onsdag 17 november 2010

Snålblåst (uppdaterad)

Försvarsmakten har kommit ut med nya riktlinjer avseende byggandet av vindkraftverk kring flygplatser. Jag har kommenterat de tekniska aspekterna av vindkraft kontra flygtrafik tidigare. Det intressanta är dock att kraftbolagen fortsätter sin kampanj att skylla oförmågan till att bygga ut vindkraften på just Försvarsmakten.

Det nya beslutet innebär att stoppområdena minskar från 12 procent till 10 procent av Sveriges totala yta, en obetydlig skillnad.

Dessutom skriver man i inlägget att det bara är delar av dessa områden som egenligen är intressanta.

Vår granskning visar att många av Försvarsmaktens stoppområden har bra vindlägen – mellan 7 och 29 procent av stoppområdena i de sju berörda länen är utpekade som riksintresse för vindbruk.

D.v.s. i realiteten är det mellan 0,7-2,9% av de totala potentiella områdena för vindkraft som tas bort från den godkända listan.

Frågan är bara varför just dessa 0,7-2,9% av Sveriges totala yta för att bygga ut vindkraft skulle vara så avgörande? Det finns trots allt 97,1-99,3% kvar att fokusera på och dessa lär räcka i många 100-tals år innan dom är fullt bebyggda.

Man kan börja ana sanningen när man ser att även Sveriges bönder skriver på debattartikeln i SvD Brännpunkt.

- Svenska vindkraftsbolag vill helt enkelt bygga där det är så billigt som möjligt, d.v.s. nära vägar m.m. för att det ska bli så enkelt som möjligt. Att detta påverkar både flygtrafik och eventuella grannar tar man ingen hänsyn till. Man borde tänka tvärtom i stället och utnyttja behovet av vindkraft för att förstärka infrastrukturen och jobbmöjligheterna i glesbyggdsområdena.

- Bönderna vill kunna hyra ut åkermark till kraftbolagen. I fjällvärlden och i kustbanden är det oftast staten som skulle tjäna pengar. Möjligtvis så skulle en och annan same kunna dra in pengar på att utnyttja renarnas betesmark lite extra.

Sanningen är nog också den att kraftbolagen inte har hunnit med att bygga ut i den takt som skulle vara möjlig och nu vill man hitta någon lämplig organisation att skylla sitt eget misslyckande på. Det finns också stora frågetecken kring om vindkraft verkligen är det stora framtida alternativet till "miljövänlig" el. Personligen tror jag inte på storskalig vindkraft. Möjligtvis så skulle man bygga mer småskaligt där ett antal gårdar kan ha vindkraft som alternativ elförsörjning. Men först måste man lösa problemet med att lagra el på ett vettigt sätt, då det trots allt inte blåser alla dagar...

Uppdaterad 10-11-18, 07:07
Nu lägger Maud Olofsson sig i debatten. Givetvis så ställer hon sig fel fråga.

- Det är en underlig ordning att ett land som har mer utrymme och är glesare än många andra länder inte ska kunna bygga vindkraft därför att vi har en försvarsmakt som behöver så mycket utrymme, säger hon till DN.

Vänd på den i stället. Det är underligt varför kraftbolagen inte kan bygga på de övriga 97-99% av Sveriges yta?

Uppdaterad 10-11-18, 20:51
Kraftbolagen får nu mothugg av föreningen Svenskt Landskapsskydd. De kritiserar kraftbolagen att försköna vindkraften och att skylla fördyringar på Försvarsmakten.

Elräkningen blir dyrare utan vindkraft anser skribenterna. De 1000 vindkraftverk man vill bygga runt våra flygplatser sparar nästan 2 miljarder kronor per år åt elkunderna så länge de inte byggs.

Författarna hämtar sina prisuppgifter från EWEA som är vindkraftslobbyns röst i Europa, en organisation som aktivt främjar vindkraft. Vad är det för fel på svenska utredare som arbetar oberoende och efter svenska förhållanden? En kompetent utredare är kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin som i samarbete med bl.a. Energimyndigheten, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv har utarbetat rapporten ”Vägval energi”. Den är enkel att finna på nätet. Den är skriven på svenska. Rapporten visar att ny vindel är bland de allra dyraste sätten att producera elenergi, endast solkraft är dyrare.


Uppdaterad 10-11-19, 07:23
Nu uttalar sig även Försvarsmakten i debatten.

Enligt Försvarsmaktens uppfattning är det viktigt att bygglov och/eller miljötillstånd för vindkraftverk beviljas på grundval av ett korrekt och fullständigt beslutsunderlag med beaktande av totalförsvarets intressen.

I de fall som Försvarsmakten har överklagat har processen brustit, vilket har lett till att Försvarsmaktens intressen inte har kunnat beaktas.


Sammanfattningsvis:
- Det är inte Försvarsmakten som säger bu eller bä till vindkraftverkens placering. De är bara en remissinstans bland många andra när det gäller nybyggnation.
- Eftersom Försvaresmakten inte blivit tillfrågade (man kan i och sig fråga sig varför detta inte skett), så är de existerande vindkraftverken som står på fel position att betrakta som "svartbyggen" tills processen har genomförts på rätt sätt.

16 kommentarer:

  1. Lite humor är det i att anlägga enorma vindkraftsparker i Norrland för att sedan transportera elen till södra Sverige. Då Norrland tack vare de många älvarna sedan länge är självförsörjande med el.

    Poängen med vinkraft som inte är en baskraft är att den ska byggas där det behövs. Älvarna är tämligen orörliga och kärnkraftverken är redan rätt placerade(undantaget Skåne efter Barsebäcks nedsläckning).

    Det är rent energislöseri att bygga vindkraft norr om Dalälven.

    SvaraRadera
  2. @Anonym 13.55: Förviss ja, men samtidigt har vi redan en hyffsad infrastruktur för att transportera el från just Norrland. Frågan är bara vilken överkapacitet dessa ledningar har?

    SvaraRadera
  3. Sakfrågan handlar om att flygvapnet inte kan acceptera rörliga radarreflekterande föremål i närheten av flygplatser. När sådana belyses med radar så ger de upphov till en så kallad dopplereffekt.

    Linköpings kommun har beviljat byggnadstillstånd för åtskilliga höghus inom 40 km från Malmen utan att Försvarsmakten protesterat, så det är inte en enkel fråga om bara flyghinder och kollisionsrisken.

    En pikant aspekt är vad som vi nu gör med temporära kringresande tivolin och alldeles särskilt deras så kallade "Pariserhjul". Som varande kontruerade i metall med många räta vinklar är de ypperliga radarreflektorer.

    Till skilnad från vindkraftverk som torde utmärkas som helt vanliga och i tiden beständiga flyghinder på flygkartan, så är näringsidkarna inom tivolibranschen inte helt lätta att förutse och deras näringsfång i högsta grad präglat av en vilja att överraska såväl betalande publik som fiskala myndigheter genom hastiga ankomster och lika snabba reträtter från marknadsplatserna.

    Länspolischeferna och alldeles särskilt kriminalunderrättelsetjänsten har i sanningens namn här fått ett totalförsvarsärende som heter duga att bita i.

    SvaraRadera
  4. Det finns inte överkapacitet i elnätet som skulle göra transport av vindel lönsamt i nuläget, det är precis som du skriver endast lönsamt där ingen annan el finns att tillgå tex i avlägsna samebyar osv om inte skattebetalarna går in och täcker förlusterna. Hög tid att sluta subvetionera denna miljöförstörande verksamhet nu! Sverige börjar se förskräckligt ut med dessa förlustmaskiner överallt!

    SvaraRadera
  5. @Gustav Wasa
    Jag vill minnas att radarn ignorerar föremål med en hastighet mindre än något hundratal kilometer i timmen (t.ex. bilar på motorväg). Om tivoliägaren har ett pariserhjul vars korgar rör sig med mer än något hundratal kilometer i timmen så kan det dock bli ett problem, men kanske mer för passagerarna i hjulet än för piloten i planet. :)

    SvaraRadera
  6. Vindsnurror liksom radio- och TV-master placerade nära militärflygfält borde väl egentligen kunna ses som ett bra skydd mot flygfältsattacker från lågflygande plan eller robotar? Har försvaret ur skyddssynpunkt gjort en korrekt bedömning?

    SvaraRadera
  7. Tack för den uppdatering. Mauds resonemang är intressant. Det måste vara så att det blåser väldigt bra kring just militära flygplatser med tanke på att man måste bygga där och inte på de övriga ca 97% av landet som finns. Känner dock aldrig av att det blåser mycket bättre nära en militär flygplats när jag landar än ute vid exempelvis kusten. Men det kanske det gör...?

    /Fundersam

    SvaraRadera
  8. Dopplereffekten torde göra sig gällande även på civil flygfart/flygfält. Frågorna är då 1. hur stor andel av sveriges totala antal flygfält som endast nyttjas av militärt flyg? 2. Den andel av flyget som inte är militär kanske helt enkelt inte yttrat sig i frågan om vindkraft. Kanske har de inte tillfrågats.

    SvaraRadera
  9. @Pellefant: Många civila radarstationer utnyttjar numera enbart SSR - Secondary Surveillance Radar, d.v.s. transpondersvar. Det är ingen radar i den fysiska bemärkelsen, utan enbart en kommunikation med två lådor. I och med GPS tillväxt så kommer mer och mer av denna teknik. Bra för civilister, men militära flygplan och då framför allt lede fi skickar inga transpondersvar i onödan. Då krävs råradar och därmed risk för störning.

    Anonym 05.21: Då de flesta attackflygplan i dagsläget aldrig skulle gå så pass nära ett potentiellt försvarat mål som 40 km, så gör nog dessa master varken till eller från. Många snurror i kusten kan givetvis ställa till ett problem. Men i ett krigsläge kanman räkna med att missa masterna. I fred måste man hela tiden räkna med risken att t.ex. mitt navigeringssystem visar fel och att jag då skulle kunna vara närmare en mast än vad jag tror.

    SvaraRadera
  10. Det går att följa vindkraftsproduktionen på:

    http://www.vindstat.nu/

    Länkarna Produktion 1 och Produktion 2 ger dagsaktuell produktion. Intressant är kolumnen Prod (%) som anger kapacitetsfaktor, utnyttjandegrad. Högst procentsats överst och sen ner mot 1-0 %.

    Bättre värden än dagsnoteringarna är nog länken Månad. För den blåsiga månaden oktober blir nyttjandegraden högt räknat ett snitt på 20-30 %.

    Detta har ingen bäring på inlägget, men kan vara intressant ändå.

    SvaraRadera
  11. Chefsingenjören:

    OK, tack för svar! Men då kanske man kan komma till en kompromiss, Militärerna använder transponder i fredstid och vindkraftsnissarna får bygga på hundra procent av sverige. Motprestationen är att vindkraftverk i känsliga områden får flöjla i händelse av krig.!

    Eller är det för enkelt? :-)

    SvaraRadera
  12. @Pellefant: Helt klart för enkelt. Vi använder redan transponder i fred så att de civila kan se oss, men vi använder även radar så att vi kan se de flygplan som inte vill använda transponder...

    SvaraRadera
  13. Vindmöllor var hightech på 1700-talet. Idag maler vi säd med hjälp av kärn- och vattenkraft. Vår tids sk "vindkraftsverk" - vilka är baserade på redan antikverad teknologi - bidrager med högst 0,3 procent av elproduktionen, men bara under dagar som det blåser. Det bästa användningsommrådet för dagens vindkraftverk är nog som skjutmål för attackflyget.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  14. Hm... har någon gått på en blåsning?

    I samtliga de fall som redovisats i media där FM har överklagat finns ett positivt besked från en remissinstans som kallar sig försvarmakten!
    I ett ännu större antal ärenden finns ett negativt besked från samma försvarsmakt. Där har inga vindkraftverk byggts. Gäller inte detta besked heller?
    Frågan blir då. Överklagar FM sina egna beslut eller är den någon annan som svarat i deras namn?
    Det mest troliga är väl dock att FM svarat men att ingen vill ta ansvar.
    Att man sedan inte märkt eller sett byggnationen på över tio år är väl inte så märkligt. De står ju faktiskt utomhus och ingen trodde väl på vad piloterna sa!!!

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  15. @Teaterdirektören
    FM har överklagat ett antal av de bygglov som tidigare givits för vindkraftverk inom de s.k. stoppområdena. Dessa vindkraftverk har FM, när man fått bygglovet från kommunen på remiss, inte haft någon erinran emot. Efter att bygglovet har givits så har FM överklagat bygglovsbeslutet till överprövande instans, dvs Länsstyrelsen.

    Länsstyrelsen i Västra Götalands län har nu avslagit de överklagandena, med hänvisning till att rättssäkerhet måste råda. Har man en gång sagt ja, kan man inte säga nej, är kontentan. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten, som kan komma att skjuta frågan vidare till regeringen. Dagens PBL är ju så idiotiskt skriven att ett bygglovsbeslut aldrig kan vinna laga kraft, och är därmed överklagningsbart i det närmaste in i evigheten. Vilket FM sett och utnyttjat i det här fallet.

    Vi får se om Länsstyrelsens resonemang håller. Jag är inte helt säker på det - bara för att man inte säger nej i ett yttrande betyder det inte att man inte har rätt att överklaga. Om FM får sin vilja igenom (vad nu viljeyttringen för dagen är kan iofs diskuteras) kan man förmodligen se fram emot en rätt skaplig hög med stämningsmål rörande X kr bortfallen inkomst gånger Y vindkraftverk gånger Z år. :)

    SvaraRadera
  16. Lite klipp ur NLT (Nya Lidköpings tidningen)29 nov 2010.

    "Vindkraftverken får stå kvar.
    De fem vindkraftverken i Lidköping och Grästorp får stå kvar. Försvaret kan inte ändra sig i efterhand och begära att de rivs.

    Det är innebörden av de fem första ärenden som nu avgjorts av Länsstyrelsen i Västra Götaland. I samtliga fall har Försvarsmakten tidigare sagt ja till vindkraftverken. De är byggda och i drift sedan länge. Men i år ändrade sig Försvarsmakten plötsligt och överklagade ett stort antal bygglov för vindkraftverk, både färdigbyggda och sådana som är på gång.

    – Länsstyrelsen värnar om rättssäkerheten, säger länsjurist Anders Hjalmarsson på Länsstyrelsen i Mariestad."

    Med dagens " Låg sannolikhet för nya överklagande av vindkraft" av herr Karlsson är väl hela saken utagerad?
    Jag kan tipsa om att ansvariga handläggare, som svarat på bygglovsförfrågan finns att hämta på dokumenten hos länstyrelserna.
    Där framgår också hur och på vad man svarat.

    @ Sarvi
    "Efter att bygglovet har givits så har FM överklagat bygglovsbeslutet till överprövande instans, dvs Länsstyrelsen."

    Du glömde skriva att det i vissa fall gått mer än tio år innan FM överklagade.

    "Har man en gång sagt ja, kan man inte säga nej, är kontentan." Skrev du.

    Ja, det är därför man har ett remissförfarande och en viss tid att betänka sitt svar.
    Det finns nog inte någon (utom möjligen advokatfirmor)som vill se ett system med evig rätt till överklagan.

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera