
"Our peoples are bound together by common historical ties, cultural and geographical proximity. We are very pleased to see the impressive pace of progress and development of Turkmenistan," Zardari said.
Pakistani Prime Minister Syed Yousuf Raza Gillani sent a similar message.
"Pakistan and Turkmenistan have a cordial and friendly relationship. I am sure that this friendship will be further developed through the collective efforts of both sides," he said.
During a recent governmental meeting, Berdimuhammedov said that Ashgabat is interested in the implementation of the Turkmenistan-Afghanistan-Pakistan-India (TAPI) gas pipeline. Its realization will serve for the welfare of peoples, countries participating in the project and the whole region.
According to the project, the length of the pipeline must be 1,680 km. Its capacity is 30 billion cubic meters of natural gas per year. The route is planned from the Turkmen field Dovletabad through Herat and Kandahar (Afghanistan), through the regions of Quetta (Pakistan) to the area Fazlaka on the Indian-Pakistani border.
Turkmenistan har dock inte särskilt mycket pengar att ställa upp med för att hjälpa Pakistan.
Supermakterna Kina och USA har hittills stöttat Pakistan militärt, dock inte helt utan egna intressen:
- Kina för att tjäna pengar genom försäljning av bl.a. JF 17. Dessutom vill man stabilisera de islamistiska tendenserna i regionen för att kunna slå ut motståndsrörelsen i Xinjian. Sedan passar man givetvis på att expandera i Pakistan eftersom Ryssland stöttar Indien.
- USA stötar Pakistan i förhoppning om att dom ska hjälpa till att slå ut den talibanska rörelsen. Stödet till motståndsgrupper i Afghanistan via Pakistan och dess säkerhetstjänst ISI uppstod under Muhajedins krig mot Sovjetunionen. Den fortsatte även under inledningen av talibanernas uppväxt då man ansåg att talibanerna var de enda som kunde stabilisera landet tillräckligt för att amerikanska bolag skulle kunna bygga olje- och gasledningar genom Afghanistan från bl.a. Turkmenistan till Pakistan. Hur detta projekt slutade är nog välkänt! Trots den senaste tidens försäljning av F-16 till Pakistan så är det många pakistanier (inklusive majoriteten av ISI) som inte litar på USA. Men USA spelar med och Pakistan har nu bl.a. deltagit i Red Flag med sina F-16. Rädslan för att pakistanska kärnvapen ska hamna på villovägar är allt för stor.
Det intressanta är att Pakistans metoder hittills visat sig vara kontraproduktiva. Stödet till Al Qaida och talibanerna har även ökat aktiviteten hos de islamistiska terrorgrupper som ser regimen i Pakistan som sin fiende. Stödet till talibanerna har inneburit att de olje- och gasledningar som skulle förbättra Pakistans ekonomi och relationer med omvärlden aldrig blir av.
Nu är dock Pakistan i stort behov av hjälp.
–Detta är en katastrof av enorma proportioner. De humanitära insatserna måste trappas upp fortast möjligt, säger John Holmes, FN:s biträdande generalsekreterare för humanitärt bistånd.
Han uppmanade igår världens länder att bidra med 459 miljoner dollar (cirka 3260 miljoner kronor) för akuta humanitära hjälpinsatser i Pakistan de närmaste tre månaderna. Tidigare på dagen anslog EU-kommissionen 95 miljoner kronor extra utöver de 280 miljoner som redan utlovats.
Det som har högst prioritet är att ge två miljoner hemlösa skydd, under tält- eller plastduk. Sedan måste de få mat, rent vatten, hälsovård och husgeråd för att klara sin överlevnad. FN uppskattar att det behövs ”hundratals miljoner dollar” i humanitära hjälpinsatser under de närmaste veckorna och månaderna.
Men frågan är om omvärlden verkligen litar på Pakistan? Vad blir resultatet av ett eventuellt stöd? Kommer Pakistan att bli tacksam för hjälpen och sluta stödja islamistiska terrororganisationer, eller är det rent av så att fruktan för att Indien ska slå till i ett läge när Pakistan är sårbart gör att man litar ännu mindre på omvärlden? Tyvärr så befinner sig Pakistan i en nedåtgående spiral där fruktan för omvärlden gör att man lierar sig med grupperingar som gör att omvärlden ytterligare minskar sina förbindelser med landet.
En insats i Pakistan försvåras dessutom av att regionen som drabbats vimlar av talibaner. Talibanerna försöker att själva stödja lokalbefolkningen i förhoppning om ökat lokalt stöd. De har även erbjudit att stödja Pakistan ekonomiskt (pengar intjänade på smuggling av opium). Risken är därför stor att talibanerna kommer att försöka ta åt sig äran av delar av omvärldens hjälpinsatser.
Återigen så ser vi att med dagens komplexa insatsområden, så är det svårt att dra gränsen mellan civila och militära insatser. Kanske är det dags att sända en Battlegroup till Pakistan? EU nyttjade tyvärr inte denna möjlighet för insatsen på Haiti. I Pakistan så kommer det att krävas militärt skydd för de civila insatserna, då det bevisligen ligger i talibanernas intresse att se till att Pakistan inte förbättrar sina relationer med omvärlden.
Vi i omvärlden bör därför motverka talibanernas PR-kampanj genom att dels skicka civila hjälpstyrkor, men även stötta Pakistan militärt för att säkerställa att hjälpsändningarna kommer fram och att inte talibanerna kan dra nytta av dom. Kanske detta innebär att framtidens "battlegroups" blir något helt annat med en modulär uppbyggnad för att kunna innehålla både civila och militära delar? Kanske detta också innebär att soldaterna i NBG 11 kan belönas med en FN-medalj i stället för enbart en minnesmedalj för att dom stått i beredskap?