Cecilia Malmström (fp) talade på Folk och Försvars konferens 2009 om EU:s arbete med att ta fram en gemensam strategi för att hantera kriser. Väl värd att lyssna på.Det intressanta är dock att lyssna på hennes inledning där hon nämner ett antal händelser den senaste tiden som EU borde ha agerat bättre i. Givetvis Georgien, där vår vän Ryssland agerade en smula okaraktäristiskt enligt svenska försvarspolitiker. Enligt Cecilia kunde EU inte skicka trupp till Georgien då vi inte är en militärallians, men vad ska vi då ha våra Battle Groups till? Ska dom skickas till länder inom 6000 km, förutom EU med grannländer? Vad blir då kvar?
Det man kan se är att det har dykt upp en ny typ av aktörer på den säkerhetspolitiska arenan. Det talas ofta om den globala terrorismen, men det finns andra globala aktörer som kan ställa till problem. Många av dessa kan karaktäriseras som icke statliga. Ett par exempel:
- Ränteattacken mot bl.a. den svenska kronan och det engelska pundet. Vi kommer ihåg Bengt Dennis 500% ränta. men vi glömmer lätt bort bakgrunden till det hela. Orsaken var att ett antal globala finansjättar med George Soros i spetsen spekulerade i valutakurser i den omfattningen att enbart själva spekulationerna påverkade kursen.
- Avstängning av gastillförsel från Ryssland via Ukraina till Östeuropa. Var det Ryssland som stod bakom detta som stat eller Gazprom som företag? Hur många frös ihjäl? Hur många företag gjorde stora förluster då deras produktion stoppades? Här kan man som många andra givetvis fundera över den ryska gasledningen i Östersjön. Att inte tro att detta blir en strategisk resurs för vissa att bekämpa och andra att försvara är en smula naivt.
- Cyberattacker mot företag och hemsidor. Ryska attacker mot Georgiska bloggar är ett statligt exempel, men vad räknas t.ex. en attack mot FRA som? Protest mot de nya signalspaningslagarna eller ett regelrätt anfall mot en del av det svenska försvaret?
- Säkerhetsföretag som Xe/Blackwater skapar stora förtjänster på de globala krigen. När kommer den dag så som är tillräckligt stora för att skapa egna krig att tjäna pengar på? Problemet med Blackwater att dom inte går att fälla med de vanliga lagarna och deras soldater styrs inte av samma ROE som de soldater som är på en insats under FN eller EU mandat.
SF nörd som jag är så skulle jag vilja dra lite paralleller till Bruce Sterlings mycket läsvärda bok "Islands in the Net". Den visar ett framtida samhälle där stater slutat existera och i stället ersatts av globala företag. Hur möter Sverige ett hot som skapas av ett företag? Vad ska räknas som en krigshandling? Hur möter andra länder liknande hot?
Detta föredrag hölls innan Sveriges ordförandeskap i EU. Det skulle vara intressant att utvärdera om EU har blivit bättre under detta halvår. Vilka kriser har Sverige hjälpt till att förbättra eller undvika? Cecilia nämner att regeringen vill driva på en stärkt transatlantisk länk. Det stora krisen just nu (förutom miljön) måste vara Afghanistan. Där förstärker just nu USA. Om Sverige ska verka för ett stärkt samarbete med USA så inberäknar det nog också förstärkningar av våra trupper i Afghanistan.
Hmm. Moderatorn Adaktusson på konferensen ställer den direkta frågan "Vilken typ av militär hjälp kan Sverige räkna med vid ett anfall?". Cecilia svarar lite vagt på den frågan... "Vi är inte med i NATO, men som EU medlem bör vi kunna räkna med stöd". Sedan räknar hon upp ett antal kriser, men inte militära. På en direkt fråga om EU:s Lissabonfördrag så svarar hon att den inte inberäknar militär hjälp, då EU inte är en militärallians. Så Tolgfors, slingra dig nu ur det hörn som Cecilia målat in dig i. Få se nu om Wiseman - Tolgfors rond 2 startar snart...
Inlägg
Jag hänger inte riktigt med i resonemanget - flera av de hot du räknar upp är hot som knappast låter sig mötas med militär makt - annan form av makt torde vara mer avgörande.
SvaraRaderaAllt helt enligt EU:s och Sveriges säkerhetspolitiska utveckling. Jag håller dock med om att vår militära förmåga är låg - men den avgörande frågan torde väl vara att fråga sig vad någon slags normerande hotbild gör gällande att vi behöver. Och vad gäller Lissabonfördraget rekommenderar jag läsning i de två solidaritetsklausuler som finns med.Den första delen Cecilia förmodligen talade om är den klausul som säger att EU-länder ska stödja varandra vid allahanda typer av katastrofer såsom terrorism, pandemier och andra av människan skapade problem. Vad gäller utvecklingen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken står det uttryckligen att det på sikt kommer leda till ett gemensamt försvar. Så som fördraget är utformat - för att nå enighet mellan alla medlemsländer - finns det och kommer det alltid finnas möjlighet till nationella tolkningar..
Det svenska försvaret utvecklas i enlighet med de riktlinjer som försvarsberedningen och politiker rekommenderar och beslutar - vad förväntar du dig av Tolgfors? Att han ska säga att processens resultat är felaktiga och att det är bättre att lyssna på några bloggare?
Bättre borde då vara att påverka försvarsberedningens medlemmar så att det underlag som beslut fattas på i så fall stämmer mer överrens med uppfattningen att vårt Försvar är för svagt. Däremot är jag helt övertygad om att gemene man inklusive en hel del försvarsanställda inte vet vilken nivå på hot vi nationellt är dimensionerade för att klara av, detta inte minst på den stora fokus på internationella insatser nu för tiden.
Ett tips kan ju vara att ta reda på det - och utifrån det tillsammans med den hotild försvarsberedningen har bestämt gäller föra debatten.
Från en sci-fi-nörd till en annan. Sterlings story påminner mycket om Max Barrys "Jennifer Government": Två kreditkortsallianser förklarar varandra krig. Polisen är ett aktiebolag med vinstkrav och gott om "underentreprenörer" inom den undre världen. Är du inte anställd har du inget efternamn (och därav boktiteln). Man ser på kundlojalitetsprogram med nya ögon efter denna bok, garanterat. //AN
SvaraRadera@Anonym 12:35, Jag sade ingenting om att hoten nödvändigtvis ska mötas militärt. Bara att dom var säkerhetspolitiska hot. Sedan är jag inte helt säker på att vare sig EU eller Sverige har dimensionerat sina resurser för att möta dom.
SvaraRaderaAtt EU kommer att gå mot en militärallians tror jag är helt omöjligt. USA kommer helt enkelt inte att tillåta att NATO ersätts med något utan USA. Lyssnade du på Cecilias föredrag? Jag tycker att hennes negativa svar på om EU ska kunna möta militära hot inte gick att misstolka.
Om vi i stället fokuserar på civila hot som t.ex. katastrofer. så är det frågan om inte Sverige i dagsläget behöver mer hjälp än vad vi kan ge.
Som jag har tagit upp i ett par tidigare inlägg så har vi nedrustat våra fältsjukhus och sålt våra bandvagnar och elaggregat. Allt som använts vid tidigare snökatastrofer, stormar och översvämningar i Sverige. Det är möjligt att MSB köpte all denna utrustning på Försvarsmaktens auktion och sedan gömt den i något förråd. Det är i så fall mer än vad jag vet...
Jag har lyssnat på Cecilias svar - men hänvisar till Lissabon fördraget som är påskrivet och nu gällande i EU. Läser man det så står det uttryckligen att "det kommer leda till ett gemensamt försvar". Givetvis tror inte jag heller att det kommer ske i morgon - men att det är på väg åt det hållet borde man väl utan att säga för mycket kunna tro? Speciellt när det står så i det gällande fördraget - oaktat vad Cecilia sa på ett tal som hölls för snart ett år sedan. Visst kommer det vara en balansakt på slak lina - ingen i Europa torde vara intresserad av någon form av dubbelkapacitet mellan NATO och EU. Troligare är väl att NATO blir den dimension som stå för militära hot och att EU med sin spännvidd av andra medel hanterar andra problenmområden.
SvaraRaderaTråkigt är det dock att inte NATO på ett bättre sätt kan vara ett ämne som diskuteras av våra politiker - jag tolkar satsningen på en nordisk dimension som ett tecken på att man inte vågar driva frågan. Det är förmodligen lättare att nå både politiskt och stöd för en sådan allians - men låt oss hoppas att det blir det första steget.
@ Anonym 12:35
SvaraRadera"Vad förväntar du dig av Tolgfors?", skriver du i en replik till chefsingenjören och hänvisar till den av försvarsberedningen bestämda hotbilden. Nu har ju inte - vad jag vet - försvarsberedningen publicerat sig sedan man utsåg Georgien till lackmustest inför framtiden.
"...den hotbild [som] försvarsberedningen har bestämt gäller", skriver du. Så här stod det i försvarsberedningens senaste alster Försvar i användning, daterad juni 2008:
"I utrikespolitiskt hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som tidigare ingick i Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer. Mot den bakgrunden är Rysslands agerande i Kaukasus oroväckande. Rysslands förhållande till och agerande gentemot dessa länder de närmaste åren kommer definiera vår syn på Ryssland."
Sedan kom georgienkriget, så vad är nu vår officiella syn på Ryssland och vilka slutsatser drar vi? Vår syn på Ryssland är fortfarande en öppen och obesvarad fråga?
Rimligen kan man begära att försvarsministern skall vara för försvaret, vad finansministern är för landets finanser.
Vad förväntar du dig av finansministern? Att han skall basera sitt aggerande på läget före finanskrisen? Skulle inte tro det.
@Anonym 03:33
SvaraRaderaDet är mycket möjligt att Lissabonfördraget i det långa loppet leder till ett gemensamt försvar. Det intressanta i kråksången är dock att Sverige nedrustat i hopp om detta gemensamma försvar. Så här i juletider känns det dock logiskt när barnen är snälla i hopp om att tomten kommer... Frågan är bara vem som är pappan som går ut för att köpa tidningen?
EU kommer ta ett antal dygn på sig att alls avgöra frågan om att väpnat stödja ett medlemsland i periferin. Därefter tar det ett antal dygn att få styrkor operativa, och sedan skall de skeppas till oroshärden.
SvaraRaderaVid det laget kan en begränsad konflikt redan vara över.