Rena snurren (uppdaterad)

Debatten har gått hård om vindkraftsverkens påverkan på radarstationer och många har trott att Gripen har något inbyggt fel, trots att bl.a. denna blogg försökt att lära ut effekterna av ett vindkraftverk på en radar i allmänhet. Faktum är att det inte är ett unikt problem för vare sig Gripen eller Sverige. Även USA har problem med vindkraftverk.

Men detta har trots allt varit en storm i ett vattenglas. Även om Försvarsmakten säger nej till vissa placeringar av vindkraftverk så är det en försvinnande liten del av de möjliga placeringarna då Sverige trots allt har en gigantisk yta.

Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat om en nationell planeringsram för vindkraft som motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Detta motsvarar cirka 3000 –6000 vindkraftverk beroende på vindkraftverkens storlek (Energimyndighetens publ ER 2007:45).

Försvarsmakten har såvitt jag uppfattat det, hittills godkänt positioner för närmare 18000 vindkraftverk. Detta ”överskott” av godkända positioner torde alltså inte innebära något hinder för att nå riksdagens planeringsmål. Av de positioner som hittills godkänts har till dags dato cirka 1000 stycken byggts.

P.S: Nu satsas det friskt med att bygga ut vindkraftsverk utanför Söderhamn. Totalt ska 70 vindkraftsverk byggas vilket innebär 200 arbetstillfällen. Där låg tidigare det numera nedlagda F15. Med andra ord kanske nedlagda flottiljer ändå för något gott med sig. Frågan är bara vad som händer om Söderhamn lyckas driva igenom kampanjen att placera den europeiska gemensamma flygskolan på F15? Men politikerna i kommunen kanske nöjer sig med att få de arbetstillfällen som byggandet och driften av vindkraftsverken lär innebära.

Uppdaterad 10-09-18, 15:37
(mp) verkar inte ha förstått vilken konsekvens Förvarsmakten egentligen har på vindkraftens utbyggnad.

1 - Försvarsmakten är en remissinstans. I slutändan kan Länsstyrelsen köra över remissinstanserna, men det kräver stort mod och påtryckningar från industrin och aktiva miljöpolitiker.

2 - Enligt ovanstående redovisning är det en marginell påverkan på antalet möjliga platser för att bygga ut vindkraften i Sverige. Oftast är det dessutom i anslutning till bebyggelse där många lokalinvånare ändå inte vill ha vindkraft då dom stör utsikten. Visst så kanske det är billigare att koppla in vindkraftverken i den lokala infrastrukturen för elförsörjning, men elledningar finns det även i den svenska fjäll och kustvärlden där det dessutom blåser betydligt mer.

Borde inte förutsättningarna för en jämn och konstant vind vara det viktigaste argumentet för var man ska bygga? (Jag skulle vilja syna (mp) argument att det blåser mest vid flottiljerna).

Nummer två borde vara kostnaden för att bygga själva vindkraftverket. Byggnadskostnaden är säker högre i Norrland, men marken borde å andra sidan vara gratis. Dessutom borde de arbetstillfällen (som i exemplet Söderhamn) vara varmt välkommet i "ödemarken" vilket gör att elbolagen borde kunna få mycket bra villkor för att sätta upp anläggningar där.

Eller varför inte placera ett vindkraftsverk på varje aktiv miljöpolitikers tomt? Då kanske det blir ett annat ljud i skällan? :-)

Uppdaterad 10-09-19, 11:32
Försvarsmakten har gått med på ett antal avsteg från sin fyramilsgräns. I Vidsel tillåts den påbörjade byggnationen av ett stort vindkraftsfält.

I Norrland planeras det just nu för 5000 vindkraftverk. Detta lär inte bara påverka radarfunktionen, utan även möjlighet till lågflygning i området. Vidselbasen används av många utländska förband för just möjlighet till flygning på låg höjd då det inte finns så många boende i trakten som störs av bullret.

I senaste numret av Ny Teknik (Nr 36, 8 september 2010) går Micael Bydén ut med information om att fyramilsgränsen som generell regel med stor sannolikhet kommer att tas bort.

"Olika flygbaser kan få olika zoner beroende påbland annat flygrutter och geografi"

Han listar också fem skäl till varför det behövs en gräns för vindkraftverk kring flygbaser:

- Landningsinstrument i dåligt väder har särskilda krav

- In- och utflygningsrutter styrs av miljökrav och går inte att ändra hur som helst.

- Försvaret måste ta hänsyn till i vilket vädersträck flygövningar ska ske för att minska miljöpåverkan.

- Möjligheterna att kunna nödlanda från låg höjd över hav, eller innanhav som Vänern.

- Gripens radar kan låsa på vindkraftverkens rotorblad i startkolonn. Planen kan då komme för närma andra plan.