Den svarta svanen (uppdaterad)

I denna blogg så fokuseras det mycket på de militära aspekterna av Sveriges försvar, men det finns en hel del andra komponenter som också måste fungera för att vi ska kunna hävda att Sverige har en anpassad krisberedskap. Tyvärr så har de senaste årens effektivisering av alla statliga och kommunala sektorer inneburit att alla organisationer är så slimmade och anpassade för att hantera enbart de vardagliga problemen, men definitivt inte de som dyker upp med längre mellanrum.

- Exempel som jag redan belyst i bloggen är sjöräddningen. En ny katastrof liknande Estonia, Scandinavian Star m.fl. kommer att bli mycket svårhanterlig, då Norrlandsflyg är anpassad för det normala behovet och våra militära helikoptrar för närvarande endast lyser med sin frånvaro.

- Snön i vintras ställde till problem för tågtrafiken där SJ och Banverket hade en roande offentlig debatt om vems felet egentligen var. Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att inse att felet var att man i sin iver att tjäna pengar har slimmat organisationerna en smula för mycket. Alltså borde man ta med i de årliga vinstberäkningarna en buffert att ta till för det år då det oväntade händer. "Budgeten är slut" är inte rätt svar! Banverket har med andra ord inte gått back i år, dom har gått med för mycket vinst de senaste 10 åren. Gissa vem som fick ställa upp och skotta snö? Jo, våra värnpliktiga!

Jag råkade gå förbi Nybrokajen idag och ställde mig en stund och tittade på kaoset som uppstod då brandkår, polis och ambulanser försökte ta sig fram för att hjälpa ett par lätt skadade passagerare på en ångbåt som åkt rakt in i kajen. 24 skadade löd de första rapporterna. Köerna av bilar som försökte ta sig förbi sträckte sig genom hela Stockholm. Ytterligare ett argment för att cykla med andra ord!

Denna händelse fick mig dock att fundera en smula på vad som skulle hända om det var 100-tals skadade och döda som efter bombdåden i Madrid och London? "Det händer aldrig här", kanske någon säger. Men är det inte en smula naivt? Våra politiker skickar förband till Afghanistan för att vi vet att omvärlden påverkar oss. Förr eller senare påverkar även vi omvärlden, med någon typ av reaktion som följd. Det är med andra ord inte frågan om det kommer att smälla en bomb även i Stockholm, utan bara när och hur stor?

Carnucopia hade ett intressant inlägg om solstormar. Bevisligen finns dom och bevisligen ställer dom till skada. Men hur stora kan dom egentligen bli och hur stora kan därmed problemen bli? Ska vi designa vår elnät och datorer för dessa stormar? Vem tar den kostnaden? Bolagen som får gå med lägre vinst, eller kunden som får betala mer? Med en avreglerad elmarknad så är risken stor att kunderna väljer den billigaste levarantören som med stor sannolikhet också är den som investerar minst i säkerhet och därmed tar störst risker.

Det som är intressant med dagens samhälle jämfört med det för 50 år sedan är att fallet blir mycket längre när systemet brakar ihop. Under andra världskriget kunde vi elda i våra vedspisar och odla potatis på bakgården. Ett elbortfall i dagens Sverige som resulterar i icke fungerande bankomater (inga pengar att handla för), avstängd kyl och frys (ingenstans att lagra mat längre stunder), stoppad tunnelbana (ingen möjlighet att ta sig till sitt arbete), släckta trafikljus (resulterar i trafikkaos och därmed ännu sämre möjligheter att leverera ny mat till städer), icke fungerande pumpar till bensinstationer (bilarna står efter ett tag) skulle innebära en tillbakagång till medeltiden. Vem stöttar i ett sådant läge? Tidigare hade Försvarsmakten ett förband på varje större ort med värnpliktiga som kunde hjälpa till. Det systemet är numera borta.

Ska vi då ta med det osannolika i våra beräkningar? Det är olika från fall till fall. I Holland har man designat sina havsvallar för 30-års stormen. Nu anpassar man dom även för den osannolika 100-årsstormen. London anpassar sitt slussystem för att ta hand om den optimala kombinationen av storm med rätt vindriktning och springflod. New Orleans hade inte tagit med tyfoner i sina beräkningar och har därför ännu inte hämtat sig efter Katrina.

En "svart svan" är en händelse som är så osannolik att när den inträffar så förändrar den tillvaron för alla (ibland till det bättre, men allt för ofta till det sämre). Den går inte att förutse baserat på tidigare händelser. Kan man räkna med att den "svarta svanen" kommer att inträffa? Ja, det otänkbara kommer alltid att inträffa. Problemet är bara att för de flesta människor så går det inte ens att dröma sig fram till det otänkbara och då ännu mindre planera för det. Det är då bättre att vara flexibel och ha extra resurser för att kunna hantera händelser utanför det normala. Därför måste polis, brandkår, sjukvård, försvar m.m. vara överdimensionerade. Alternativet är att tvångsrekrytera "frivilliga" resurser vid behov med hänvisning till lagar om allmän civilplikt och skapa medborgargarden som kan komplettera Hemvärnet och de insatsförband som finns kvar i Sverige.



Se hela föreläsningen på ForaTV med Nassim Nicholas Taleb här.

Uppdaterad 10-08-19, 21:31
SJ slimmar sin organisation mer och mer. Vinterns kaos verkar inte ha lärt beslutsfattarna tillräckligt.

Hösten 2009 lanserade Jan Forsberg ett sparprogram på 15 procent. En av SJ:s leverantörer som påverkades var underhållsföretaget Euromaint som ägs av riskkapitalbolaget Ratos.

SJ har krävt att underhållskostnaderna hos Euromaint ska ned med mellan tio och femton procent.

– Vi har haft som ambition att hitta arbetsformer tillsammans för att bli effektivare med utgångspunkten att de ska kunna leva på det och tjäna sina pengar likväl som kvaliteten ska öka.

Vad finns det för risker med att pressa underhållskostnader?

– Jag ser inga stora risker med detta förutsett att allt sköts på rätt sätt. Att säga att vi låter vinsten öka och underhållet förfalla, så är det naturligtvis inte.

Det enda som gäller i detta läge är att se till att det svider rejält ekonomiskt. Staten måste ställa krav på skadestånd vid förseningar. Snö i Sverige kan knappast räknas som Force Majeure!

Trafikverket (som består av bl.a. f.d. Banverket) tillsätter nu en tjänst som "snögeneral" som med 400 miljoner ska säkerställa att kommande vintrars snökaos inte påverkar resenärerna.

Uppdaterad 10-08-22, 11:25
Stockholm som är den troligaste platsen för ett eventuellt attentat och som dessutom skulle lida mest av t.ex. utslagen el och stoppade matleveranser har en kraftigt underdimensionerad hjälporganisation.

Vården klarar inte av att hantera den normala tillströmningen av patienter under sommaren då många doktorer och sjuksköterskor har semester. I Stockholm finns i dagsläget ca 5000 vårdsplatser. Vad skulle hända om ett attentat liknande det i Madrid inträffar på centralstationen? Eller helt enkelt bara en kollission mellan två tåg under bygget av det tredje spåret?