Valet närmar sig (uppdaterad)

Tyvärr så har Försvarsmakten i valdebatten reducerats till rollen som slagträ. I stället för att fokusera på vad Försvarsmakten ska användas till så rör diskussionen budget och vilka förband som ska läggas ner. Debatten handlar som vanlig mer om vad motståndarna inte gör än vad man själv står för. Just nu har alliansen övertaget i opinionsmätningarna, men slutspurten brukar vara den mest intressanta. De rödgröna letar med ljus och lykta efter en fråga som enar svenska folket och förbättrar deras låga mätresultat. Där lär nog inte försvarsmaktens väl och ve stå i fokus. Snarare ekonomin, arbetstillfällen samt de vanliga slagorden vård, omsorg och skola.

Wiseman försöker få svar från direkt från politikerna. Själv så nöjer jag mig med att kika på vad man offentliggjort i pressen och de analyser som redan finns offentliga.

Folk och Försvar har gjort en intressant sammanställning av de olika partiernas åsikter som jag tänkte utgå från.

En av de stora skillnader mellan partierna som Folk och Försvar identifierat är frågan om NATO-medlemsskap eller inte. Det här är för mig en mycket märklig debatt. Man kan inte i samma mening hävda att det inte finns ett säkerhetshot mot Sverige och sedan kräva NATO-medlemsskap. NATO är i första hand en säkerhetsgaranti för att skydda varandra vid ett eventuellt anfall. Finns inte hotet finns väl heller inte behovet av skydd?

Tidigare har NATO-medlemsskap varit en ickefråga oavsett hotbild eller inte. Sverige har haft ett så pass starkt försvar att vi har kunnat hävda oss väl mot allt annat än ett storanfall. Tyvärr så är det så att med de neddragningar som gjorts på svenska Försvarsmakten så kan vi idag inte längre hävda att vi har förmågan att försvara Sverige. Därmed så är det egentligen inte NATO som ska diskuteras utan hotbilden och viljan att ha en försäkring om något skulle hända.

Det fnns en stor samstämmighet mellan riksdagspartierna om vilka hot som påverkar svensk säkerhet. Ett vidgat säkerhetsbegrepp har fått ett stort genomslag. Däremot saknas en analys av begreppet säkerhet hos alla partier. En defnition av detta begrepp, som skulle öka förståelsen för det vidgade säkerhetsbegreppet, lyser med sin frånvaro.

Även inom NATO så gör man idag stora neddragningar på sina försvar. Delvis beroende på att den stora hotbilden från Warzawapakten har försvunnit och ersatts av ett behov av mobila stridskrafter för insatser liknande den i Afghanistan. Men framför allt är det ett resultat av den dåliga ekonomin. Man anpassar hotbilden till plånboken med andra ord. Bl.a. Tyskland genomgår just nu en liknande nedragning som den svenska Försvarsmakten. Bort med värnplikt och i stället yrkessoldater som har kontrakt att tjänstgöra i Afghanistan. Rätt eller fel? Det får framtiden visa.

Men vad händer när insatsen i Afghanistan tar slut? Kommer det då inte att uppstå ett ännu större trauma i Europa? Vi befinner oss då i en situation där vi redan sagt att militären inte längre behövs för att försvara landet, men heller inte behövs internationellt. Vi har anskaffat helikoptrar och terrängfordon med huvuduppgift att tjänstgöra internationellt. Vi har anpassat vårt personalsystem för att kunna bemanna de internationella insatserna. Är det då dags att vända på kappan efter vinden och ändra på hotbilden ytterligare en gång? Eller ska vi likt försvarsmakten på 1600-talet låta våra trupper konstant befinna sig utomlands då det är för dyrt att ha dom overksamma i fredsbefattningarna. Pakistan använder denna möjlighet att låta FN finansiera förband som dom använder internationellt. Våra svenska förband är dock så pass dyra att denna ekonomi inte riktigt går ihop, men vi får åtminstone hjälp med finansieringen för att bibehålla Försvarsmakten.

Faktum är att alliansfrihet innebär att vi måste ha förmågan att själva försvara landet! Det går inte att kombinera kravet på alliansfrihet med samtidiga neddragningar på Försvarsmakten. Alternativet är givetvis att hävda att det inte finns någon hotbild och att det heller inte kommer att finnas någon de närmaste 100 åren. Hade jag denna typ av väl fungerande spåkula så skulle jag spela oftare på Lotto...

Moderata Samlingspartiet
Den ständigt pågående globaliseringen och utvecklingen av informationsteknologin ökar risken för att konfikter i avlägsna områden får negativa efekter på den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och Europa. Samtidigt ökar den strategiska betydelsen av Östersjön och Barentsregionen vilket kan medföra ökade risker för kriser och militära incidenter i Sveriges närområde.

Vad moderaterna vill är ganska så tydligt om man tittar på regeringens strategier och budget inför de närmaste åren. Tolgfors slår sig för bröstet för materiella förstärkningar och slopandet av värnplikten. Jag saknar dock målbilden. Det finns många pusselbitar, men inte någon bild att följa när pusslet ska läggas. Internationella Insatser i fokus, men samtidigt en förmåga att försvara landet. Denna förmåga vill jag idag påstå är ett luftslott!

Moderaterna har under sin tid vid makten genomfört en mycket effektiv ekonomisk politik. Att fokus skulle hamna på ekonomin snarare än användningsområdet för försvarsmakten visades mycket snabbt efter förra valet då Anders Borgs direktiv fick den nya försvarsministern Odenberg att avgå. "Uppgift styr utgift" säger Tolgfors på sin blogg. Nu är det därmed upp till bevis för (m)!

Folkpartiet
Neutralitet är inte längre en säkerhetspolitisk option. Alliansfriheten måste successivt ersättas av en solidarisk säkerhet. Det fnns inte någon motsättning mellan internationella insatser och nationell säkerhet. EU ska inte ha ett eget separat försvar med egen armé. Nato är den naturliga försvarsalliansen i Europa. EU:s militära och civila krishanteringskapacitet ska utvecklas och förstärkas.
...
Utan att överge vårt fredsfrämjande engagemang måste vi fundera över hur vi ska kunna möta en förändrad hotbild i vår del av världen. Försvarsmakten ska ges i uppdrag att konkret planera för hur tillgängliga resurser ska användas vid incidenter eller rena konfikter som involverar militära resurser i vårt närområde. Utan medlemskap i Nato måste förmågebredden i det svenska försvaret bibehållas. Folkpartiet vill ha ett bättre och mer efektivt försvar för att möta dagens hot. Planering för försvar av Sverige ska återupptas.
...
För att bevara Försvarsmaktens förmåga kan det vara nödvändigt att höja försvarsanslaget.

(fp) är mycket aktiva i diskussionerna om svensk säkerhetspolitik. Främst är det kanske genom att Allan Widman är mycket aktiv. Personligen så gillar jag mycket av det jag hör, framför allt satsningen på att återta förmågan att försvara Sverige, alternativt att säkra denna förmåga genom ett NATO-medlemsskap. Det som dock får mig att tveka en smula inför att bli folkpartist är att man saknar en strategi för hur allt detta ska finansieras. Finns inte ekonomin så är det bara NATO-medlemsskapet som är alternativet och det kommer aldrig att kunna förhandlas fram inom alliansen. Risken är att (fp) likt de konstiga inlägg man gjort i debatten kring bl.a. invandrarpolitiken blir en smula för populistisk även när det gäller säkerhetspolitiken.

I slutändan kommer nog (fp) få vika sig i de flesta av sina åsikter för att få några poster i den gemensamma regeringen.

Centerpartiet
Under överskådlig framtid ser vi inga militära invasionshot mot Sverige, men militära incidenter i vårt närområde kan inte uteslutas. Vi ser med viss oro på utvecklingen i Ryssland. Demokratiseringen har avstannat. Oberoende media har fått allt sämre arbetsförhållanden. Kriget mot Georgien sommaren 2008 visar att tröskeln för att använda militära medel har sänkts.
...
Centerpartiet vill fördubbla de svenska bidragen till internationella insatser, jämfört med mandatperioden 2002-2006.
...
Den transatlantiska länken är viktig för Europas säkerhet. Samarbetet mellan EU och USA bör därför stärkas. Nato är de västliga demokratiernas militära samarbetsorganisation. Nato har under lång tid stärkt vår europeiska säkerhet. Sverige samarbetar med Nato främst genom Partnerskap för Fred, PfF. Centerpartiet anser att samarbetet med Nato ska fortsatta att fördjupas.
...
De nya hoten möts inte med militära medel. Det handlar istället om att bidra till hållbar ekonomisk utveckling i alla delar av världen och att arbeta för demokratins fortsatta utbredning.

Sin vana trogen så står (c) bakom de gemensamma strategierna inom alliansen. Jag måste hävda att jag knappt sett ett enda eget politiskt utspel när det gäller svensk säkerhetspolitik. En röst på (c) är därmed en röst på alliansen och man får söka sig till andra politiska områden för att se vilket parti man önskar rösta på.

Kristdemokraterna
På senare år har principen om ”mänsklig säkerhet” (human security) vunnit internationellt erkännande. Det innebär att människors säkerhet och trygghet väger tyngre än statssuveränitet. Denna princip är den kanske allra viktigaste säkerhetspolitiska principen, och den bör därmed spela en central roll i såväl Sveriges som EU:s, FN:s och Nato:s ageranden.

Den stora principiella säkerhets- och försvarspolitiska skillnaden i dag, jämfört med tidigare, är att de hot som kan drabba ett land och dess folk, sannolikt kommer att äga rum i fredstid. Detta gäller allt från naturkatastrofer till terrorism. Hoten sträcker sig från den hårda kärnan av traditionella hot till dem som följer av det moderna samhällets sårbarhet.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna människors liv och frihet. Svensk säkerhet kommer i allt högre grad att byggas utanför Sveriges gränser. Sverige ska därför öka sitt deltagande i internationella insatser. Försvarsmakten ska också kunna verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet. Alla svenska medborgare ska omfattas av en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras det svenska försvaret hos det svenska folket och personalförsörjningen tryggas på ett kostnadsefektivt sätt.

Likt (c) så saknar jag en offentlig debatt om säkerhetsfrågor från (kd). Man gömmer sig därmed bakom alliansens gemensamma strategier. En röst på (kd) är därför liksom en röst för (c) enbart en röst på alliansen.

Socialdemokraterna
Förändringarna i vår nära omvärld har varit omvälvande de senaste decennierna. Det kalla krigets slut har inneburit att några av de allvarligaste hoten mot vår säkerhet har försvunnit. Utvidgningen av EU har bidragit både till ökad säkerhet och ökat välstånd. Ändå kan vi aldrig helt bortse från rent militära hot mot Sverige. Vi måste alltid ha en god beredskap också för detta.

Internationell säkerhet ska vila på ett samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Det är viktigt för Sverige att FN fungerar väl. Detta kräver ett i grunden reformerat och starkare FN. Sverige ska höja och skärpa sin profil i FN.
...
Det krävs en svensk ofensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning. Vi har därför tagit fram ett tolvpunktsprogram för nedrustning och icke-spridning. Massförstörelsevapen utgör ett av de största hoten mot internationell säkerhet. Vi vill återföra Sverige till en tätposition i nedrustningsfrågorna.
...
Ett trovärdigt försvar är ett viktigt säkerhetspolitiskt instrument. Det verkar avskräckande genom att visa för omvärlden att Sverige är berett att själv försvara sin nationella integritet och sitt självbestämmande. Ett trovärdigt försvar utgör grunden för en trovärdig militär alliansfrihet. Försvaret ska kunna utvecklas för att möta framtida hot, såväl traditionella hot som helt nya.
...
De nationella behoven ska utgöra grunden för prioritering och utveckling av förmågor. Dessa förmågor ska sedan, utifrån behov och möjlighet, kunna nyttjas internationellt. För internationell tjänst prioriteras markförband. Flygvapen, marin och hemvärn med nationella skyddsstyrkor utgör de omedelbart gripbara resurserna. De är grunden för svensk nationell incidentberedskap i fred.
...
Sveriges försvar är och ska vara, allas ansvar. Den folkliga förankringen utgör därför en viktig komponent för det militära försvaret. Värnplikten utgör en central del i försvarets folkliga förankring.
...
Sverige värnar den inhemska försvarsindustrin.
...
Den svenska försvarsindustrin måste ses i ljuset av dess säkerhetspolitiska roll. Tillgången till materiel måste säkras inte bara för dagens behov utan också för en försämrad omvärldssituation.

(s) vill trycka på alliansfriheten genom att Försvarsmakten ska ha förmåga att försvara Sverige på egen hand. Detta är bra, men helt omöjligt om vi samtidigt ska reducera Försvarsmaktens budget! Att man värnar om svensk industri är tydligt. Här lever de gamla inriktningarnha från Göran Persson och hans föregångare fortfarande kvar. OK tycker jag, men i så fall måste Försvarsmakten få extra ekonomiska bidrag i de fall som anskaffning fördyras då ett svenskt materielsystem väljs framför ett biligare utländskt sådant. Dessutom måste "här och nu" principen tas bort. D.v.s. vi kan inte längre ha lika hög beredskap för internationella insatser utan har råd att vänta en längre tid på att svensk materiel kan levereras.

De rödgrönas program för att omvärlden ska rusta ner är nog en god vision, men inget att hänga upp ett lands säkerhetspolitik på. Det blir snarare bara patetiskt när man kräver att USA ska lämna baser över världen i länder som är beroende av den säkerhet som de amerikanska styrkorna utgör. Det här är lite grand av den svenska självgodheten som får ett nytt utlopp. Givetvis ska vi inte tillåta ockupation av andra länder, men om en legitom regering vill ha en amerikansk närvaro så stärker det inte precis det svenska varumärket att kritisera dessa länder samtidigt som vi har en vapenexport som når nya rekordnivåer. Samma svenska försvarsindustri som (s) värnar om nöjer sig inte med att enbart sälja till en svensk kund.

Jag är emot det nya personalsystemet, men att redan nästa år åtegå till värnpliktssystemet kommer att skapa kaos i Försvarsmakten. Har vi gett oss in i en riktning så gäller det att fortsa åt samma håll. De ständiga lappkasten i försvarsbesluten är mer än den dåliga ekonomin en orsak till att Försvarsmakten just nu är i ett sådant behov av omstrukturering.

Miljöpartiet
Hoten mot det svenska samhället kan inte mötas med militära medel utan måste motverkas på en lång rad andra sätt. Bland de viktigaste hoten fnns terrorism, miljöhot, klimatförändringar, narkotika och drogrelaterad brottslighet, ekonomisk brottslighet, allvarligare dataintrång och sabotage m.m. Dessa hot ter sig idag betydligt mer konkreta än de traditionella militära hoten från andra stater mot Sverige.

Hoten mot Sverige och våra grannländer är svåra att förutsäga och de är gränslösa och komplexa. Ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig framtid. En konfikt mellan Ryssland och en före detta sovjetrepublik kan inte helt uteslutas och där kan Sverige indirekt beröras och utsättas för påtryckningar, även av militär art.
...
Sverige ska därför inte delta i internationella insatser utan ett tydligt mandat från FN och beslut av Sveriges riksdag. Det ska inte fnnas någon militär samordning av svensk militär med EU, andra försvarsallianser eller enskilda länder annat än under FN:s ledning.
...
Den svenska Försvarsmakten ska omvandlas från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande insatsförsvar. Sverige har enligt FN stadgans principer ett ansvar för att främja internationell fred och säkerhet. Militära förmågor som är utformade enbart för insatser på egna territoriet är obsoleta.
...
Sverige ska gå före på nedrustningens väg och minska våra militärutgifter. Det militära för-
svaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot icke-militära hot, hantera konfikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskafas. Kostnaderna för förbandsverksamheten kan reduceras med 25 procent eller 5 miljarder kronor från drygt 20 till drygt 15 miljarder kronor inom loppet av 5–7 år.

(mp) har uttalat sig ofta i den säkerhetspolitiska debatten och har ett antal mycket väl insatta debattörer. Det är synd bara att dom grundar på tok för mycket av sitt argumenterande i idealism snarare än realism. Som min bloggranne Cynisk tydligt har visat så är det i praktiken inte någon skillnad på insatser ledda av NATO eller FN. Ordet fredsfrämjande är kanske politiskt korrekt, men internationellt skiljer man på fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Ska vi kunna deltaga i den senare typen där Bosnien och Afghanistan är målbilden så krävs det betydligt mer resurser än den gamla svenska specialiteten fredsbevarande.

Att man inser att det finns andra säkerhetsproblem än de rent militära tycker jag är bra, men det finns inget val mellan militära insatser eller icke-militära insatser. Vi måste ha förmågan till både och. Möjligtvis ska vi kunna från fall till fall välja vilken typ av resurser vi ska ställa till förfogande. Att krig påverkar miljön borde vara ett känt faktum efter bl.a. Saddam Husseins val att tända eld på alla oljekällor i Kuwait för att förhindra den USA-ledda alliansens framryckningar.

Icke-våldsmetoder vid ett eventuellt angrepp finner jag inte ens anledning till att kommentera...

Vänsterpartiet
Den internationella solidariteten är en bärande princip för vänsterns politik. Imperialistiskt förtryck och ekonomisk utsugning skall bekämpas. Sverige skall föra en självständig utrikespolitik där demokrati, respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling, kvinnors frigörelse och internationell solidaritet är vägledande. En förutsättning är att Sverige vågar utmana USA, EU och det internationella kapitalets maktanspråk.
...
Sveriges medlemskap i EU har urholkat den militära alliansfriheten. Sverige är med och bidrar till militariseringen av EU. Sverige bör därför lämna EU.
...
Som opartisk aktör kan Sverige agera medlare i internationella konfikter och ställa upp som värdland för fredsförhandlingar. Vår alliansfrihet stärker vår trovärdighet när det gäller biståndspolitik.
...
Det är en felsatsning att prioritera internationella insatsstyrkor eftersom det kan ge negativa effekter för det svenska försvarets förmåga att försvara det egna territoriet.
...
Det är av yttersta vikt att det militära systemet underställs en demokratisk kontroll. En grundbult i en sådan kontroll är den allmänna värnplikten. Allmän värnplikt måste gälla såväl kvinnor som män.
...
Vid sidan om en allmän värnplikt bör också en civilplikt utvecklas för att stödja samhället under svåra påfrestningar i fred.

Hmm.. solidaritet är ett viktigt ord för (v). Samtidigt så vill man inte vara solidariska med t.ex. den afghanska befolkningen. Det parti som mest liknar (v) i denna synpunkt är (sd).

Om vi lämnar EU så faller grunden för vår solidaritetsförklaring. Vad ska vi ersätta tron på att andra länder kommer att hjälpa Sverige vid behov om vi inte visar att vi är villiga att först hjälpa andra? Att tro på att Sverige kommer att öka sin möjlighet till internationell påverkan om vi står utanför EU är ganska så naivt. Inom EU har vi åtminstone en möjlighet att påverka EU:s politik (särskilt de år vi agerar värdland). Utanför är vi bara en minination som t.ex. saknar den norska oljan som slagträ.

Att (v) vill ha en allmän värnplikt är intressant när det historiskt varit flest sympatisörer på den vänstra delen av den politiska skalan som valt att vapenvägra. Bibehållandet av civilplikten tycker jag dock är utmärkt och den borde kopplas till bl.a. Hv möjligheter att stötta samhället vid t.ex. översvämningar och snöstormar.

Övriga partier
Sverigedemokraterna och de övriga småpartierna analyseras inte i Folk och Försvars skrift. (sd) vill som känt är fokusera på försvaret av Sverige, men tyvärr av helt fel anledningar. Precis som (v) saknar man all solidaritet med omvärlden och vill fokusera på kärnfrågan till hur vi minskar invandringen till Sverige. Att den kan ha koppling till oroligheter i omvärlden som våra internationella insatser kan minska verkar ingen i (sd) ledning inse. Man saknar dessutom helt och hållet en realistisk ekonomisk politik för att visa hur man tänker genomföra dessa satsningar.

Sammanfattning
Det finns en intressant skillnad mellan alliansen och den rödgröna oppositionen. Hos alliansen viker sig småpartierna (fp), (kd) och (c) för en gemensam säkerhetspolitik styrd av (m). Hos oppositionen får (s) ge efter de mer radikala åsikterna från (v) och (mp). Detta syns bl.a. i den senaste veckans uttalande om framtiden för insatsen i Afghanistan. Mona Sahlin hade en långsiktig åsikt efter sitt besök i Afghanistan, men viker ned sig inför (v) och (mp) vilja att lämna landet åt sitt öde.

Avslutningsvis så är det inte de vallöften som de olika partierna ger innan valet som är avgörande, utan vilka gemensamma strategier som de bägge blocken kommer överens om.

Istället kommer den förda regeringspolitiken att domineras av de överenskommelser som gjorts inom den borgerliga eller den röd-gröna alliansen. Den borgerliga alliansens överenskommelser framgår bland annat av försvarspropositionen "Ett användbart försvar"
(2008-2009:140, 2009-03-19), i budgetpropositionen för 2010 (2009/10:1, 2009-09-21) och i den ekonomiska vårpropositionen för 2010 (2009/2010:100, 2010-04-15). Den röd-gröna alliansens överenskommelser återfnns bland annat i ”En rättvis värld är möjlig - Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik” (2010-01-18).

Dessutom kommer givetvis ekonomin att ha ett avgörande. Här kan EU sätta press på Sverige att öka våra internationella insatser om den ekonomiska krisen i de övriga europeiska länderna fortsätter. Solidaritet är dubbelriktat. Om vi förväntar oss hjälp i morgon så måste vi nog ställa upp idag när svensk ekonomi är bättre än de flesta andra länder i världen. Att bygga sitt lands säkerhetspolitik på att andra ska hjälpa till i stället för att vara självständig med egen förmåga att försvara landet har sitt pris!

Uppdaterad 10-09-04, 20:10
Wiseman har nu lagt ut de svar han fått från svenska partier om hur dom tänker styra Försvarsmakten om dom vinner valet. Rekomenderas!

Officersförbundet har också börjar vakna i valdebatten och kritiserar bägge blocken för att dom mörkar kommande förbandsnedläggningar. I Försvarsmaktens långsiktiga planering så finns det inte budget för att driva alla kvarvarande förband.

Enligt Officersförbundet tvingas försvaret lägga ner minst ett arméregemente och en flygflotillj tillsammans med tio utbildningsgrupper inom hemvärnet 2012. Beräkningarna kommer från den planering som Försvarsmakten lade fram tidigare i år för att få ekonomin i balans.

Uppdaterad 10-09-14, 21:21
Finska försvarsmakten börjar nu på allvar att fundera på att dra sig ur Afghanistan.

Finlands utrikesminister Alexander Stubb (Samlingspartiet) säger att Finland ska lämna Afghanistan "så fort det bara är möjligt". Det kan i praktiken betyda allt mellan tre och sex år.

Med tanke på att Sverige och Finland samarbetar i Mazar-e-Sharif så lär ett finskt tillbakadragande inte kompenseras av att svenskarna utökar. Snarare så sätter det också den tidsgräns som Sverige kommer att kunna vara kvar.

Uppdaterad 10-09-15, 20:29
Expressen gör en intressant analys av SD:s budget. Resultat -59 miljarder.

SD lovar att bland annat att satsa 28 miljarder på pensionärer, 10,5 miljarder på rättsväsendet och 11,5 på försvaret.
...
De tror att de kan få ihop 78 miljarder kronor genom att stoppa invandringen. Det är inte realistiskt, säger Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.
...
De vill införa värnplikten, men vill bara lägga 11,5 miljarder på försvaret under hela mandatperioden. Det räcker inte på långa vägar till allmän värnplikt. Det kostar 24 miljarder per år att ha en allmän värnplikt som man hade på 1990-talet, säger Li Jansson.

Det är inte bara pressen som sågar SD:s budget. De flesta riksdagspartier gör samma sak.

Det här visar på den stora bristen med enfrågepartier. Dom har ingen kunskap i områden utanför sin kärnfråga. Det är också lätt att komma med vallöften när man vet att man inte behöver stå för dom efter valet.