måndag 22 februari 2010

Carlskrona redo för Adenviken (uppdaterad)

Det börjar närma sig den andra insatsen för Sverige i Adenviken. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Försvarsmaktens träning av bl.a. helikopterbesättningarna som ska användas under insatsen. FMV meddelar nu på sin hemsida att Carlskrona är färdig efter modifieringsarbetet för att klara av att användas som ledningsfartyg.

I sin nya roll som stöd- och ledningsfartyg krävs utökad kommunikationsförmåga samt förmåga att leda andra fartyg.

Under en del av sin tid i operationsområdet kommer HMS Carlskrona att härbärgera det lokala högkvarteret för insatsen, som leds från London. Som en följd av detta har fartyget försetts med flera lösningar för satellitkommunikation samt nationell och internationell ledning. Fartyget har även fått ny brygglayout och ett modernt navigationssystem.


Det har säkert byggts in ledningssystem som medger datakommunikation mellan Carlskrona och HKP 15 samt de övriga fartygen i flottstyrkan. Frågan är bara om man han få till en möjlighet att tanka ner data från Kustbevakningens flygplan? Med tanke på att beslutet om deras insats kom ganska så sent så är det nog inte så sannolikt. Men till nästa gång? En sådan kommunikationslösning skulle vara utmärkt att integrera i marinens fartyg även för att underlätta samarbetet i Östersjön. Nu när vi öppnat på Pandoras ask så måste vi fortsätta detta samarbete över det som tidigare var helt slutna skott.

Jag tycker att detta är en bra insats för Marinen, men att den långsiktiga lösningen inte ligger till havs. Vi måste skapa stabilitet i Somalia för att undvika att piraterna växer till sig. Sedan kommer det givetvis finnas en hel del som fått smak för den inkomstbringande verksamheten. Där gäller enbart en sak och det är att ta i med hårdhandskarna. Den dag vi får möjlighet att dra oss ur Afghanistan så vore Somalia en välbehövd insats.

Uppdaterad 10-02-23, 07:40
Jag funderade en smula på M&C inlägg nedan och kom fram till att en stor skillnad mellan flyg och sjötrafiken och de hot som de behöver leva med just nu är att för flyget drabbar det när var som helst, medan för sjöfarten är det koncentrerat till ett par områden där infrastrukturen passar piraterna.

Det finns möjligheter för den civila sjöfarten att kontra dessa hot. Men här väger kostnadsökningarna mot riskerna.

- Man skulle kunna gå längre ut från land. I och för sig har piraterna med hjälp av s.k. moderskepp slagit till långt ute på Indiska oceanen. Men dessa moderskepp är lättare att hålla koll på än alla små piratbåtar.
- Man skulle även kunna gå i konvojtrafik där de militära fartygen lättare skulle kunna skydda. Problemet är att det skulle uppstå samma problem som för konvojerna under VK2 att de snabbaste fartygen skulle få anpassa sig efter de långsammaste med fördyrningar som följd.
- Man skulle även kunna undvika rutten helt och hållet. Då kan t.ex. den norra rutten över nordostpassagen få ökad betydelse.

De civila bolagen tar medvetet risker för att tjäna pengar på samma sätt som man gjort i alla tider med ibland undermåliga fartyg och otränade filipinska besättningar. Vi kanske ska ta betalt för våra militära insatser i form av en "konvojskatt"? De som inte följer regelverket lämnas utan skydd?