Kill your darlings

"Kill your darlings without remorse" är ett uttryck som används inom litterära kretsar. Med detta åsyftas att man som författare skall vara beredd att stryka avsnitt ur en berättelse, oavsett hur bra det är eller hur mycket man än är fäst vid det, om det inte för historien framåt.

Samma synsätt kan användas inom börsvärlden där det gäller att köpa och sälja utan känslor. Att sitta kvar med en aktie som är på väg utför bara för att man tycker om bolaget i sig själv är ett misstag som allt för många nybörjare begår.

Som ingenjör så möter jag ofta på fenomenet inom projektledning. Där handlar det om att inse när det är dags att skrota ett projekt. Kommer det att bli klart eller inte? Kommer det att nå de mål man siktat på eller inte? Detta oavsett hur mycket pengar man investerat. Ger det inte avkastning och detta inom snar framtid så skall det läggas ner. Tyvärr så är det många som misstar målet med uppfyllda milstolpar. Powerpoint och Microsoft Project styr en projektledares vardag i stället för tekniken. Hur ofta är det man ställer sig frågan "är detta verkligen en sund design?". Ska vi driva projektet vidare? Vi kanske når målet, men inte syftet.

Inom militära teknikprojekt är detta särskilt intressant. Där är det inte bara tid och ekonomi som ska vara avgörande utan vilken taktisk förmåga man får och hur denna förmåga står sig i internationella jämförelse.

Jag tänkta belysa detta med två olika exempel på militära projekt för att visa på hur olika förutsättningar (ekonomi och politisk vilja) gett helt olika slutresultat.

TSR-2
TSR-2 Tactical Strike and Reconnaisance 2 var ett brittiskt superprojekt i slutet på 50-talet. Den brittiska flygindustrin var mitt i sin guldålder. Britterna hade lett utvecklingen av jetmotorer (snällt nog delgett resultaten till USA och Ryssland) och utvecklat formidabla flygplan som Hawker Hunter, Avro Vulcan, BAC Lightning m.m.

TSR-2 skulle bli en fortsättning på utvecklingen. Men projektet hade fått dödsstötar redan innan det startade. Ett frö hade såtts som skapade tvivel på utvecklingen av stridsflyg i Storbritannien.

On 4th April 1957 the British Defence Minister Duncan Sandys (pronounced sands) published a Defence White Paper which, if implemented spelt the end for military aircraft design and manufacture in Britain and a represented a radical shift in day-to-day operations for the Royal Air Force.

His paper advocated the belief that manned aircraft were obsolete, and any British fighter aircraft projects should be cancelled in favour of missile technologies, which the paper affirmed had considerable cost savings.

Hmm. UAV-tankarna som cirkulerar idag har alltså funnits långt tidigare. Teknik skulle göra människan omodern. har vi hört det förr? Kommer vi att få höra det igen? USA utvecklade F-4 Phantom utan inbyggd kanon för att moderna robotar som Sparrow och Sidewinder skulle skjuta ner alla fiender innan man kom inom skotthåll. Tankarna på att ersätta jaktflyg med robotar fanns även i Sverige, men nådde inte längre än till ett fåtal Bloodhoundbatterier inom svenska Flygvapnet.

Likt F-35 var projektet följt av tekniska problem.

On 4th March 1964 the first prototype TSR-2 aircraft, designated XR219, was rolled out of the Vickers factory at Weybridge. Immediately the aircraft was dismantled for transportation to the Royal Aircraft Establishment (RAE) at Boscombe Down in Wiltshire to begin testing. Boscombe Down was a compromise location; the runways at Brooklands and Wisley owned by Vickers were too short for any realistic testing programme and the use of English Electric's Warton runway was politically unacceptable to Vickers. However the infrastructure at Boscombe Down wasn't appropriate, neither manufacturer had any resources at RAE and the reassembly of XR219 took a number of months.

The project was running behind schedule; the engine development had suffered a major setback when an engine attached to the underside of Avro Vulcan XA894 for in-flight testing suffered a catastrophic failure at the Bristol-Siddeley test facility at Filton near Bristol. A low pressure turbine failed during a ground test while the engine was running at full power. A turbine blade was ejected from the engine, penetrating outwards through the engine cowling and rupturing the Vulcan's fuel tanks, causing a major fire which consumed the aircraft. The manufacture of components was also delayed and problems occurred with the installation of the engines into the prototype fuselage. The delays in the project meant a successful round of trials was of paramount importance and were fundamental before any test flight.
...
Due to engine problems the second test flight didn't take place until 31st December 1964. Over the next few months an additional twenty-two test flights were undertaken. The complexity of the design caused problems during testing. For example, the overly-extended landing gear and large-diameter low pressure tyres were designed for rough airfields, but were a headache for the designers and it took until the tenth test flight before the gear could successfully be retracted in flight.

On 22nd February 1965, whilst flying from Boscombe to the English Electric factory at Warton, pilot Roland Beamont took XR219 supersonic, reaching Mach 1.12 (approximately 850mph/1,370kph). The aircraft comfortably achieved supersonic flight, at nowhere near its maximum power output. It would turn out to be the only occasion when a TSR-2 flew supersonic, faster than the speed of sound.
...
By 6th April 1965 XR220 was being readied for her first flight. Six days previously, pilot Jimmy Dell had completed the twenty-fourth test flight in XR219, amounting to a total of thirteen hours and three minutes of flying time. A minor fault delayed the first flight of XR220 and it was postponed until the afternoon. In the early afternoon, the Labour Government presented its first budget since being elected in October 1964. Standing at the dispatch box in Westminster, Chancellor of the Exchequer James Callaghan announced the immediate cancellation of the TSR-2 project.

I slutändan var det dock inte det tekniska problemen som satte stopp för projektet, utan avsaknaden av politisk vilja.

From the outset the TSR-2 project was beset with severe political interference. The Ministry of Aviation, adopted a management by committee culture which created a suffocating layer of bureaucracy that only served to hinder and delay the project. Instead of letting the designers and manufacturers to develop the aircraft, with an appropriate level of accountability, the Ministry caused serious delays.

Other opponents to the TSR-2 included senior members of the Armed Services, specifically the Royal Navy and its First Sea Lord of the Admiralty Louis Mountbatten. He sought to promote the Navy's own acquisition, the Blackburn Bucanneer, as an appropriate replacement for the Canberra to the detriment of the TSR-2 project. This was despite the Bucanneer being a subsonic aircraft and therefore not capable of meeting the original operational requirement of the RAF without significant alterations to her design.

Klåfingriga politiker som lägger sig i de tekniska besluten är det tyvärr allt för vanligt med. Se bara på historien kring besluten av anskaffning av HKP-14 i Sverige.

TSR-2 demonteras

Kanske gjorde man rätt, kanske inte. Det man får berömma britterna för att de i varje fall tog ett beslut.

Nedläggningen av TSR-2 fick stora konsekvenser för brittisk flygindustri. I stället för egenutveckling så n blev det fortsättningsvis ofta amerikanskt i form av bl.a. F-4 Phantom. Den fortsatta flygplansutvecklingen har mest skett i form av sameuropeiska projekt som Sepecat Jaguar, Panavia Tornado och nu senast Eurofighter Typhoon. Det stora undantaget har varit Harrier. (Nedläggningen av britternas sista stora hangarfartyg HMS Ark Royal 1978 innebar också att man blev helt beroende av Harrier under Falklandskriget i.s.f. Phantom). Beroendet av amerikansk flygplansutveckling syns fortfarande tydlig i britternas väntan på F-35. På plussidan av ekvationen står att britterna bibehållit sitt starka transatlantiska säkerhetspolitiska band till USA. Dock så har det i sin tur inneburit nackdelen att man tvingats ställa upp i alla krig som USA deltagit i.

Det här är en faktor som sällan kommer upp i debatten om svensk försvarsindustri. En av anledningarna till att Sverige efter VK2 byggde upp en egen försvarsindustri var just viljan att vara neutral. För att säkerställa detta var man tvungen att vara självförsörjande och oberoende av allianser (att det sedan i praktiken ändå har förekommit ett nära samarbete med NATO är en hemlighet som de flesta numera är väl medvetna om).

Nedläggningen av TSR-2 är inte unikt. Liknande nedläggningar av inhemska projekt till förmån för amerikanska flygplan har skett vid ett flertal tillfällen. Mest känt är kanske israelernas nedläggning av sitt Lavi-projekt. I stället fick man de senaste versionerna av F-16 och F-15. Liksom britterna så väntar israelerna nu på F-35. F-22 har de visat intresse för, men den amerikanska viljan att exportera sina hemligaste system har inte varit så stor.

Bradley
M2 Bradleyprojektet fick Hollywood att spela in en komedi om militär materielanskaffning kallad "The Pentagon Wars". Filmen bygger på boken med samma namn som skrevs av överstelöjtnant James G. Burton som försökte få ordning på generalernas lekstuga.

Kaoset startade redan under designstadiet. Det man ville ha var ett lättrörligt fordon för att transportera trupp i. Slutresultatet blev en tungt bepansrad stridsvagnsliknande konstruktion. Vare sig särskilt rörlig eller med särskilt stor eldkraft. Varken och eller.

One of the early issues that drove the development of the IFV was the need to have a vehicle which could serve in a high-intensity conflict in Europe which was feared might include the use of NBC weapons. To work in such an environment an IFV would have to have a life-support system that protected from outside contaminants while allowing the soldiers to fight from inside the vehicle. The earliest specification, from 1958, called for a vehicle of no more than 8 tons, mounting a turret with a 20 mm autocannon and a 7.62 mm machine gun, with sealed firing ports for 5 infantry gunners.
...
When testing the Bradley, however, disagreements occurred between Burton and the Aberdeen Proving Ground's Ballistic Research Laboratory, which preferred smaller, more controlled, "building block" tests. They claimed such limited (and according to Col. Burton, completely unrealistic) testing would "improve the databases used to model vehicle survivability" as opposed to full tests with random shots that would provide a far more accurate picture of its performance under real battlefield conditions, but produce less useful statistical data. In addition, Burton insisted upon a series of "overmatch" tests in which weapons would be fired at the Bradley that were known to be able to easily penetrate its armor, including Russian ordnance. Burton saw attempts to avoid such tests as dishonest, while the BRL saw them as wasteful, as they already knew the vehicle would fail.[6] The disagreements became so contentious that Congressional inquiry resulted. As a result of the tests, additional improvements to vehicle survivability were added.
...
During the Gulf War, M2 Bradleys destroyed more Iraqi armored vehicles than the M1 Abrams. Twenty Bradleys were lost—three by enemy fire and 17 due to friendly fire incidents; another 12 were damaged. The gunner of one Bradley was killed when his vehicle was hit by Iraqi fire, possibly from an Iraqi BMP-1, during the Battle of 73 Easting. To remedy some problems that were identified as contributing factors in the friendly fire incidents, infrared identification panels and other marking/identification measures were added to the Bradleys.

In the Iraq War, the Bradley has proved somewhat vulnerable to improvised explosive device (IED) and rocket propelled grenade (RPG) attacks, but casualties have been light—the doctrine being to allow the crew to escape at the expense of the vehicle. As of early 2006, total combat losses included 55 Bradleys.

Trots alla brister som uppdagats i utprovningen så pumpade generalerna in mer pengar i utvecklingen. Till slut så blev det faktiskt en produkt som kunde levereras. Frågan är bara vad kostnaden per styck egentligen blev? Men har man massor av pengar så kanske det inte gör särskilt mycket att plånboken blir en smula lättare?

När Bradley slutligen sattes in i krig i Gulfkriget 1991 och Irak 2003 så uppdagades en hel del av bristerna. Skyddet mot RPG var obefintligt och man försedde därför alla fordon med en stålrörskonstruktion som likt Stridsvagn S galler skulle få RSV laddningen att brisera i förtid. Skyddet mot IED var heller inte särskilt bra och slutresultatet blev att USA snabbt anskaffade nya fordon i form av bl.a. Stryker.

Lärdomen från Bradleyprojektet var att omvärldshotet ändrade sig mycket snabbare än teknikutvecklingen. Trots en massa omdesigner under loppets gång så blev slutresultatet inte riktigt vad USA behövde i vare sig Afghanistan eller Irak.



Slutsats
Hur ska vi applicera dessa lärdomar idag? Tja, ta exemplen F-35 och vårt alldeles egna svenska PRIO. Stora projekt med mer än en näve grus i maskineriet.

F-35 har försenats och fördyrats. Lite ironiskt med tanke på att det från början var tänkt som en lågkostnadslösning a la F-16. Låter det inte likt Bradley?.

The design was born in the late 1980s in the Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA), the Pentagon agency that has earned an undeserved reputation for astute innovation. It emerged as a proposal for a very short takeoff and vertical-landing aircraft (known as "STOVL") that would also be supersonic. This required an airframe design that -- simultaneously -- wanted to be short, even stumpy, and single-engine (STOVL), and also sleek, long, and with lots of excess power, usually with twin engines.

President Bill Clinton's Pentagon bogged down the already compromised design concept further by adding the requirement that it should be a multirole aircraft -- both an air-to-air fighter and a bomber. This required more difficult tradeoffs between agility and low weight, and the characteristics of an airframe optimized to carry heavy loads. Clinton-era officials also layered on "stealth," imposing additional aerodynamic shape requirements and maintenance-intensive skin coatings to reduce radar reflections. They also added two separate weapons bays, which increase permanent weight and drag, to hide onboard missiles and bombs from radars. On top of all that, they made it multiservice, requiring still more tradeoffs to accommodate more differing, but exacting, needs of the Air Force, Marine Corps, and Navy.

Ganska så likt Bradley, eller hur? Lärdomen av ett misstag är sällan så länga ihågkommen att man undviker att göra om det igen bara ett par år senare. Kanske är det så att vi människor har för vana att dokumentera det som lyckas, men att förtränga våra misslyckanden?

Tekniska problem med vikt för F-35B och hangarfartygsanpassning för F-35C har innebrit att priset har skjutit i höjden och tidplanen för leverans skjutits upp flertalet år. Många länder börjar dra åt sig öronen. För bl.a. Kanada så resulterar förseningarna att man har att välja mellan att köpa ett omoget flygplan till ett initialt högt pris för att nå den ursprungliga tidsplanen 2016 eller vänta tills sisådär 2021. Men trots alla problem så kommer F-35 projektet att köra vidare. Det är allt för många som satsat alla pengar på detta kort för att de ska ge upp. USA svajjar under den ekonomiska bördan, men kan inte backa. Likt Bradley så kommer dock första bästa skarpa insats innebära att man måste förse flygplanet med nya förmågor.

PRIO spelar i en helt annan division än F-35. Men tyvärr så verkar projektledarna ha tidplanen i fokus snarare än förmågan. Leverans av etapp 3-4 skedde med för lite utbildning och med på tok för dålig testning. Resultatet blev kaos. Just nu står flygmaskiner som motsvarar miljardbelopp i investeringar på backen för att det saknas O-ringar för tiotals kronor.

Som tur väl är så är Försvarsmakten för övrigt i upplösning tack vare FM Org 13. Alla officerare har sagts upp och ska skicka in sina CV för att söka nya befattningar. Oavsett PRIO:s funktion eller inte så hade 2012 varit ett icke-år.

Det bästa är att likt TSR-2 slänga bort produkten och satsa på något annat. Att hoppas på att det kanske, likt Bradley, om några år blir det man önskade har Försvarsmakten helt enkelt inte tid med. Just nu befinner Försvarsmakten sig i en transformation från invasionsförsvar till insatsförsvar. För att klara detta krävs träning. För att kunna träna krävs underhåll av flygplan och fordon. Utan fungerande logistik ingen förmåga till insatser.

Vems "darling" är egentligen PRIO? Varför är projektet så svårt att döda?

Läs även hos Allan Widman,Wiseman, Väpnaren, Skipper och Cornucopia.

SvD

Isberg Ohoj! Full stopp i maskin!

I ett tidigare inlägg liknade jag Försvarsmaktens nya ekonomisystem PRIO med Titanic. Stort och i mångas ögon osänkbart. Tyvärr med en svängradie som kräver manöverutrymme motsvarande ytan på Nordatlanten.

Nu börjar det dyka upp isberg i horisonten och det katastrofala skeppsbrottet är snart ett faktum.

I och med driftsättningen av PRIO införande 3-4 så har man fått stora problem. Nu slår det inte bara på löner, traktamente och tidsredovisningar utan på Försvarsmaktens förmåga att tillhandahålla reservdelar och förbrukningsmaterial från de centrala förråden som drivs av RESMAT. PRIO används nämligen för att fakturera flödet av produkter.

Enligt de rykten jag hört så hade den nya varianten av PRIO inte provkörts fullt ut innan "Go-Live" och utbildningen har varit bristfällande. Sedan har prestandat försämrats kraftigt, vilket nu leder till att man inte klarar av ärenden utan börjar bygga upp ett (is)berg framför sig.

Ett par exempel:

- Att knappa in ett ärende tog i förra systemet ca 6 knapptryckningar. I det nya tar det upp emot 130 knapptryckningar!

- I förra systemet klarade driftpersonalen av att hantera ca 1100 ärenden dagligen. I det nya klarar man av ca 800 i veckan!

För att klara av övergången så byggde man upp en del lokala små lager på förband. Dessa börjar nu att sina. Försvarsmakten har gått ut med direktiv att verksamheten i Afghanistan skall prioriteras. I brist på fungerande elektroniska system så sköts registreringen på papper som förr eller senare skall matas in i databasen. Övrig verksamhet går på knäna. Har Försvarsmaktsledningen redovisat vilken påverkan detta kan få på insatsberedskapen till sin uppdragsgivare i Regering och Riksdag?

Det går mycket sakta framåt. Så här skrev man 2012-02-27:

Det är fortsatt mycket stora begränsningar i reservmaterielförsörjningen över hela landet och det jobbas intensivt i många spår för att lösa detta. Störst bekymmer har man på ResmatA:s och Försvarsmaktens Centrallager i Arboga och igår åkte en specialgrupp från PRIO och IBM dit för att försöka identifiera de mest akuta problemen. Anledningarna till problemen är många och ett övergripande bekymmer är att det är mycket svårt att identifiera orsaken till varje specifikt problem.

Verksamheten vid Centrallagret och garnisonslagren har kommit igång, men på en mycket låg nivå. Störst problem är det på Centrallagret där man i dagsläget inte fått igång flödet med in- och utleveranser. Detta påverkar naturligtvis hela reservmaterielkedjan. Fungerar inte in- och utleveranser kan inte garnisonslager och förbandens filialförråd försörjas med reservmateriel. Inför stängningen av PRIO lade man på flera håll upp egna lager av reservmateriel, men dessa är nu på upphällningen. De automatiska omfördelningar av materiel som vanligtvis genomförs en gång per dygn (d v s materiel omfördelas från Centrallagret till garnisonsförråden) har inte gjorts sedan stängningen av PRIO den 25 januari. Den första omlagringen kommer att genomföras nu till helgen (25-26 februari) men bara för prioriterade verksamheter, t ex JSS som stöder insatsen i Afghanistan med reservdelar.

2012-03-14 så läget ut så här:

Reservmaterielförsörjningen har fortfarande inte kommit upp i normal produktion och åtgärderna med specialiststöd på förråd, utbildning och framtagning av verksamhetsrutiner fortsätter.

Centrallager
På FMCL och centrallagret för reservmateriel har godsmottagningen kommit igång, även om det är en bit kvar till normala flöden. Inleveranserna ökar inte längre i förhållande till de godsmottag som görs. Godsutlämningen har dock långt kvar till normala flöden. Ett stort problem är plocklösningen som är omständlig och tidskrävande.

Garnisonslager
På garnisonslagren har flödena ännu inte kommit igång och det beror till stor del på att leveranser från centrallagren saknas. Garnisonslagren börjar dock kunna hantera utlämning till kund från eget lager samt göra manuella beställningar från centrallagret.

Verkstäder
På verkstäderna är läget allvarligt. Eftersom leveranserna med reservdelar från centrallagret är mycket begränsade, kan verkstäderna inte genomföra reparationer åt förbanden och nu står jobben på kö utanför verkstäderna.

Ett insatt insatsförsvar fungerar inte utan en fungerande logistik! Är det ren stolthet som gör att inte Försvarsmakten likt så många andra brukare ger upp med försöket att driva all verksamhet med ett system? Eller har man satsat allt på ett kort och har inga andra alternativ än att försöka med full fart väja för isbergen?

Den 14 april är det av en slump 100 år sedan Titanics sista färd. Kanske det sammanfaller med ett annat "skeppsbrott"? Snart hörs ordern "Alla till livbåtarna. Generaler och projektledare först!" Likt andra gigantiska Försvarsmaktsdrivna IT-system som t.ex. NBF så lär PRIO inom snar framtid vara ett vrak på havsbottnen som kräver ett nytt ekonomisystem för att hjälpa till med att räkna av skulden för anskaffningen av det förra.

"Det började som en skakning på nedre däck..."

Läs mer i Logistiknytt och TIFF om PRIO införande 3-4.

Läs även vad Wiseman skriver om samma ärende.



Har vi tur kan vi kanske få hjälp.

Starkt?!!

Vår Försvarsminister jublar över förra årets resultat för Försvarsmakten. Är det den lyckade insatsen i Libyen han talar om? Det förbättrade säkerhetsläget i Afghanistan som medger att ISAF kanske kan lämna landet redan 2013? Eller är det kanske den snabba leveransen av HKP 16 Blackhawk.

Näppeligen. Anledningen till jublet är att Försvarsmakten än en gång lyckats få verksamheten att gå iland UNDER budgetramarna. Det gäller att glädjas över det lilla.

Den första är att tiden med ständiga svarta hål i Försvarsmaktens ekonomi uppenbarligen är över. Myndigheten gör betydande ansträngningar för att ligga inom ekonomisk ram. Detta kan till del bero på politisk styrning, men avgörande tror jag är insikten om hur skadliga för verksamheten hastigt uppkomna svarta hål med påföljande panikartade bromsåtgärder är.

Det här får mig att bli en smula grön i ansiktet.

För det första visar det på hur dålig koll Försvarsmakten har på sina pengar trots PRIO.

I somras framkom oro för att Försvarsmakten skulle överskrida utrymmet på förbandsanslaget med ett par hundra miljoner. När 2011 summeras visar det sig att resultatet blev ett underskridande av ramen – eller med mer vardagliga ord, ett ekonomiskt överskott – med mer än 400 miljoner kronor på detta anslag.

För det andra pekar det på att förbandsverksamheten och med det framför allt övningar och utbildning av nya soldater och officerare inte har nått fullt resultat. Hur är det egentligen med det insatta insatsförsvaret? Utan övning så är man knappast insatsbar.

Men viktigast av allt så är Försvarsmaktens syfte inte att spara pengar. Om så vore fallet så kan vi lika gärna stänga ner verksamheten och spara 40 miljarder per år. Försvarsmaktens syfte är att ge mest pang för pengarna eller snarare störst säkerhet för budgeten.

Så resultat var det, ekonomiskt likaså, men starkt? Knappast!

Se även Wiseman samt Försvar och Säkerhet.

Nya tider väntar

Chefen insats (C INS), generallöjtnant Anders Lindström byter karriär och går till ett förmodligen mer välbetalt jobb som chef för SL. Hans företrädare på posten, Göran Gunnarsson (f.d. generallöjtnant och C GRO) valde att säga upp sig efter att ha kommit i konflikt med landstingets trafiknämnd. Det militära ledarskapet kanske inte alltid passar i civila organisationer?

Själv så ser jag med förtjusning fram emot stora förändringar i SL:s arbetssätt baserat på de uttestade metoder som prövats med "framgång" i Försvarsmakten. SL har liksom SJ haft stora problem med trafikstörningar de senaste åren. En normal vinter med snö och allt lamslås. "Lean"-tänket inom alla svenska organisationer har inneburit att man slimmat organisationen till någon slags normalvärde som verkar vara en vacker vårdag. Det väntade oväntade har man inte längre tagit höjd för.

Vad är det då som är troliga förändringsmål?

- Ett nytt anställningskontrakt. Lagom till julledigheten får alla anställda (även Gunhild i matsalen på SL centralkontor) ett kort i brevlådan (med ett antal felstavningar) som vänligt men bestämt säger att man har julledigheten på sig att skriva på ett nytt anställningskontrakt som innebär obligatorisk snöskottning. Skriver man inte på få man sparken på grund av "arbetsbrist". Hur ofta eller hur länge det ska skottas är inte definierat och facket har redan körts över trots protester.

- Ett nytt ledningssystem kallat Gemensam Tåg Koordinering - Nätverksbaserad Ordnad Central eller GTK-NOC ska införas på rekommendation av en konsultfirma. Projektet drivs med ett starkt teknikfokus med en Power Point presentation av spärrballonger över Stockholms centrum som enda målbild. Tanken är att det vart annat år skall byta namn och inriktning för att ta tillvara på erfarenheterna från föregående version.

- Ett nytt ekonomi och personalhanteringssystem kallat PRÖVO. Detta baserat på en App som 12-åriga Rick utvecklat i källaren på sina föräldrars radhus i Tensta. Då administratörer bara är en tilläggskostnad så skall de anställda fortsättningsvis varje morgon ägna 2 timmar åt att beskriva vad de gjorde dagen innan. Löneutbetalningar sker med hjälp av en slumptalsgenerator inlånad från svenska spels Kenoredaktion på Gotland.

- En ny värdegrund. ÖGA - Öppenhet, Gemenskap och Artighet. Alla anställda måste genomgå en veckas utbildning så att de vet hur de ska tycka och tänka i den nya organisationen.

- Nya obligatoriska fysiska tester/baskrav skall genomföras varje år. Snöskottning är som alla vet fysiskt krävande. Detta gäller givetvis alla anställda utom de i ledningen som tyvärr måste gå på ett viktigt möte vid varje årlig kontroll.

- Tunnelbaneförarna på blå linjen kommer att särbehandlas då de "kör för lågt och för fort" och därmed inte passar in på de obligatoriska snöskottningsuppgifterna.

- Nya personalkategorier införs. En chefskår skall genomgå akademiserad utbildning där den kända tunnelbaneteoretikern von Clowzewitzh avhandling "Om snöskottning" ligger som grund till en 5-årig högskoleutbildning som ger en Masterexamen i tunnelbanekunskap. "Snöskottning är politik, fast med andra medel". Med sina teoretiska kunskaper skall de vara en förebild för övriga anställda. En specialistkår ska koncentrera sig på sina arbetsuppgifter för att bli duktiga på att köra tågen. Då de inte blir chefer så kommer de inte att kosta lika mycket i lön som chefskåren. En ungdomskår anställs på 6-8 år, sedan får de söka nytt jobb. Dessa unga skall skotta snö extra mycket. Då det inte alltid finns snö i Sverige så kommer de därför att skickas på obligatorisk internationell snöskottning inom en radie på 6000 km från Bryssel.

Någon gång 2034 kommer den nya SL-organisationen att vara intagen och berett på snöfall. Ledningen har dock inför SL-styrelse meddelat att det finns risker att delar av den nya organisationen är underfinansierade. Bl.a. så behövs det köpas in nya spadar med ergonomiska handtag sisådär 2038.

Lycka till med det nya jobbet Anders. Välkommen ut till oss andra i det civila livet. Du kommer att lämna ett stort tomrum efter dig på HKV och i Försvarsmakten!

OBS: All ironi i detta inlägg är avsiktlig...

Se även Klart Skepp.

PRIOriterad verksamhet

Johanne Hildebrandt har i ett debattinlägg kritiserat Försvarsmaktens oförmåga att betala ut löner i tid till sina anställda.

När delar av 31:a luftburna bataljonen var stationerade i Afghanistan under nästan tre månader fick soldaterna inte rätt lön utbetald en enda gång. Vid midsommar fick de flesta 700 kronor i månadslön. En förbryllad soldat mottog 41 kronor från Försvarsmakten som tack för att han riskerade livet i Afghanistan.

Försvarsmakten beklagar det inträffade och lovar att bättra sig.

Det handlar om ett femtiotal anställda i internationell insats som inte fick ut sin junilön på grund av brister i inrapporteringen, vilket uppdagades först när de drabbade själva kontaktade löneavdelningen. För ett par anställda stämde inte kontonumren och för dem dröjde lönen ytterligare.

Försvarsmakten undersöker nu var problemet har uppstått och jobbar intensivt för att se till att soldaterna får pengarna så snabbt som möjligt.

– Vi har haft inkörningsproblem i samband med övergången till ett nytt lönesystem, både tekniskt och kunskapsmässigt, men vi ser till att göra dessa löneutbetalningar manuellt. Nu försöker vi komma tillrätta med problemet så att detta inte händer igen, säger Per-Olof Stålesjö.

Tyvärr så är detta inte en engångsföretelse. Jag hör hela tiden från mina f.d. kollegor om problem med löneutbetalningar. Ett av de absurdaste exemplen är en kollega som inte fick ut lön på två månader. När han började rota i orsaken till det hela så visade det sig att han enligt alla system vara pappaledig. Hans fråga till HRC var "var är barnet och vem är modern?" eftersom han är singel och inte har några egna barn.

Orsaken till alla problem är Försvarsmaktens nya ekonomi- och personalhanteringssystem PRIO. Det har köpts in för ca 2,5 miljarder för att hålla reda på Försvarsmaktens ekonomi efter kritiken som Försvarsmakten fick efter de svarta hålen 2008. Inte för att vara elak, men det verkar inte göra något särskilt bra jobb!?

Personligen så lyckades jag nästan helt och hållet undvika PRIO, men efter mitt avsked från Försvarsmakten och Utlandsstyrkan har det vimlat av konstiga besked från höger och vänster. Min familj blev t.ex. inbjuden till medaljceremonin för FS20 och själv så blev jag inbjuden till avtackningsfesten. Den ena handen vet inte vad den andra gör och har endast ett haltande stödsystem till sin hjälp

Åklagarmyndigheten granskar nu Saab Automobile för att de trixar med rapporter och inte betalar ut löner till sina anställda. Tyvärr så är inte Staten som arbetsgivar någon förebild i detta avseende.

För övrigt anser jag precis som Johanne att soldater i utlandstjänst borde skattebefrias. På så sätt så får de en rejäl ekonomisk ersättning för de risker som de tar i statens tjänst. Försvarsmakten har slagits rejält för att förhandla bort LAS för anställda soldater samt att tvinga officerar att skriva på nya anställningsvatal. Tänk om man lade ner lika mycket blod, svett och tårar på något som skulle tas emot med jubel från de anställda?

Åsiktsregistrering i PRIO? (uppdaterad)

Jag har tidigar skrivit ett antal inlägg om PRIO och de kostnader och tekniska svårigheter som väntas dyka upp. Men det finns en hel del andra aspekter med PRIO som är värda att fundera på.

Jag satt precis och läste skrivelsen "Försvarsmaktens utbildningsorder för utvecklingssamtal hösten 2010", HKV 19100:53538, 2010-08-18. Den handlar om hur en chef skall genomföra ett utvecklingssamtal med sin medarbetare och vad av detta som skall registreras i medarbetarens profil i PRIO.

Resultatet (utfallet) av utvecklingssamtalet är en uppdaterad individuell kvalifikationsprofil, UBS-profil och personprofil, där personprofilen innehåller information om medarbetarens intressen, reservationer, potential samt individuell utveckling.

Nedanstående information om den enskilde medarbetaren kommer, efter genomfört utvecklingssamtal, vara åtkomlig i system PRIO för vissa få utvalda befattningshavare inom HR-funktionen. Uppgifterna beskrivs utförligare i olika vägledningsdokument, som bl. a finns publicerade på HR-portalen i Försvarsmaktens intranät.

- Kvalifikationsprofil beskriver medarbetarens utbildning, arbetsområde, samt kunskaper och erfarenheter inom olika områden av intresse för Försvarsmakten.

- Personprofil innehåller information om medarbetarens intressen, reservationer, potential och individuell utveckling.

- UBS-profil utgår från Försvarsmaktens värdegrund och är ett underlag för framförallt personlig utveckling i yrkesrollen.
...
Man kan inte avsäga sig utvecklingssamtal (inkl. UBS), utan det ingår som en arbetsuppgift för envar.

Hmm....UBS-profil??

Vad finns det här som FM vill lagra om sina anställda? Tittar man i de broschyrer som getts ut om FM värdegrundsarbete kan man notera följande:

Fyra centrala frågor ingår: synen på flyktingar och på jämställdhet, viljan att förstå hur människor i andra religioner och kulturer tänker samt vilken syn respondenterna har på FN och andra globala krafter som vill ha fred.

Ska alla medarbetares åsikter om dessa fyra frågor analyseras och registreras? Till vilket syfte? Eller är det synen på värdegrundsarbetet i allmänhet? Har inte alla medarbetare rätt till en privat åsikt så länge som den inte förhindrar medarbetaren från att göra ett bra jobb? Att registrera åsikter tycker jag luktar en smula unket och inte som något som hör hemma i 2000-talets Sverige. Snarare någon annanstans och i en annan tid.

Åsiktsregistrering har prövats förr. I USA leddes jakten på kommunister av senator McCarthy, i Östyskland spionerade alla medborgare på varandra och det lagrades i Stasis register och även i Sverige hade vi vår IB-affär där föregångarna till dagens (s) registrerade alla som hade kommunistiska kopplingar (vilket är intressant att komma ihåg med tanke på det rödgröna samarbetet i valspurten).

Försvarsmakten kommer senast under augusti månad ansöka vid Datainspek-tionen om att få behandla personuppgifter rörande utvecklingssamtalet i system PRIO. I inväntan på Datainspektionens, som vi bedömer positiva ställningstagande, förbereds och genomförs utvecklingssamtalen som planerat i Försvars-makten.

Vad säger Datainspektionen om liknande tillämpningar?

För att en arbetsgivare ska få behandla personuppgifter utan samtycke krävs att behandlingen är nödvändig för att uppfylla vissa syften som nämns i personuppgiftslagen. En förutsättning är att de grundläggande krav som ställs på all behandling av personuppgifter är uppfyllda, till exempel att ändamålet med behandlingen är tydligt beskrivet i förväg och sakligt grundat i verksamheten och att de personuppgifter som behandlas har betydelse för arbetsförhållandet.
...
Däremot kan en intresseavvägning normalt inte ge stöd för att registrera omdömen, värderande uppgifter eller uppgifter om resultat från personlighetstester, personlighetsprofiler och liknande.

På en militär arbetsplats har vi i normala fall personer som är utsedda till skyddsombud m.m. Med PRIO är det nog dags att även utse personuppgiftsombud.

I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Företag, myndigheter, föreningar, och andra kan utse personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten.

Till slut, är det verkligen förenligt med en god värdegrund att registrera sina medarbetares åsikter? Ja, enligt HKV direktiv för medarbetarsamtal. Det som ska bli mycket intressant är om Datainspektionen håller med HKV i denna analys.



Uppdaterad 10-09-02, 22:38
Ett litet bevis för hur snårigt regelverket är för vad som får registreras i en databas eller inte, är polisens nya register för skoavtryck. Tanken är god. Lagra alla typer av skor och hur deras sula ser ut och sedan kan du jämföra med eventuella avtryck på marken efter ett brott. Finner du en person med denna typ av skor på sig så är han eller hon klart misstänkt. Men problemet är att Polisen har kopierat bilderna utan tillstånd.

– Vi har tankat ner bilder från internet och gjort kopior på dem, för att sedan lägga dem i vår databas, säger l Christer Widemalm, chef för det forensiska analysteamet, FA, som ligger bakom prototypen till skodatabasen.

Men är det tillåtet?

– Ja, enligt vår jurist är det det.

Polisen stöder sig på 2 kap. 26 b § i upphovsrätten för litterära och konstnärliga verk.

"Upphovsrätten hindrar inte att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse", står det där.

Så svårt kan det vara, även för de som borde kunna lagtexterna utan och innan...

Uppdaterad 10-09-04, 17:50
Är Försvarsmaktens hantering av personliga data i PRIO bara ett symptom på en ökad acceptans att registrera data om svenska medborgare?

Jag är i grunden för FRA-lagen då det behövs aktivt underrättelsearbete även inom Sverige, men jag inser också hur dessa data kan användas på ett sätt som kan skada enskilda människor. Hur långt har vi rätt att gå i vår iver att skydda Sverige?

Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel åtta, anges att "var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens". Datalagringsdirektivet innebär ett kraftigt avsteg från denna princip, och tvingar fram fullkomligt orimliga kränkningar av varje enskild medborgares integritet och privatliv, inte minst med tanke på vad som kan hända när sådan information missbrukas. Vi får ett samhälle där mänskliga relationer och grundläggande demokratiska värderingar som yttrandefrihet och meddelarfrihet äventyras. Medierna måste kunna bedriva grävande och granskande journalistik utan att begränsas av digital övervakning.

Semester = dags för förändring (uppdaterad)

Förra året så ändrade Försvarsmakten villkoren för alla som sökt och kommit in på nivåhöjande utbildningar. För att få påbörja utbildningen var de antagna tvungna att skriva på ett kontrakt som innebar obligatorisk utlandstjänst. Detta skedde under semestern någon månad innan kurserna skulle starta, med mycket små möjligheter för den enskilde att kommunicera med sin arbetsgivare och sitt fackförbund.

Anledningen till de ändrade villkoren för nivåhöjande utbildningar var att man ville komma åt äldre officerare (anställda tidigare än 2003) som klarat sig undan kravet på utlandstjänstgöring. Nyanställda officerare har obligatorisk utlandstjänstgöringsplikt, men hur ska HKV bli av med det stora "köttberget" av äldre stabsofficerare? Riksrevisionen anser i en utredning att det finns ca 1500 "övertaliga" äldre officerare som Försvarsmakten egentligen inte har behov av.

Därför så var det med en smula misstänksamhet som jag läste följande inlägg på EMIL.

Beredning pågår för närvarande i Högkvarteret om internationell arbetsskyldighet. Frågan kommer att överläggas på Försvarsmaktsledningens möte torsdag den 24 juni, för att därefter vara föremål för samverkan i ASU med arbetstagarorganisationerna onsdag den 30 juni.

Högkvarteret återkommer med information så snart som underlag finns tillgängliga.

HKV passar på att smida medan järnet är varmt. Man fick igenom undantagen i LAS (6-8 års tidsbegränsad anställning jämfört med tidigare max 2 år) för kontraktsanställda soldater (här vek sig Officersförbundet snabbt, men dom kanske inte tänker ha kontraktsanställda soldater som medlemmar?). Man fick dessutom igenom avskaffandet av värnplikten utan allt för mycket debatt i riksdagen (även om fp i efterhand muttrade om att möjligheten att försvara Sverige urholkas).

Nu är det dags för nästa steg. PRIO är uppstartat och man har tillbringat våren med att definiera de nya befattningarna. När officerare ska söka dessa befattningar så kan HKV stoppa in ett obligatorium om utlandstjänst i arbetsbeskrivningen. Sedan är det upp till var och en att söka den nya befattningen.

Jag skulle vilja hävda att detta problem går att lösa med mer morot och mindre piska. På samma sätt som en chefsbefattning med ökad lön ofta innebär att man förhandlar bort övertidsersättningarna så skulle man kunna höja lönen för de som skriver på nytt avtal. Detta kostar kanske lite mer, men Försvarsmakten vinner mycket i Goodwill. Men PR-mupparna på HKV upphör aldrig att förvåna.

En sak är i varje fall helt klar. Ett obligatorium kommer att innebära att många av de äldre officerarna med familj och barn nog kommer att tänka igenom sitt vara eller icke vara i Försvarsmakten under semesten. Det är nog mest detta som HKV är ute efter, snarare än att säkerställa rekryteringen till utlandsförbanden.

Frågan är varför alla förändringar dyker upp lagom till semestern? Är det för att stabsofficerarna på HKV städar skrivborden lagom till ledigheten, eller är det för att minska möjligheten att personalen protesterar?

Se mer om detta hos Wiseman.

Uppdaterad 10-06-27, 18:18
Officersförbundet har lagt ut information om deras tolkning av Försvarsmaktens vilja med obligatoriet. Deras sida kommer att hållas uppdaterad allt eftersom mer information släpps ut. De frågeställningar som man tar upp är precis de som kommenterats i inläggen nedan.

Officersförbundet har hela tiden sagt attFörsvarsmakten måste ta vägen via moroten och inte piskan. Vi kan aldrig samverka ett sådant förslag i enighet, säger Lars Fresker. Officersförbundet anser inte att arbetsskyldigheten är problemet i sig. Majoriteten av medlemmarna är positivt inställda till utlandstjänst och att den tveksamhet som finns handlar snarast om en osäkerhet om vad en tjänstgöringsskyldighet innebär rent konkret för den enskilde individen.

Frågor som frekvens, möjlighet till flexibla missionstider, stöd till anhöriga och ekonomisk kompensation måste besvaras innan individen har möjlighet att ta ställning.

Återigen PRIO (uppdaterad)

Statskontoret har nu kommit med en ny rapport om PRIO. Den överensstämmer inte riktigt med Försvarsmaktens syn på läget med införandet av PRIO. Tvärtom så fortsätter FM att hävda att PRIO uppfyller målen och att projektet är på rätt väg.

Tidningen Veckans Affärer har länge följt PRIO projektet. Tittar man på deras analys av skillnaderna mellan FM uttalande och Statskontorets rapport så är det anmärkningsvärt att uppfattningen om läget skiljer sig så pass mycket.

Och så konstaterar myndigheten att det snarare handlar om en slutnota på 4 miljarder kronor när projektet avslutas om sju år, det vill säga 1,5 miljarder kronor mer än tänkt.

Förvarsmakten hävdar å sin sida att det inte innebär någon fördyring, utan att det är fråga om kostnader som ”först nu redovisas externt”.
...
Nu hade inte 2,5 miljarder kronor eller 4 miljarder kronor spelat någon större roll om det gick att räkna hem projektet genom förbättrade processer, effektiviseringar och stora nyttoeffekter.

Dessvärre bedömer Förvarsmakten att den ”säkra ekonomiska nyttorna” uppgår till bara 2,1 miljarder kronor under perioden år 2009 till år 2019. Till detta ska adderas ett antal ”osäkra nyttor” och några ”kvalitetsnyttor” av obestämbar karaktär. Men att dessa ska uppgå till ytterligare 2 miljarder kronor är inte troligt.

Det man kan fråga sig är om ledningen av PRIO gör som strutsen och gömmer huvudet i sanden för att inte se problemen eller om det helt enkelt är så att dom inte förstår att det finns problem? Mycket av detta beror på att man inte har rätt folk i ledningen av projektet. Det som behövs är inte officerare, utan ekonomer och ingenjörer. Det är mycket anmärkningsvärt att ett projekt av denna storleksklass anskaffas av Högkvarteret direkt när det finns en statlig myndighet som innehar just den kompetens som HKV saknar, nämligen FMV.

Det intressanta är att FM just nu befinner sig i ett slags moment 22. Man behöver PRIO för att hålla koll på kostnaderna för att anskaffa PRIO.

Uppdaterad 10-06-30, 22:22
HKV får nu ytterligare uppgift att svara på fyra frågor som baserar sig på statskontorets rapport.

Bakgrunden till de fyra frågor som departementet ställt är Statskontorets rapport om införandet av systemet. De handlar om eventuella möjligheter att ta en paus i införandet, hur säkerhetslösningarna ser ut, om Prio-arbetet påverkar Försvarsstrukturkommitténs arbete samt vilka överväganden Försvarsmakten gjort för att ta ställning till om det ska beslutas om en paus.

Vill FM ha kvar LAS? (uppdaterad)

1992 så gick det många rykten om vilken flottilj som skulle läggas ner året efter som en konsekvens av försvarsbeslutet 1992. Själv så tillhörde jag spaningsdivisionen på F17 (Quintus Blå). Valet stod mellan att lägga ner F6 i Karlsborg och F13 i Norrköping. Slutresultatet blev att både F6 och F13 lades ner! Under tiden så levde F17 spaningsdivision i limbo. Flottiljchefen på F17 var inte särskilt intresserad av spaning då han tyckte att vi krockade med för mycket fågel, utan arbetade i stället aktivt för att få dit F13 jaktdivision (Martin Blå).

Spaningsdivisionen skulle därför enligt de första direktiven först flyttas till F6 alternativt F13, men resultatet blev till slut att spaningsdivisionen på F13 tillsammans med spaningsdivisionen på F17 och de bägge attackdivisionerna på F6 skulle flyttas till F10 och där återskapa 1:a divisionen (Johan Röd) till att bli något som måste ha varit Sveriges starkaste division genom tiderna baserat på mängden flygplan. Det stod Viggen och drällde över hela flottiljen med följden att vissa flygplan drabbades av grav korrosion då dom inte fick plats i hangarerna utan stod ute i regn och salt från havet.

Ordern från HKV var att samtliga piloter på Quintus Blå skulle flytta till Ängelholm och ersättas av piloterna från Martin Blå. Men här sade lojaliteten stopp! Piloterna på Quintus Blå vägrade att flytta och LAS stödde denna åsikt. Till saken hör att på den tiden var man lokalt anställd av den flottilj man tillhörde. LAS förbjöd att man återanställde ny personal inom sex månader från att tidigare uppsägningar hade skett. HKV försökte då få regeringsbeslut och hänvisade till det diffusa begreppet "rikets säkerhet". D.v.s. man ville inte gå ner i förmåga under tiden som divisionerna skolade om. (Vissa "jaktapor" påstod dessutom att "spaningshöns" inte kunde skolas om till jaktviggen). Resultatet blev att LAS fortfarande gällde och de piloter/tekniker som önskade fick stanna kvar och skola om och de andra flyttade till F10.

HKV var nu brända på anställningslagarnas tolkning och mycket snart så ändrade man därför anställningsformen. I stället för att vara anställd lokalt av sitt förband blev man anställd centralt av Försvarsmakten. Därigenom så blev det lättare att vid behov flytta personalen från en flottilj/regemente till ett annat. Denna möjlighet att har sedan nyttjats vid senare nedläggningar. "Flytta till Boden eller sluta" har det allt för ofta låtit.

Därför så är det så intressant att se den senaste tidens händelseutveckling. FM har lyckats att förhandla bort den maximala tidslängden på två år för en tidsbegränsad anställning till att bli sex-åtta år. Detta är en del av övergången från värnplikt till yrkesförsvar. Jag är mycket förvånad över att Officersförbundet gick med på detta. Tanken är god, d.v.s. att vi kan utnyttja unga starka människor som orkar slåss och åka ut på internationell tjänst. Men vilket företag skulle inte vilja ha en personalstruktur som ser ut som så? Det kan vara så att vi nu öppnat Pandoras box och fler företag vill ha liknande avtal. Andra fackförbund lär nog komma att ilskna till när dom börjar inse konsekvenserna av FM nya avtal.

Men hur blir det med resten av LAS? (kd) och (c) vill göra stora ingrepp i LAS, men (m) är måttligt intresserade.

– Vi har kartlagt vilka reformförslag som finns och undersökt hur de skulle påverka. En mycket stor förändring av människors trygghet ger en relativt liten förändring för BNP, sade Anders Borg medan Fredrik Reinfeldt nickade.

Därför vill Moderaterna inte förändra nuvarande turordningsregler i lagen om anställningsskydd, LAS, något som både Centerpartiet och Folkpartiet driver.

Det har varit viktigt för de nya Moderaterna att inte utmana facket om arbetsrätten, och den linjen tänker partiet inte ändra på trots att de andra borgerliga partierna trycker på om förändringar. "Trygga den svenska modellen" var rubriken på den powerpoint-presentation Reinfeldt och Borg höll för journalister på fredagen på M:s partihögkvarter i Gamla stan.

Vad vill FM med LAS? Nu med införandet av PRIO och "omklassningen" av alla tjänster som ska ske innan årets slut så finns det stor risk att det finns övertaliga i kategorier man inte önskar och att det saknas anställda i viktiga befattningar. Frågan är om det går att ändra på profilen på personalen eller om man tvingas till parallella uppsägningar/anställningar? Detta kan bli något som LAS försvårar. Det ska därför bli intressant att i slutet på året se vilka lagrumsändringar som FM önskar och om man vågar använda "rikets säkerhet" som argument ännu en gång.

Uppdaterad 10-07-08, 09:30
LAS är ett av de stora samtalsämnena under Almedalsveckan. Bl.a. Maud Olofsson vill göra lättnader för att lättare få in unga på arbetsmarknaden. Varför inte kopiera Försvarsmaktens modell? Jag misstänker dock att de övriga fackförbunden kommer att protestera betydligt mer än vad Officersförbundet gjorde...

PRIO 2.0

I mitt förra inlägg om PRIO så bad jag politikerna att följa upp Införande 1-2 av PRIO innan beställning av Införande 3-4. Nu har FM levererat sin rapport till Försvarsdepartementet. För dom som har tillgång till FM nät så heter rapporten "Försvarsmaktens svar på Försvarsdepartementets anmodan med anledning av Statskontorets granskning av Försvarsmaktens införande av ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystem PRIO", HKV 23 250:555 31, 2010-04-16. Den innehåller tre bilagor varav två hemliga (dessa rör givetvis ekonomi och nytta av PRIO) som jag därför inte kan kommentera och en öppen.

I en analys av PRIO fas 1 2005 så kom FM tillsammans med konsultfirman Gartner Group fram till:

En viktig del i beslutet var även att verksamhetens processer och arbetssätt i största möjliga utsträckning skulle anpassas till vald systemlösning och att unika och kostsamma anpassningar därmed skulle kunna minimeras. Ytterligare ett skäl att välja ett standardsystem var (och är) att Försvarsmakten inte skulle behöva bära systemets utvecklingskostnad på egen hand, utan kunna dela denna med alla andra nyttjare av systemet.

Försvarsmakten verkar i rapporten vara nöjda med Införande 2:

Den 6 april 2010 produktionssatte Försvarsmakten Införande 2 enligt beslutad tidplan. Förberedelsearbetet och planlagda tester som föregick produktionssättningen har genomförts med ett gott resultat och med en god medverkan från berörda parter. Införandet har intill dags dato fungerat väl och utan de driftstörningar som initialt präglade Införande 1.

Detta är inte helt enligt de rykten jag hört. PRIO har nu varit i drift i tre veckor. Finns det någon därute som har erfarenheter att delge? Stämmer verkligen FM redovisning, eller skiljer sig verklighetsuppfattningen mellan användare och de som skrivit rapporten?

Fråga 1: Ekonomi
Den samlande kostnaden för projekt PRIO för att utveckla, anskaffa och införa system PRIO i Försvarsmakten uppgår till cirka 2 500 miljoner kronor. Denna kostnad består av direkta utvecklings- och anskaffningskostnader relativt huvudleverantören IBM samt Försvarsmaktens egen del, projekt PRIO, i vad avser personalkostnader, lokalkostnader, resekostnader m.m.. Kostnaden omfattar samtliga införanden av system PRIO (1-6). Försvarsmakten finansierar huvuddelen av dessa kostnader via lån i Riksgälden (immateriella anläggningstillgångar) med en avskrivning på fem år. Det medför att avskrivning av lånen kommer att belasta Försvarsmaktens anslag t.o.m. år 2017. Vid utgången av 2009 uppgick Försvarsmaktens kostnader för utveckling och anskaffning av system PRIO till 1 040 miljoner kronor som upptagits som lån i Riksgälden. De återstående kostnaderna för Införande 2 är ca 100 miljoner kronor under 2010.

Planeringen för Införande 3-4 bygger nu på det avrop som gjordes den 30 december 2009 tillsammans med de erfarenheter Försvarsmakten har avseende Projekt PRIO interna kostnader från Införande 1 och 2. Den planerade kostnaden för Införande 3-4 är ca 700 miljoner kronor under åren 2010-2012.

Planeringen för avropet av Införande 5 och 6 har ännu inte påbörjats. Den planeringsram som återstår för dessa införanden är ca 400 miljoner kronor.

Det jag helt saknar i den ekonomiska planeringen är fortsatta utvecklingskostnader för PRIO. Inget IT-system som jag har stött på tidigare har fungerat fullt vid leverans. Enbart budgetering för "stöd för drift" är inte tillräckligt och det kommer därför att behövas budget för ett PRIO 2.0. Jämför med FENIX där man efter införandet mer eller mindre lade ner projektet på FMV. Systemet var ju COTS och skulle fungera felfritt. Ack så man bedrog sig! Nu håller man på att starta upp det igen då både FM och FMV märkt att det behövs en projektledning och en leverantör som fortsätter att utveckla och inte bara underhålla.

PRIO COTS verktyg kommer att utvecklas och hårdvarukraven ändras. Jag saknas därför i budgeten även regelbundna byten av hårdvaran (arbetsstationer, servar m.m. som krävs för att köra PRIO). De flesta FM anställda har idag en tjänstedator där tanken är att PRIO ska köras. Erfarenheter från tidigare IT system är att en par år gammal tjänstedator brukar mer eller mindre överbelastas när ny mjukvara körs. Detta kanske kan räknas som en separat budget från PRIO då datorerna kan användas till annat, men måste finnas med inom FM totala driftbudget.

System PRIO är i nuläget inplacerat i den del av infrastrukturen som kan hantera sekretessklassificerad information då informationen som inläggs i systemet under Införande 1-2 ej är sådan som innehåller sekretess som rör rikets säkerhet. Den information som kommer att läggas in i system PRIO i samband med Införande 3-4 har dock i samband med genomförd informationsvärdering givits klassningen Hemlig/Restricted. Av detta skäl måste Försvarsmaktens infrastruktur utvecklas så att den, senast i samband med PRIO Införande 3-4, kan hantera denna information.

Här ligger den stora fälla som många av de tidigare IT-systemen i FM har fallit i. Lokala hemliga nät är inget svårt, men detta kommer att vara ett rikstäckande nät som även har vissa behov för åtkomst under utlandsuppdrag. Ett annat problem är att många verksamheter inom FM har betydligt högre hemlighetsgrad än Restrikted. Ska dessa hanteras i ett separat system?

Kostnaderna för säkerhetslösningar ingår i en av de sekretessklassade bilagorna. Denna kostnad är inte medräknad i PRIO, vilket jag tycker är OK då FM anställda även av andra skäl behöver kunna hantera sekretessbelagd information i gemensamma nätverk.

Fråga 2: Effekt och Nytta
Den här frågan är fatiskt en smula intressant då det trots allt från början är statskontoret som krävt att FM ska ha bättre uppföljning på sina kostnader. Att man över huvud taget ställer denna fråga visar på hur misstänksamma statskontoret och Försvarsdepartementet är på PRIO.
Frigjord arbetstid – innefattande att mindre tid åtgår till administration som kan nyttjas för mer framåtinriktat analysarbete och till kärnverksamheten.

He, he. Tillåt mig att tvivla en smula. Det är just det här som jag kraftigt misstror med PRIO. Med tidigare IT-system inom FM så har det mesta hanterats av administratörer. Nu ska i stället de vanliga officerarna använda systemet. Erfarenheter från t.ex. införandet av Platina på FMV pekar på att IT-system fungerar i provdrift, men att när det går ut till den breda massan så uppstår problem. Orsaken till detta är så enkel som att vissa användare helt enkelt inte har kapacitet eller vilja att lära sig något nytt. Användargränssnitten är dessutom ofta designade för vana användare och inte "medelsvensson" som ska använda det då och då. Resultatet blir att användarna kommer att få tillbringa en allt för stor del av sin tid i PRIO. Kom ihåg var ordet Sabotage uppstod från! Det var arbetare som protesterade mot det nya som infördes. Liknande tendenser bör man därför ta höjd för under de första årens användande...

En liten fundering kring kommentaren: Det senare avser besparingar inom utbildningsverksamheten som ej bedöms kunna realiseras då förutsättningarna förändrats i och med att antal elevplatser starkt reducerats sedan ursprunglig kalkyl 2007. Ryktet säger att PRIO licenserna är så dyra att alla FM-anställda inte kommer att få använda PRIO, vilket gör att t.ex. plutonchefer får göra jobbet åt sina soldater. Mer PRIO och mindre effektivt arbete med andra ord.

Jag kan dock hålla med om att en stor vinst med PRIO är att FM gör sig av med alla gamla föråldrade IT-system. Datorernas hårdvara är föråldrade och det finns få som kan programmera mjukvaran. Men man får inte luras av fällan att tro att ett ålderdomligt utseende är detsamma som att systemet är dåligt. I vissa fall är de gamla gränssnitten effektivare än de nya, vilket användare av DIDAS fått erfara efter övergången till FENIX. När man försöker ersätta många system där var och en har ett optimerat användargränssnitt med ett gemensamt system brukar resultatet bli att användargränssnittet blir "grötigt".

FM räknar med att spara minst 314 miljoner per år och eventuellt ytterligare 488 miljoner per år genom att gå över till PRIO. Eftersom vi i framtiden har PRIO till att just följa upp våra kostnader så borde det vara mycket enkelt att inom något år verifiera att dessa beräkningar stämmer, eller hur? Med 314 miljoner per år tar det i så fall minst 7.96 år att tjäna in de initiala kostnaderna för PRIO. Man tar dock höjd för att det kommer att ta ett tag innan effekten (och besparingarna) med PRIO kommer att synas.

Det danska och kanadensiska försvarets erfarenheter visar på att full kraft uppnås först tre till fem år efter införandet. Vidare upplevs de största nyttorna vara de kvalitativa i form av bland annat snabb, mer exakt och mer tillförlitlig information som underlag för beslut.

Besparingarna kommer 3-5 år efter införande 3-4 (klar 2012), d.v.s ca 2025 har PRIO arbetat in investeringskostnaderna. Då är det nog dags för ett nytt system...

I bilaga 3 listas bedömd nytta av PRIO. Det är ganska så många osäkra faktorer, men bl.a. följande nytta listas som "Säker":
- Högre precision vid avveckling av militär personal. Möjlighet att behålla officerare med för FM relevant kompetens

Denna nytta kan komma att behövas i slutet av 2010...

Lite intressant är att nyttan "Bättre uppföljning av regelverken" listas som Osäker?!

Fråga 3: Systemspecifikation
Vilken status har systemspecifikationerna som används för nuvarande systemarbete? När är de framtagna och i vilken utsträckning har de anpassats till de förändringar som försvaret genomgår?
...
I beslutet avseende PRIO innefattas att Försvarsmakten ska anpassa processer och arbetssätt till möjligheterna inom ramen för den standardfunktionalitet som finns i upphandlat system. Detta för att undvika utvecklandet av särlösningar. System PRIO bygger på SAP ECC 6.0 som är ett standardsystem som i väldigt stor utsträckning är anpassningsbart genom konfiguration utifrån olika kunders behov. Försvarsmaktens krav har vidare medfört att SAP ECC 6.0 i standard har kompletterats med specifika tilläggsfunktioner i en branschlösning anpassad för offentlig verksamhet, försvar och säkerhetsorganisationer kallad SAP DFPS (Defence Forces and Public Security).

Svaret är helt enkelt det att eftersom PRIO är COTS så är det FM som anpassas till PRIO och inte tvärtom...

Fråga 4: Säkerhetslösningar
Alla användare av Försvarsmaktens IT-system kan idag verka i en infrastruktur som kan hantera öppen och sekretessklassificerad (SK) information. Det finns ett klart behov av att utveckla infrastrukturen så att den, med ett likartat tjänsteutbud (intern e-post, fillagring, portallösningar mm) kan erbjuda ett större antal medarbetare att på ett effektivt sätt dela och utbyta information som placeras/placerats i informationsklasserna Hemlig/Restricted och Hemlig/Secret. Uppbyggnad av den senare funktionaliteten (Hemlig/Secret) pågår, främst för krigsförbandens behov samt för delar av Högkvarteret. Då det är kostnadsdrivande att införa de säkerhetsmekanismer som krävs i de högre informationssäkerhetsklasserna (bl.a. Hemlig/Secret) är det inte motiverat att bygga ut infrastrukturen för dessa informationssäkerhetsklasser på en stor bredd.
...
Antal användare som skall kunna använda en SK-infrastruktur skall initialt vara 17 000 fördelade på verksamhetsställen enligt PRIO Införande 3-4 behov. Detta antal skall vara utbyggbart till 24 000.

Antal användare som skall kunna använda en H/R-infrastruktur skall initialt vara 7 000 fördelade på verksamhetsställen enligt PRIO Införande 3-4 behov. Antalet skall kunna vara utbyggbart till 12 000.
...
Av ovanstående principer framgår att ca 7 000 användare inkluderande industri och andra myndigheter (utbyggbart till 12 000) skall kunna ges tillgång till en H/R-informationsinfrastruktur med direkt access till PRIO-systemet.

Det är bra att det byggs upp en infrastruktur för att hantera H/R information inom FM. Men erfarenheter av säkra lösningar med bl.a. krypterade hårddiskar på FMV avskräcker en smula. Vissa medarbetare på FMV har ibland upp till 40 minuters uppstartstid av sin dator varje morgon. Det är många veckotimmar som i PRIO kommer att redovisas som "Fika". För hårda säkerhetslösningar har också en viss tendens att resultera i att användare tar genvägar för att komma förbi dessa hinder. Detta resulterar ofta i sämre säkerhet. Jag hoppas därför att FM är realistiska i sina säkerhetsmålsättningar och tar hänsyn till "minsta motståndets väg".

Hmm... Med tanke på att det är så många externa intressente för FM ekonomi så är frågan hur många licenser som i slutändan blir över för FM personal? Ännu mer arbete för plutonchefen?

Fråga 5: Införande 5-6
Ett avrop av Införande 3-4 med ett antal förbehåll (se nedan) var det bästa och mest affärsmässiga alternativet. Detta ur såväl kostnads-, resurs- som tidssynpunkt. Ett stopp i ett antal månader skulle allvarligt riskera det fortsatta genomförandet ur bl.a. följande aspekter:

- En ny avropsförhandling skulle behöva genomföras med risk för ytterligare tidsförskjutningar och ökade kostnader

- En risk för kompetens- och resurstapp inom såväl Försvarsmakten som hos IBM, vilket allvarligt skulle försvåra en återstart av införandet

Tyvärr är det alldeles för ofta som FM beställer utveckling av en produkt bara för att säkerställa att industrin som levererar produkten bibehåller sina resurser. Men är inte en av anledningarna att köpa COTS att industrin ska kunna bibehålla sina resurser för att det finns andra användare av systemet? Vi måste lära oss att det är inte enbart FM som ska finansiera IBM på samma sätt som vi tidigare finansierat Saab, Hägglunds, Bofors m.m.

Beslutet att fortsätta med Införande 3-4 bygger på att Införande 2 har fungerat. Men hinner FM verkligen utvärdera detta till slutet av maj?

FM har möjlighet att säga upp avtalet, men inte att få pengarna tillbaka. Leverantören kommer att få ersättning för utfört arbete oavsett funktionalitet fram tills dess att avtalet sades upp.

Enligt de rykten som jag har hört så funderar man i PRIO projektet på att undvika att ersätta underhållssystemet FENIX med PRIO. Detta gör att Införande 5-6 blir mindre komplext och kanske kan hålla sig inom budgeterade 400 miljoner. I stället kommer en modul att utvecklas som importerar underhållsdata och förbrukning av reservdelar m.m. till PRIO så att kostnaderna för underhållet kan beräknas och planeras. Det behövs dock en budget för att modifiera FENIX så att även detta system kan exportera/importera data från PRIO.

Fråga 6: Miniminvå för en rättvisande redovisning
Finns det alternativa lösningar till PRIO som uppfyller statskontorets krav på ekonomisk redovisning? Denna rapport indikerar att så inte är fallet, utan att FM just nu står och faller med PRIO.

Sammanfattning
Rapporten redovisade tyvärr inte erfarenheter av PRIO Införande 1 och 2 förutom att man nämde "vissa" problem med Införande 1. Hur ska våra politiker kunna besluta om fortsatt införande utan att veta hur bra systemet kan bli? Det enda som redovisas i rapporten är vilka svårigheter som uppstår utan PRIO.

Det som oroar mig är att FM är så snabba att beställa Införande 3-4 för att det är där som vinsterna med PRIO finns. Har vi verkligen tillräckligt torrt på fötterna för att bestämma att det är PRIO vi vill ha efter erfarenheterna av Införande 1-2? Eller har vi gått så långt att det helt enkelt inte finns någon återvändo?

Vi bloggare är inte de enda som är intresserade av PRIO. Även Veckans Affärer följer införandet av PRIO med stort intresse. Vi lär nog därför få läsa mer i pressen framöver.

”Riktigt stora projekt är knepiga. Analyser visar att 30–40 procent aldrig kommer i mål och mycket få når de ursprungliga effekt-, kostnads- och tidsmålen”, säger Alf Westelius, som är professor på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet och som forskar om förändringsprocesser och informationsteknik.

Alf Westelius menar att drivkrafterna bakom stora affärssystem är ”drömmen om kontroll och överblick”, förhoppningar om att nya system är bättre än gamla och att IT-avdelningarna vill ha standardlösningar.

”I själva verket handlar det om förändringsprojekt som måste förankras på alla håll i organisationen. Annars uppstår motverkande krafter. Och någonstans måste man ställa sig frågan om totalintegrerade system egentligen är vettiga”, säger han.

I ovanstående analys kanske man också ser det största behovet av PRIO projektet. PRIO sätter fart på det andra stora projektet under 2010-2011, nämligen införandet av det nya personalsystemet. Under våren 2010 kommer PRIO att programmeras med alla tjänster i den nya Försvarsmakten. Sedan är det upp till alla officerare att träda in i "Hela havet stormar" processen när dom ska söka sina nya tjänster. 2000 officerare ska sedan omgaloniseras och bli specialister. I slutet av året ska de som inte fick några stolar sägas upp. Men vad händer om PRIO inte är klart när denna process ska påbörjas?

Tyvärr så håller Constantine Films på att rensa YouTube från alla parodier på scenen i filmen "Undergången", där Hitler skäller ut alla sina generaler. Därför så har även parodin på PRIO tagits bort. Tack ändå du luttrade FM-anställd som tog dig tid att visa dina känslor för PRIO. Du har roat många inom FM och FMV...

Titanic II (uppdaterad)

Den här vintern har varit kall och det har varit mycket is i Stockholms skärgård till fasa för helgresenärerna som suttit fast bland isflaken. Ibland känner jag mig därför som utkiken på Titanic (om dom nu hade en). Jag står bakom kaptenen på bryggan och tittar på hur han styr med sin ratt och ropar en massa kommandon till sin besättning. Allt ser bra ut förutom det stora isberget som närmar sig som ingen verkar se. Hjälplös så inser jag att ingen kommer att göra något och snart går skeppet under. Det är då jag vaknar upp kallsvettig ur min dröm. Tyvärr så finns det även andra "osänkbara" skepp än Titanic och andra faror som likt isberg döljer 90% under ytan.

På grund av, eller kanske tack vare Försvarsmaktens (FM) alla svarta hål har man av regering och riksdag fått i uppgift att bättre följa upp och styra sin ekonomi, med krav på en heltäckande och tillförlitlig redovisning av resultat och resursutnyttjande med utgångspunkt i den nya ekonomimodellen (FEM). Verktyget för att klara denna uppgift är det integrerade resurs- och ekonomiledningssystemet kallat PRIO.

Enligt C F21 nyhetsbrev 020225 så har ”ÖB prioriterar införandet av PRIO. Exempelvis prioriteras PRIO införande före produktion av insatsförband.” En smula skrämmande då stödsystemen prioriteras högre än verksamheten.

PRIO bygger på verktyget SAP som levereras av IBM (med CAP Gemini och Logica som underkonsulter). Det är i grund och botten ett COTS-verktyg, men jag misstänker att FM som vanligt stället en hel del unika krav. Varför hänger vi hela tiden på misslyckade internationella trender? Borde inte Norges och Försäkringskassans avskräckande erfarenheter av SAP vara tillräckligt för att inse att vi är på väg in på fel spår? Vad kommer slutnotan att bli? 2008 sades det 600 MSEK. Projektet har idag förbrukat 1100 MSEK och budgeten ligger just på 2,5 miljarder. Statskontoret har offentligt kritiserat projektet, vilket fått CIO Thomas Engevall att personligen ta över styrningen av projektet. Hmm...påminner om JSF där man sparkar en tvåstjärnig general och tillsätter en trestjärnig amiral. Så mycket bättre det blir av det...

Fler artiklar om SAP finns här.

FMV försökte för ett par år sedan införa projekt NYTTA. Det skulle vara en kombination av nya system för projektledning, ekonomi m.m. Precis som så ofta innan så bet man en för stor bit av äpplet. Att samtidigt ändra organisationen och verktyget för att utföra arbetet är sällan lyckosamt. Tyvärr så är det precis vad FM tänker göra under 2010. Nytt personalsystem och nytt ekonomi- och personalhanteringssystem.

Jag tänkte i detta inlägg inte fokusera på konsekvenserna ur säkerhetssynpunkt utan krasst konstatera att tidigare projekt som ORION och NBF gått i graven med stora kostnader för FM på grund av att man underskattat dessa problem. Fokus i detta inlägg blir i stället anskaffningsprocessen, arbetssätt och luftvärdighet.

Det går inte att undvika lite inledande ekonomi eftersom det är en del i anskaffningsprocessen…

I den allmänna debatten hängs ofta FMV ut som en dålig upphandlare till FM. Vad många inte tänker på är att FM köper in stora mängder tjänster och materiel på egen hand, utan minsta inblandning av FMV. Detta sker via FMLOG inköpsfunktion samt direkt av HKV. I dagsläget ligger denna FM-interna anskaffning på ca 7 miljarder per år. (En rätt så stor del av FM årliga budget med andra ord). Parallellt med införandet av PRIO har därför projekt UEFA – ”Utveckling och Effektivisering av Försvarsmaktens Anskaffningsprocess” dragits igång (se logistikchefens nyhetsbrev nr 1, 2010). Det intressanta är att UEFA ska vara klar 2012, d.v.s. efter stora delar av PRIO införande. Vore det inte en smula mer logiskt att först titta över hur man arbetar, identifiera problem och sedan köpa ett stödsystem som är anpassat för detta?

PRIO införande 1 och 2 (funktionalitet för Ekonomi och HR - Human Resources) har varit fulla av problem och leverantören har hittills inte lyckats åtgärda de rapporterade felen. Trots detta vill FM dra igång med införande 3 och 4 (stöd för främst Försvarsmaktens Logistikprocesser). Varför denna brådska? Förklaringen är enkel, FM får helt enkelt rabatt om de beställer nu i stället för att vänta till senare. Införande 3-6 är optioner utan fast pris, vilket innebär att fördyrningar i samband med införande 1-2 kommer att hämtas hem på införande 3-4. Om kostnaderna ökar för mycket med 3-4 kommer 5-6 endast införas på en begränsad nivå, vilket minskar effekten och nyttan av PRIO. Så i stället för att vänta med ytterligare investeringar till man sett om den första leveransen kan lyckas så häller FM in ytterligare pengar i ett blödande projekt. Hade jag varit en lärare i företagsekonomi hade FM fått ett klart IG i slutbetyg.

De omfattande störningarna i de mottagande förbandens (FMLOG och HRcentrum) verksamheter i anslutning till Införande 1 har fortsatt. Vid sidan av de problem som rört själva införandet förefaller det, enligt Statskontoret, som om det systemstöd som hittills har införts inte fullt ut är ändamålsenligt i förhållande till den verksamhet systemet är ägnat att stödja. Ett skäl till detta bedöms vara att de specifikationer som legat till grund för systemutvecklingen inte fullt ut har speglat verksamhetens behov och krav samtidigt som nödvändiga anpassningsåtgärder i verksamheten har försenats.
…
Införande 3 och 4 är för närvarande föremål för förhandlingar mellan Försvarsmakten och Leverantören. Enligt Statskontoret återstår dock ett omfattande arbete med att specificera kraven på Införande 3 och 4 utifrån verksamhetens behov och eftersträvad nytta. (”Granskning av Försvarsmaktens införande av ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystem. (PRIO) status i december 2009, Statskontoret Dnr 2005/446-5)

Hur lång tid tar det då för investeringen av PRIO att visa effekt? PRIO projektet omfattar idag 130 man i FM och 100 anställda hos leverantören. I grova drag innebär det arbetskostnader på 230 MSEK/år. Då räknas inte den tid som alla medarbetare kommer att lägga på PRIO. FM anger i sitt underlag till statskontoret att 4 år efter driftstart kommer man se besparingar (något statskontoret betvivlar). Om man räknar med 100 MSEK inbesparingar per år (troligtvis betydligt lägre) så är PRIO inbesparat om 15-29 år. Frågan är hur FM ser ut vid denna tidpunkt? Med tanke på att IT-system har en livslängd som är ett fåtal år innan det krävs nyinvesteringar så tvivlar jag att vi någonsin kommer att kunna räkna hem investeringarna.

Försvarsmakten bedömer att betydande årliga kostnadsreduktioner kan göras fyra år efter driftsättning av PRIO. Såvitt Statskontoret kan bedöma finns det, mot bakgrund av genomförda intervjuer, risk för väsentligt lägre nyttor jämfört med tidigare bedömningar. Begränsad realisering av nyttor kan, enligt Statskontoret, riskera hela grundvalen för Försvarsmaktens införande av PRIO. Statskontoret konstaterar att system PRIO kommer att medföra i stort sett oförändrade kostnader för drift, licenser, support, systemförvaltning samt vidareutveckling, jämfört med de befintliga system som PRIO ska ersätta. För att undvika dubbelkostnader är det, enligt Statskontoret, angeläget att dessa system avvecklas i takt med att PRIO införs. (”Granskning av Försvarsmaktens införande av ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystem (PRIO) status i december 2009, Statskontoret Dnr 2005/446-5)

Över till personalhanteringen…

PRIO håller på att bli som jätten Glufs Glufs, d.v.s inte bara ett stödsystem för FM, det blir i realiteten själva FM. Jag var för ett tag sedan hos min personalhandläggare på HRC och sökte en ny tjänst. Jag fick där en insikt i hur PRIO kommer att använda i framtiden avseende personaltjänst. Alla medarbetare i FM ska ha en egen login i PRIO där deras profil lagras, inklusive vitsord, utbildningar, tjänstgöringar m.m. Vid utvecklingssamtal så ska chefen fylla i medarbetarens profil, se Försvarets Forum nr 1, 2010. När man söker en ny tjänst ska den sökandes profil matchas med den som PRIO anger behövs för den aktuella tjänsten. Detta ställer till problem för FM personal som inte har tillgång till FM interna nät EMIL. Detta gäller personal på utlandstjänst, attachéer, FMV m.m. Hur ofta har jag inte fått höra att lediga tjänster läggs ut på EMIL, ett system som jag själv aldrig använt eller haft tillgång till.

I ett avsnitt av min favoritserie Gaston så hade huvudpersonen uppfunnit den automatiska rakningsmaskinen. Den skulle spara massor av tid på morgonen då användaren tryckte in huvudet i maskinen som rakade hela ansiktet i ett svep. Gastons kollega Nicke kommenterade att detta inte skulle fungera då alla människor har olika form på sitt ansikte. Gastons svar var ”Före, ja”.

Likt Gastons rakmaskin kommer PRIO att skapa förbestämda formar som FM anställda kommer att stöpas efter. I VU10 står det följande ”Införandet av PRIO har ställt krav på en mer enhetlig organisationsstruktur, i och med principbeslutet 2003, att införskaffa en kommersiell programvara för VHL-systemet. Sammantaget bedöms effekten av föreslagna åtgärder ge en försvarsmakt som är mer fokuserad mot insatsförbanden.” D.v.s. Försvarsmakten formar inte PRIO, PRIO formar För4svarsmakten och alla förband ska se likadana ut. Ej eftersökta egenskaper kommer aldrig att vägas in i tillsättandet av en tjänst. Var ligger meritvärdet av t.ex. pappaledighet eller civil utbildning? Vad händer om dessa formar inte överensstämmer med de förmågor som framtidens försvar söker hos sina medarbetare? Vanligt sunt bondförnuft vid tillsättning av tjänster kommer att ersättas av ett mer mekaniskt tänkande hos FM personaladministratörer.

FM ledning (FML) har tidigare fått kritik för att vara för koherent. Inte en enda av de högre officerare har en bakgrund som markant skiljer sig från de andras. PRIO kommer att driva detta likriktande ytterligare ett snäpp. Alla nivåer i FM riskerar att i framtiden bestå av stereotyper. Vad är nästa steg för val av FM medarbetare för att säkerställa likformighet? DNA profilering likt i filmen Gattaca?

Tyvärr är nog likformigheten i FML en av orsakerna att projekt liknande PRIO drivs igenom om och om igen. Vid beslut kommer nya förslag bara kritiskt granskas med en typ av ögon. Inte undra på att det inte finns några NEJ-sägare i FML, alla tycker att förslagen är lika bra eller lika dåliga. Ett ”bra” förslag kan därmed drivas igenom i all oändlighet, för det kommer aldrig att kritiseras.

När införande 3 och 4 (och senare 5-6) av PRIO läggs ut på förbanden innebär det att många medarbetare kommer att lägga en stor del av sin arbetstid för att fylla PRIO med data. Rimligt borde vara att FM medarbetare får en tidskod att fylla i sin veckouppföljning som heter ”Arbeta med PRIO”. Tyvärr misstänker jag att denna tidskod kommer att få mer tid allokerad än t.ex. ”Skjuta med AK-5”.

När ett stödsystem går från att stödja verksamheten till att bli verksamheten så är det tveksamt om det verkligen gör nytta.

Bara utbildningen för chefer tar mycket tid. En av mina kollegor hade fem stycken teoriutbildningar inplanerade på mellan 0.5 till 1 dag per styck. Utöver detta var det 46 stycken webbaserade utbildningar på upp till 1h vardera. Ca två veckors utbildning med andra ord. Då licenserna är dyra kommer inte alla användare få en egen login, vilket innebär att plutonschefer m.m. kommer att administrera sina soldater. Ytterligare mindre tid med AK-5 med andra ord.

Till sist en smula funderande kring begreppet flygsäkerhet…

I Flygvapnet införs just nu FENIX på bred front för att följa upp konfigurationen på flygplan och helikoptrar samt styra behovet av underhåll. Detta system har ur sekretessynpunkt klassats som ”Öppet” trots att det i mina ögon egentligen innehåller en hel del hemlig information. Bl.a. kan man läsa ut exakt hur många flygplan som för tillfället finns tillgängliga för operationer av Flygvapnet. FMV har tidigare p.g.a. sekretess nekats av MUST att följa upp den dagliga tillgängligheten. Anledningen till klassningen är helt enkelt att systemet inte är designat för att hantera hemlig information. Skulle vi klassa om det skulle vi ställa all flygverksamhet i FM. Detta är ett typexempel på att FM egna säkerhetskrav ställer till det i upphandlingen av IT-system. Man vågar helt enkelt inte klassa datat på rätt sätt då det automatiskt medför ett system som inte är användbart. Alternativ så följer man säkerhetskraven till punkt och pricka och får något oanvändbart. Ta exemplet med de bärbara datorer som används för planering av flyguppdrag på Gripendivisionerna. Dom får internationellt enbart användas i särskilda RÖS-skyddade containrar. Planeringsdatorn är med andra ord bärbar, men containern kan knappast klassas som bärbar eller ens flyttbar.

FENIX bygger på det kommersiella verktyget Maintenix. Men i vanlig anti-COTS anda så har FM lagt på egna gränsnitt ovanpå Maintenix samtidigt som man valt att inte köpa ut en del av de mer användbara delarna i Maintenix. Resultatet är en produkt som är dyr i underhåll och som inte längre kan dra nytta av den utveckling som sker av produkten Maintenix. Den svenska anpassningen av Maintenix till FENIX görs av företaget Logica, tidigare WM data. Hmm, hur kommer det sig att detta bolag ideligen vinner FM upphandlingar av IT tjänster? Detta är värt en separat granskning. Jag misstänker att det likt Saab Nyge Air sitter en hel del f.d. militärer i Logicas styrelse...

I FENIX projektet har man även lyckats med misstaget att glömma bort att det behövs en organisation för att vidmakthålla systemet. Bara på FMV planeras det att ett 30-tal medarbetare kommer att syssla med vidmakthållande. Till detta kommer FMLOG och Logicas årliga personalkostnader samt licenskostnader för Maintenix. En årlig bedömd kostnad på minst 100 MSEK i vidmakthållande är nog ingen underdrift.

Uppstarten av FENIX har inte varit helt smärtfri. En del roliga buggar har upptäckts. Bl.a. så var enligt systemet vid ett tillfälle två kanoner monterade i en 39B. Eftersom 39B inte ens har en kanon, så var detta resultat både kul och avskräckande. Andra fel är mindre trevliga. Omklassningen av fel har inte fungerat sedan införandet. Detta leder till att felstatistiken inte går att helt lita på vilken kan leda till felsatsningar i underhållsförebyggande åtgärder.

Varför tar jag då upp FENIX när detta inlägg handlar om PRIO? Jo, FENIX ska i införande 5-6 byggas in eller ersättas av PRIO. Man vill ha koll på vad det avhjälpande underhållet av flygplanen kostar samt se hur mycket förebyggande underhåll som planeras under året. Ett system som man precis har infört ska med andra ord snart ersättas. Andra underhållssystem som t.ex. LIFT hinner nog inte ens införas innan PRIO ska ut på banan. Detta trots ett antal år av utveckling.

FM har bitit en för stor tugga av äpplet och riskerar att sätta i halsen. Man blandar i PRIO ihop en massa verksamheter med olika sekretessklassning och behov i samma system.

- Ekonomi. FM verksamhet är till vissa delar klassat som Kvalificerat Hemlig/Top Secret eller Hemlig/Secret. Det kan t.ex. gälla SSG, MUST och signalinhämtning med Orion och S102 Gulfstream. PRIO skall enligt plan i införande 3-4 klassas för att hantera information upp till Hemlig/Restricted, vilket tyder på att endast delar av ekonomin kommer att följas upp.

- Personaluppföljning. Detta ställer PUL - Personuppgiftslagen stora krav på. Personliga data får inte vara åtkombara för vem som helst. Poliser och sjuksköterskor åtalas lite då och då när dom av nyfikenhet är inne och tittar på persondata som dom inte har med att göra. Vad detta har med den ursprungliga tanken på PRIO för ekonomiuppföljning vette sjutton. När det dessutom pratas om att vitsorden ska även visa hur väl en officer följer värdegrunden så börjar det lika åsiktsregistrering. Undrar om Datainspektionen har varit remissinstans i detta ärende?

- Flygsäkerhet. Även om man väljer att inte klassa om informationen i FENIX och den därmed inte behöver skyddas ur sekretessynpunkt, så är det mycket viktigt att informationen inte förvanskas. Det måste finnas säkerhetsmekanismer som säkerställer att informationen alltid är rätt. Dessutom kräver tillgängligheten för flygplanen att denna del av systemet alltid finns tillgänglig.

Till råga på allt så kommer detta att drabba våra utländska kunder som köpt Gripen. Dom har nämligen gått med i ett gemensamt underhållskoncept där apparater och reservdelar poolas mellan Sverige och de utländska baserna. Om PRIO i framtiden är verktyget för att hantera detta underhåll så måste antingen en helt separat lösning tas fram för de utländska operatörerna (till stora kostnader), eller så måste säkerhetsskyddet i PRIO kunna separera en tjeckisk eller ungersk användare från en svensk.

Industrin kommer också att ha behov av att komma åt PRIO då flygplanen ofta är inne på modifiering och underhåll på centrala verkstäder. Med tanke på att vissa delar av denna industri numera ägs av utländska bolag så kan det bli en intressant debatt kring att få fram fungerande lösningar. Tyvärr tänker FM på vare sig industri eller utländska kunder när dom kravställer PRIO.

Ska hela PRIO anpassas för summan av dessa krav kommer det att bli mycket dyrt och krångligt att använda. Är det inte bättre att ha ett antal olika system som är optimerat för sin respektive del, men se till att det går importera och exportera data som kan användas i den centrala ekonomiska övervakningen?

Sammanfattning
- PRIO kommer att få mycket svårt att ekonomiskt gå runt

- FM personal kommer att få lägga stora delar av sin arbetstid på att hantera PRIO

- Luftvärdigheten riskerar att påverkas om PRIO även integrerar de delar av FM stödsystem som idag hanterar logistik för flygplan och helikoptrar.

Ett stort fel i logiken med införandet av PRIO är att man enbart kommer att få koll på var pengarna tar vägen, inte vilken effekt man får för pengarna. Det måste finnas någon typ av resultatvärdering då vissa saker måste få kosta mer än andra. Försvarsmaktens syfte är inte att vara billig, utan att få effekt för de pengar som investeras. Tyvärr så verkar våra svenska politiker vara mer intresserade av kostnader än av effekt.

Det är synd att projekt liknande PRIO och ORION drivs internt av FM i stället för att drivas av en anskaffningsorganisation som FMV, som trots brister dock har utbildade ekonomer och projektledare som är vana vid upphandling av komplexa produkter. Nu drivs det i stället av officerare utan djupare kunskap om ekonomi. Att vara utbildad civilekonom är som jag tidigare skrivit om ingen merit i FM. Att dölja liknande projekt i FM verksamhet minskar dessutom insynen från både politiker och allmänheten, något som JK tidigare kritiserat ORION projektet för. Och ja, WM-data var inblandade även i ORION…

I övrigt finner Justitiekanslern att allvarlig kritik kan riktas mot det sätt på vilket berednings- och beslutsprocessen i samband med säkerhetsgodkännandet hanterats inom Försvarsmakten. Systemet har godkänts trots att det innehöll ett stort antal brister och att beslut om driftssättning inte kunde fattas utan uppenbar risk för brott mot gällande författningar. (JK granskning av ORION, Dnr 3565-99-90, 2000-04-17)

Straffades någon för misstagen med ORION?

Både Håkan A och Carl E, vilka svarade för faktaunderlaget vid föredragningen, gav vid denna intrycket att de allvarligaste bristerna var åtgärdade. Rollfördelningen mellan de föredragande var emellertid inte helt utklarad. Vidare förutsatte de båda nyssnämnda att cheferna hade kunskap om läget vad gällde bristerna. Eventuell tjänsteförseelse genom underlåtenhet att redovisa relevanta faktiska omständigheter i samband med föredragningen bedömde Stefan R som ringa. Något fel eller försummelse för beslutet om säkerhetsgodkännande kunde inte falla på de övriga berörda, dvs. Johan K, Erik R och Håkan B. Stefan R var av den uppfattningen att ärendet inte skulle föranleda något disciplinärt förfarande. (JK granskning av ORION, Dnr 3565-99-90, 2000-04-17)

Det är med andra ord idag mer straffbart i FM att ha en pornografisk bild i sin dator än att slarva bort 400 MSEK på ORION. Då PRIO beräknas kosta 2,5 miljarder (hittills har PRIO enligt statskontoret kostat 1100 MSEK om man inte räknar med bl.a. FM lönekostnader m.m.) så borde huvuden rulla om det bara blir ett luftslott. Vad annars står begreppet ÖRA – Öppenhet, Resultat och Ansvar för i FM Värdegrund? Risken är stor att JK om några år tvingas göra en liknande genomgång av PRIO som efter misslyckandet med ORION. Vore jag medarbetare i PRIO skulle jag därför noggrant dokumentera allt som händer för att kunna rädda mitt skinn vid en eventuell granskning om några år.

Den 6 april 2010 tas införande 2 (ekonomi och återstående HR delar) i drift vid samtliga FM 35 förband. Vore jag lede fi så skulle jag likt Egypten och Syrien under Jom Kippurkriget välja denna dag för att anfalla. Hmm, 9 april vore kanske en mer symbolisk dag för införande 2 av PRIO? Den ursprungliga planen var att införande 2 skulle ske den 1 april, men någon tyckte tydligen att det var lite för uppenbart att folk skulle skämta bort införandet…

Visst är det en smula ironiskt att just det system som FM inför för att hålla bättre koll på verksamheten är belagt med så många frågetecken och dålig styrning. En sak kommer i varje fall PRIO lyckats med. Försvarsmakten kommer att veta var pengarna tar vägen i framtiden. Stora delar av budgeten kommer att nämligen gå till att hålla PRIO i drift. Därför kan jag inte göra annat än att instämma i statskontorets råd till regeringen: Följ upp Försvarsmaktens införandet av PRIO!

Likt Titanic har PRIO sjösatts och befinner sig på sin jungfrufärd. Dags nu att be orkestern spela en sista låt och hissa flaggan på akterdäck.



Uppdaterad 10-03-28, 12:22
Läs mer om PRIO på Wiseman, Cynisk, Morgonsur och Väpnaren.