyvärr så har historien hittills bevisat att ett försvar behövs.

    Det intressanta med antikens filosofer var att dom samtidigt var soldater. Jag rekommenderar "The Western Way of War" av Victor David Hansson.

    SvaraRadera
  7. Mycket intressant inlägg. Militär är utbildad för strid, inte för att skotta snö i järnvägsväxlar. För snart 50 år sedan var jag själv SJ-anställd. Då fanns ingen elektrisk växelvärme alls, utan vi fick skotta manuellt efter varje snöfall. Det värsta jag var med om, var när jag ensam fick ansvar för fyra infartsväxlar till Uppsala C. Ett tåg fick vänta 60 minuter utanför stationen, för att jag inte fick bort snön fort nog. Under tiden kom ytterligare två tåg, som parkerade bakom det förstnämnda. Helt ensam utförde jag hjältedåd (som Adelsohn uttrycker det i gårdagens Svd), men resenärerna var jättearga, för detta var de inte vana vid!!! Nu är resenärerna vana vid förseningar på flera timmar, av samma orsak.

    Fanns då ingen militär att tillgå? Det var ju på den tiden när den allmänna värnplikten var allmän och det fanns ett regemente i varenda buske. Jodå, Försvarsmakten ställde upp med 20 soldater, som ställdes under befäl av en banmästare. Men efter ett tag fick banmästaren nervsammabrott, och tog bort soldaterna från spåret. Och tog in dem i ett ställverkshus, där han stod i dörren och vaktade dem, tills de transporterades tillbaka till sitt regemente.

    Det gick nämligen tåg på det andra spåret, i motsatt riktning, hela tiden. Varje gång soldaterna såg några tåglyktor avbröt de arbetet, för de visste ju inte vilket spår tåget var på väg mot. Och sökte alltså skydd i just det spår som tåget var på väg till. Så banmästaren och jag hade fullt upp med att rädda soldater från att bli överkörda. Så gick åtminstone 20 av de 60 minuter som ankommande tåg fick vänta utanför stationen.

    Och ger inte detta hela problembilden, med att sätta in miltär, som inte är utbildade för uppgiften, i snöröjning av trafikerade järnvägar?

    I denna övertro på att stridsutbildad militär kan hjälpa det civila samhället att fungera under "brinnande fred", glömmer man att det finns något som heter Civilförsvaret. Det är väl en gren av Försvarsmakten, som faktiskt är till för att det civila samhället ska fungera även under sämsta tänkbara förhållanden? Men jag kan garantera att tågen i Sverige skulle stanna vid minsta knallskott vid ett krigsutbrott.

    Annat var det under Vietnamkriget, där den berömda Hamrong-bron söder om Hanoi, var det mest bombade bombmålet under hela kriget. Tågen med krigsmateriel till Befrielsefronten i söder, fick inte vänta mer än några timmar under en enda dag under hela kriget, innan bron var trafikduglig igen efter ett bombangrepp. Säkert den mest imponerande prestationen av Civilförsvaret i något land under något krig.

    Vad skulle hända om de moderna tågledningssystemen skulle slås ut under ett krig i vårt land? Det är bara att återgå till manuell tågklarering! Men har Civilförsvaret någon beredskap för detta? Icke, trots att det finns några hundra järnvägsamatörer - vid våra museijärnvägar - som kan den konsten. Och mycket annat, som kan vara till användning vid störningar på våra moderna järnvägar. Förutom att järnvägsamatörerna har ett brinnande intresse, och exempelvis i många kan både järnvägsgeografin och tågtidtabellen utantill, har de GRUNDLÄGGANDE kunskaper om järnvägsdriftens teknik, organisation och säkerhetsaspekter.

    Men de kunskaperna rynkar våra fartblinda politiker på näsan åt, och sätter in stridsutbildade soldater i stället!

    För något tiotal år sedan var det ett så häftig snöfall lokalt i Gävle-trakten, så att både järnnvägs- och landsvägstrafiken stannade. Vad gjorde Civilförsvaret? Jo, dom ryckte ut och rädda bilister från att frysa ihjäl i sina insnöade bilar på E4:an. Järnvägen har ju sin egen personal som får ta hand om tågpassagerarna, resonerade man. Och sanningen var ju att Civilförsvaret inte hade något järnvägskunnig personal att sätta in, trots att det finns hela två museijärnvägar nästan inpå knutarna i Gävle (Jädraås - Tallås respektive Uppsala - Lenna Järnväg).

    Desto större blir denna skandal, när Civilförsvaret tidigare inte ens hade svarat på ett erbjudande från järnvägsamatörerna att bilda en särskild enhet inom Civilförsvaret.

    SvaraRadera
  8. @Lars: Tack för en intressant inlägg!

    SvaraRadera
  9. @Lars Flemström

    Nej, något Civilförsvar finns inte kvar längre. Det tog man bort efter det kalla krigets slut eftersom det ju var till för att stötta det civila samhället under ett krig mot ryssen. När ryssen blev snäll (?) och invasionshotet avskrevs så fanns heller inget skäl att behålla Civilförsvaret ansåg man. Att det kunde vara bra att ha även vid kriser i det civila samhället som inte orsakats av en rysk invasion tänkte man inte på...

    Det som finns idag är Civilförsvarsförbundet, och det är något helt annat.

    För övrigt så hörde jag på radion idag att MSB erbjudit sig att skicka personal till Chile. Tydligen har man personal i beredskap som kan flygas dit med kort varsel. Min spontana tanke var, "varför är inte de ute och skottar växlar redan?". Det kan väl inte vara så att MSB tycker att det är viktigare att skicka folk till Chile och Haiti än att sköta samhällsskydd och beredskap här hemma?

    SvaraRadera
  10. Det är väl en idé från fredsaktivisterna i miljöpartiet att stridsutbildad militär ska sättas in vid "naturkatastrofer" här hemma, för att dämpa protesterna mot neddragningarna inom Försvaret. Militären ska bekämpa "miljöfienden" i stället för att bekämpa militära fiender. Så får vi fred på jorden!

    Nej, jag tycker inte att det var någon bra idé, åtminstone inte när det gäller tekniskt komplicerade verksamheter, som kräver specialkunskaper. Utan det behövs en civilförsvarsorganisation, som kan ställa upp med kunniga amatörer när den anställda personalen i s.k. samhällsviktiga uppgifter inte räcker till.

    Och f.ö. undrar jag vad vi ska det militära försvaret till, om vi ändå måste kapitulera för att be fienden om hjälp med att få det civila samhället att fungera. Ryssen har nog de resurser som vi själva har frånhänt oss.

    SvaraRadera
  11. Om Regeringen höjer beredskapsnivån, kan allmän tjänsteplikten enligt lagen om totalförsvarsplikt användas, varvid personer 16-70 år kan inkallas för tjänstgöring där de behövs i samhället.

    SvaraRadera
  12. @Wiseman: Jo det är rätt, men vad krävs för att höja beredskapsnivån?

    T.o.m. VK2 var inte tillräckligt för en allmän mobilisering.

    Sedan är det frågan om vilka som tar hand om dessa och vilken utrustning dom ska använda? För att inte tala om vad dom ska användas till? En förslappad dataspelsungdom skulle knäckas på en eftermiddag om dom fick skotta snö och som Lars skrev ovan så är det farligt att sätta in outbildad personal.

    SvaraRadera
  13. Det var mest som en kommentar på att civilförsvaret och civilplikten är borta.

    SvaraRadera
  14. Antalet vpl och vilken typ av förband som kan eller bör kallas in i en kris före beslut om A-mob var ett evigt spörsmål tidigare. För P-mob nåddes till slut ett jämviktsläge, P-mob Större = "en industri semerster i volym", vilken då skulle motsvare ett större hot/kris under en kortare tid.

    Under VK 2 så kallades i princip alla vpl in som hadde erfoderlig utrustning (notera parallen till dagen debatter) vid ett antal enstaka tillfällen tex sk Midsommarkrisen. Då baserat på bedömsd hotbild. Varför intet gjordes före 9 april är en anna tråd.

    I övrigt var det bla en avvväging om bedömd hotbild, folkförsörjning, uppsätting och utbilding av de tillförda förbanden samt övingar av dessa.

    I framtiden kommer förmågan att bistå samhället vid svåra påfrestingar antagligen bli enklare- alla är då statsanställda.

    Konsekvensen av detta för insatsberedskapen är för statsmakterna att överväga och besluta om- inte FM.

    SvaraRadera
  15. @Rasmus: För dom som tror att vår granne i öster tänker rusta ner så kan denna artikel vara nyttig att läsa.

    http://www.reuters.com/article/idUSTRE6203YH20100301

    Att Ryssland satsar på PAK FA T-50 kan ses som rent självförsvar. Att man satsar på att ta fram en ersättare till Tu-95 och Tu-160 som ska bära strategiska kryssningsrobotar får nog endast ses som en direkt upptrappning.

    Att Ryssland inte ser med blida ögon på t.ex. baltikums medlemsskap i NATO eller Georgiens ansträngningar att bli medlem är också helt klart.

    http://www.reuters.com/article/idUSTRE6144LA20100205

    SvaraRadera
  16. Jag ser att du rekommenderar Victor Davis Hansons bok The Western Way of War. Jag skulle vilja utfärda en dödskallemärkning av hans författarskap. http://reason.com/archives/2002/04/01/torturing-history uttrycker det bättre än var jag är kapabel till. VDH har bra koll på den antika världen men han gör våld på sin egen kunskap och försöker skriva in sina egna åsikter om moderna konflikter i historien på ett ganska dåligt sätt. Andra lustmord på hans författarskap är: http://www.antiwar.com/orig/jtaylor.php?articleid=11557

    och mina personliga favoriter http://www.amconmag.com/article/2005/dec/19/00029/ och http://exile.ru/articles/detail.php?ARTICLE_ID=7843&IBLOCK_ID=35 (artikeln med det fantastiska namnet "Victor Hanson: Portrait of an American Traitor")

    Man kan läsa Victor Davis Hanson och få ut någonting av det, som en ren skönlitterär upplevelse, men man ska inte inbilla sig att man faktiskt lär sig någonting.

    ps. Jag använder och har alltid använt nicket Ingenjören, och ber om ursäkt för eventuell förvirring det skapar. ds.

    SvaraRadera
  17. @Ingenjörn: Hmm... Lustigt eftersom just denna boken används som litteratur i Mitthögskolans kurs i Militärhistoria - Krig i antiken 5p. Så kan det gå...

    P.S. En Chefsingenjör har högre rang än en vanlig ingenjör, så det är fullt OK! :-)

    SvaraRadera