onsdag 16 december 2009

Visby en del av Försvarsmakten

Idag lämnas de två första Visbykorvetterna över till Försvarsmakten. Trots löften om att en offensiv och defensisv beväpning ska finnas ombord innan leverans så är det ett ganska så tandlöst stridssystem som tas i drift.

Korvetterna HMS Helsingborg och HMS Härnösand har inte den beställda tunga sjömålsroboten 15, från Saab Bofors Dynamics, att skjuta med. Man får nöja sig med en 57 mm automatkanon i fören.

Korvetterna saknar också skarp torped, och har inga obemannade fjärrstyrda miniubåtar för minröjning att skicka ut. Dessutom saknar de även helikopterlandningsplats.


Förutom dessa brister så saknas det även ett kvalificerat luftvärn med lång räckvidd. Visst går 57 mm pjäsen att använda, men den saknar räckvidd och kan definitivt inte skjuta bakåt då den står på fördäck.

Dessutom så vill jag påstå att trots att man genomfört landningar med HKP 15 på Visby så är dess akterdäck utan särskild landningsplattform inte särskilt väl lämpad för operation med helikoptrar i sämre väder. Avsaknad av en helikopterhangar gör dessutom att radarsignaturen blir totalt förstörd om det står en helikopter på däck.

Våra grannar Norge, Danmark och Finland har allihopa satsat på fartyg som är riktiga stridssystem. Visby är tyvärr som så mycket annat i Försvarsmakten bara en teknikstudie för att stödja svensk försvarsindustri. Och visst har den fått mycket intresse för sin radikala design. Många har dragit nytta av de svenska erfarenheterna, men tyvärr så är det Försvarsmakten som fått stå för kostnaderna. När ska beställningarna på materiel till Försvarsmakten sluta vara en variant av AMS stöd till svensk industri?

Tyvärr så är Visby ett symptom på läget i Försvarsmakten just nu. En tandlös tiger...

40 kommentarer:

  1. Om Försvarsmakten vill kunna lösa uppgiften "Sea Denial" i egentliga Östersjön, så finns det vida bättre sätt än att skjuta RBS 15 ifrån det inre av våra framtida marina ytfartyg, det vill säga de fem Visbykorvetterna.

    Ett RBS 15-batteri på vardera Norra och Södra Gotland, ett i Blekinge och ett i Stockholms skärgård skulle effektivt förneka en motståndare rätten till att använda Östersjön.

    RBS 15-batterier på land har smygegenskaper genom att de kan kamoufleras och flyttas runt i terrängen. Men framförallt slipper man en mycket dyr och riskabel teknisk integration av rökventilation och värmeavledning från utrymmet omedelbart under bryggan och omedelbart ovanför stridsledningscentralen på våra Visbykorvetter.

    Därtill finns ett stort antal RBS 15F att frambära med Sverigebalk i balkläge tre på vår ensade flotta om ett hundra JAS 39C/D. Frågan är om det finns tillräckligt med sjömål för denna formidabla samlade sjömålsbekämpningsförmåga.

    SvaraRadera
  2. Så.... pansarbåts insamling, någon?

    SvaraRadera
  3. Gustav Wasa:
    Jag håller med om att sea denial av den västra halvan av Östersjön sköts bäst av kustrobotbatterier, stridsflyg och u-båtar.

    Om vi menar allvar med att spela någon som helst roll på den östra sidan behöver vi dock sea control vilket i praktiken innebär fregatter, men fullt bestyckade Visbykorvetter kan vara en del av lösningen.

    Om det nu går att få dem färdiga innan inlandsisen kommer tillbaka...

    SvaraRadera
  4. Halldin:
    Håll grytan kokande...

    SvaraRadera
  5. För egenskydd lär iofs 57:an räcka ganska långt, då det är en vansinnigt kapabel pjäs, med en för ändamålet i det närmaste optimerad eldledning. Att den inte täcker "bakåt" uphävs enkelt med en gir, och eldledningen är automatiserad för att lägga upp självförsvaret mot flera inkommande mål, även innefattande girar för att bära med pjäsen. Att inte kunna ge luftförsvar för eskorterade enheter är dock starkt begränsande för vilka uppdrag man kan åta sig med plattformen. Här hjälper bara luftvärnsrobotar, som ju var beslutat av riksdagen men backades ur lagom integrationsstudien kommit igång.

    SvaraRadera
  6. FM anger att ”korvetterna Helsingborg och Härnösand kommer i sin nuvarande konfiguration att kunna lösa många olika uppgifter, sjöfartskydd i Adenviken är bara ett exempel”.

    Hm. Sjöfartsskydd i Adenviken? Med en liten leksak för 43 personer avsedd för Östersjön/Kattegatt? Enklare vore att chartra ett fartyg avsett för fler personer med möjlighet att ta ombord hkps och snabba Zodiaks. Mer plats för allt.

    SvaraRadera
  7. Anders Björkman:
    Av vem hade du tänkt dig att Sverige enkelt skulle kunna chartra en fregatt?

    SvaraRadera
  8. Redan ett RBS 15-batteri på Norra respektive Södra Gotland täcker upp en mycket stor del av Egentliga Östersjön också öster om Gotland.

    Kompletterat med ett batteri på Gotska Sandön blir det möjliga verkansområdet väl i paritet, för att inte säga överlägset det som fem Visbykorvetter uthålligt förmår upprätthålla. Det blir ingen dålig Sea-Denial öster om Gotland under ett möjligtvis utdraget skymningsläge.

    Var och ett ovan nämnda RBS-15 batterier bör bemannas med tio lokalrekryterade och med reservofficersförmåner kontraktsanställda krigsmän. Som närskydd behöver de varsin hemvärnspluton ur de nationella skyddsstyrkorna.

    Om man väljer att också projicera Sea-Denial med RBS 15 från Gotska Sandön, så måste personalen tidigt överskeppas av Amf 1 med stridsbåt eller svävare. Om vi nu inte skulle ta vårt förnuft till fånga och behålla HKP 4?

    Visbyklassens utomordentliga smygegenskaper i de flesta riktningar och dessa frikostiga utrymmen under däck talar för att fartygen lämpar sig väl för att avlösa HMS Orion, som inhämtningsplattformar med i huvudsak passiva sensorer.

    Det vore i så fall ett sjömilitärt unikum att förfoga över plattformar för stridsspaning med högfartsprestanda också i grunda vatten. Det är inget som vare sig Royal Navy eller US Navy har tillgång till.

    SvaraRadera
  9. Xe,Greystone har redan både fartyg och helikoptrar i Adenviken så det är bara att starta en förhandling om priset.
    Vill vi sedan hyra,leasa eller på annat vis köpa tjänster som vi inte har finns det en marknad för detta också.
    Efterfrågan styr tillgången.
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  10. Teaterdirektören:
    Att hyra in ett PMC skulle göra insatsen svenskfinansierad; inte svensk. Det finns alltid en outsourcad lösning. Frågan är om den är lämplig.

    När nationalstater anlitar PMC:n brukar det antingen vara u-länder som saknar av egen förmåga eller i-länder som vill ha deniablilty.

    Jag hoppas att vi fortfarande räknar oss till de senare.

    SvaraRadera
  11. Klart att vi borde ha RBS-15 batterier både på Gotland, Blekinge, Härnöshand och i Stockholms skärgård. Tyvärr såldes ju robotarna till Finland som utjorde våra kustbatterier i slutet av 90-talet. IDIOTISKT!
    Visbykorvetterna är nog i många avseenden bra, des passiva och aktiva sensorer är i världsklass. Vapnen är dock inte i paritet med sensorena. Självklart borde RBS-15 Mk3 samt LV-robot installeras omgående. En ide vore ju att slopa den allt för begränsade helikopterplattan och installera ett VLS-system för LV-robot där istället. Dessutom måste en modernare 40 centimeters ubåtsjakttorped tas fram och integreras i Visbysystemet.
    Ett annat problem är ju själklart anatlet korvetter, 5 är på tok för lite. Tycker inte man ska bygga fler utan istället ta fram en modern fregatt som både har uthållighet samt kapacitet att ha flera nödvändiga vapensystem. I och med att vi har en så lång kust så borde den svenska flottan bestå av minst 24 moderna ytstridsfartyg och 12 ubåtar. Men det är väl bara en våt dröm....

    SvaraRadera
  12. I Marinen när man bara "våta drömmar", till skillnad mot Flygvapnets högflygande planer. Var Armén grävt ner sina stridsvagnar, har dom nog själva glömt...

    SvaraRadera
  13. 04.35: En mycket kapabel pjäs utan tvekan, men du beskriver ändå en värld där bara ett mål i taget existerar. Målmättnad nås snabbt med bara en pjäs.

    SvaraRadera
  14. Debatten kring Visby är klockren. Diverse Hi-tech sensorer som är banbrytande för den svenska flottan, smygteknik i alla avseenden osv allt är skit bra! Men någon gång på vägen glömdes offensiv och defensiva vapen bort.

    Nåväl vi har nu i alla fall en sjögående AWACS bestyckad med 57mm kanon och smygteknik..

    Hurra!

    SvaraRadera
  15. Och den gör sig bra som cocktail plattform på flottbesök...

    SvaraRadera
  16. Hmm, Visby har nytta av sin Stealth teknik för att gömma sig från fienden. För bekämpa den kan hon inte...

    Svenska Freds borde vara nöjda med denna produkt.

    SvaraRadera
  17. @Wiseman: Inte så fort som man kan tro, och att åstadkoma nästan samtidig tid i mål med sjömålsrobotar är inte heller helt trivialt. En fulladdad 57:a och en vass eldledare hanterar garanterat 2 mål samtidigt, förmodligen ännu fler. Mättnadsnivån på ett missilsystem är i flera typer av scenarion lägre, eftersom man låser upp sensorer och belysare, under längre tidsrymd.

    SvaraRadera
  18. @Anonym 15:04: Det är mycket möjligt att Visbys 57mm kanon klarar av att skydda fartyget från mål inom ca 5 km håll, om dom inte manövrerar allt för mycket. Det är vad eldrörsluftvärn är kapabla till. En laserstyrd bomb fälld från 10 km höjd kan med andra ord ställa till en hel del.

    Om man jämför med t.ex. finska Hamina så saknar Visby dessutom helt kapaciteten att skydda andra fartyg, eller hamnar.

    http://www.youtube.com/watch?v=3Kqi032UHGs&feature=related

    För övrigt kan man inte undgå att imponeras av finnarna. Dom har en Marin som har fartyg med beväpning. Dom har köpt NH-90 (HKP 14) som faktiskt flyger. Dom har ett rörligt kustartiller i med Rb 15. Och dom har kvar ett värnpliktsförsvar.

    http://www.forsvarsmakten.fi/julkaisut/pdf/sotmp_ruotsi_02.pdf

    SvaraRadera
  19. Det är tyvärr videofilmer liknande denna som våra svenska generaler ser lite för ofta. Kul teknik, men så dyr att vi bara har råd att köpa EN av varje...

    http://www.youtube.com/watch?v=5n5wj4LmWlg&feature=fvw

    SvaraRadera
  20. 15.04 Ja, då är det verkligen bäst att eldledaren är flink...

    SvaraRadera
  21. Kommer Visby någonsin få fullgod förmåga till RBS 15-skjutning, minröjning med undervattenrobot samt ubåtsjakt med både skrovfast- och släphydrofon?

    Kravet är kunna växla mellan uppgifterna. Dessa förmågor ska följaktligen integreras i ett enda ledningssystem med generellt användbara terminaler i fartygets stridsledningscentral.

    Det låter ju bra med en sådan flexibilitet att en officer kan logga in sig och sedan använda just de tjänster, som han eller hon är behörig till och som krävs i den vid varje tillfälle aktuella taktiska situationen.

    Men det ställer oerhörda krav på ledningssystemet. Och när leveransen upprepade gånger skjutits på framtiden, så måste beställaren ställa sig ett antal genuint obehagliga frågor innan man tillskjuter ytterligare ekonomiska resurser.

    a) Har Saab valt den lämpligaste grundstrukturen för ledningssystemet?

    b) Arbetar man med bästa möjliga utvecklingsmetodik?

    c) Är den avdelade utvecklingspersonalen tillräckligt kompetent?

    d) Är det tillräckligt många, som samtidigt arbetar med utvecklingen för att man ska kunna göra genombrott och komma vidare, eller åtgår huvuddelen av de personella resurserna till att underhålla och uppdatera det man redan utvecklat?

    Efter att ha besvarat ovanstående frågor, så kan det vara dags att revidera TTEM. Det kanske inte är och aldrig har varit realistiskt att i Sverige med den resursram, som är tillgänglig för oss att utveckla något fullt så komplext som en ursprunglig Visbykorvett?

    Om inte ett antal förmågor aborteras, så fortsätter projektet att vara komplicerat utan att någonsin komma fram till status av kvalificerad försvarsmateriel.

    SvaraRadera
  22. Forsno @
    Du glömde alternativet, I-land som saknar förmåga.
    Loggan som inleder chefsingegörens inlägg symboliserar idag ett museum. Jag vet inte om det är medvetet men det är ganska träffande.
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  23. Teaterdirektören:
    Visserligen, men då är frågan om vi bör lägga resurserna på att bygga upp den förmågan eller på att hyra in någon för att göra det åt oss.

    Är vårt överordnade mål och intresse att ha en över tid användbar försvarsmakt eller att skydda ett visst containerfartyg i Adenviken nästa vecka?

    SvaraRadera
  24. Gustav Wasa:
    SAAB har väl redan levererat stridsledningssystem till bl a ANZAC-fregatterna? Systemintegrationen borde vara liknande även om skroven är mycket mindre.

    SvaraRadera
  25. Det kan mycket väl vara så att företrädare för den svenska örlogsflottan har formulerat extrema krav, som emanerar ur det pursvenska framtidskonceptet "Extreme Littoral Warfare".

    För vanliga "Plain Vanilla Blue Water Operations", så är det nog allmänt känt inom den västliga kretsen av fregattanvändare vad som det är rimligt att förvänta sig för konster av materielen.

    Man vill ju kunna ingå i en Combined Naval Task Force. Då gäller det att inte avvika allt för mycket i taktik och metodik från Royal Navy och US Navy.

    Därmed kan man lära sig av alla andras misstag också av deras erfarenheter av ledningssystemutveckling.

    SvaraRadera
  26. Forsno@
    Frågan var om vi kunde hyra in fartyg motsvarande visbyfregatter. Att hyra in ett fartyg med kanon och helikopterplatta lämpligt för ändamålet anser jag vara helt genomförbart.

    Efter över nio år kom man till punkten, oj så det blev, vad skall vi ha den här till.
    Ett förslag blev då Adenviken.
    Hade det alternativet funnits med från början tror jag att fartyget sett något annorlunda ut.
    Inhyrda förmågor/konsulter som utför arbeten som vi inte klarar av ser jag varje dag. De första redan i vakten.
    Vissa rederier hyr redan in den tjänsten för att skydda sina fartyg under passagen i Adenviken.
    Jag kan inte i nuvarande visioner se att vi skulle ha en målbild, som mostvarar att ha ett
    försvar av landet över tid.
    Kan du?
    Ställer du kostnaden för en svensk mission för skyddet av fartyget under en vecka, mot att hyra in det?
    Vad får du för resultat?
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  27. Teaterdirektören:
    I min värld är skillnaden mellan ett statsfartyg och ett som seglar för Xe fundamental.

    "Jag kan inte i nuvarande visioner se att vi skulle ha en målbild, som mostvarar att ha ett
    försvar av landet över tid.
    Kan du?"

    Det beror på vad du menar med målbild och försvar av landet. IO 2014 kan vara ett första steg mot något som faktiskt fungerar på riktigt eller avgrunden; det återstår att se.

    Jag ser inget behov av att återskapa 90-talets invasionsförsvar men även ett vettigt försvar av den territoriella integriteten vid konflikt i närområdet kräver mer än vad som finns på bordet.

    Som ett exportberoende land har vi ett nationellt intresse av öppna handelsleder till sjöss. Det ursprungliga misstaget var när vi på 70-talet kom fram till att vi inte hade råd med nya jagare och därför inte längre behövde skydda vår civila sjöfart.

    Att skydda några fartyg från pirater en vecka eller två är i sammanhanget närmast irrelevant. Det viktiga är att återskapa en förmåga att agera med sjöstridskrafter för att säkra våra intressen.

    För detta krävs Visbykorvetter i version 6 snarare än 4, fregatter och stridsstödsfartyg; inhyrda lätta eskortfartyg med dito besättningar tillför ingenting.

    SvaraRadera
  28. Forsno@
    Din värld är irrelevant i frågan om eskort i Adenviken.
    Det är vad kunden kräver som är det relevanta. Han vill ha eskort nu och inte när vi ordnat till version sex.
    Kunden struntar i vad för flagga som hänger i aktern. Han vill ha en tjänst utförd. Får han det så anser han nog inte att det inte betyder någonting.
    Kom ihåg, att kunden har alltid rätt.
    Jag vet faktiskt inte om det är G4S eller Securitas jag hälsar på varje morgon.

    Kan inte fartyget vi har tillhandahålla den tjänsten så återstår bara att skicka något annat som tillfredställer kundens behov.
    Då får vi ta något eget eller om vi saknar förmågan hyra in någon annan.
    Ett annat alternativ vore ju att kolla innan vi tar till oss uppdraget om vi har fömågan och resurserna. Det blir ibland svårt för då måste man fråga sig vad syftet är med den tillhandahållna tjänsten och där blir det väldigt ofta pedagogiska problem.
    Vad är det som säger att vi just behöver Visbykorvetter för att upprätthålla öppna handelsleder och agera med sjöstridskrafter?
    Det är inget ovanligt eller fult att hyra in förmågor man inte har.
    I Afghanistan finns mer kontraktsanställda än soldater som hjälper oss mot terroristhotet.
    Cirka 20 procent av dessa är väktarbolag som utför väldigt "militärliknande" uppdrag
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  29. När jag var i flottan kunde vi (vid kris/krig) rekvirera civila fartyg och snabbt bygga om dem till örlogsfartyg, t.ex. minutläggare. Handelsfanan halades ner, örlogsflaggan hissades upp, fartyget blev statsfartyg. På 24 timmar kunde en ropaxfärja bli stridsfartyg med minräls och kanoner, mm. Idén var att kunna minera hela Bottenhavet, Östersjön, Sundet och Kattegatt och farleder där inom kort tid att stoppa fi. Jag gillade den strategin.
    En ropaxfärja kunde vara ett bra basfartyg för insats i Adenviken. Bra utrymmen för 100+ örlogssjömän (hytter, restaurang, gym, sjuka, etc), stort bildäck för krigsbåtar och zodiaks, plats på däckshuset för helikoptrar, mm, mm. Det är mycket att lära från Hansa Stavanger fiaskot där tyska FM fraktade ner hkps och elitpolissoldater (GSG-9) långt senare och sedan försökte, mha USS Boxer LHD-4, försökte fritaga fartyget.

    SvaraRadera
  30. Teaterdirektören:
    "Din värld är irrelevant i frågan om eskort i Adenviken." Liksom folkrätten förmodar jag?

    Men vem är kund i det här fallet?

    Om Maersk vill hyra in säkerhet till sina fartyg är det deras ensak. Svenska statens intressen kan dock inte säkras den vägen annat än mycket kortsiktigt.

    Återprivatiseringen av militären och avskaffandet av det statliga våldsmonopolet borde vara mer skrämmande än estetiskt otillfredsställande för alla utom de mest anarkokapitalistiska libertarianerna. Det leder i förlängningen till den moderna statens avskaffande.

    Redan Machiavelli visste att inte förlita sig på condottieri.

    SvaraRadera
  31. Anders Björkman:
    L10 är väl tänkt att bli antingen just en militariserad ropaxfärja eller en off the shelf LPD. Vi får se vilket i vår.

    Jag menar att läxan är att Tyskland behöver egna LHD/LPH. Drar du någon annan eller är vi, för förmodligen första gången, överens?

    SvaraRadera
  32. Sveriges örlogsflotta har halvtidsmoderniserade fartyg av kategorierna Minjakt och Kustkorvett. Tillsammans täcker de någorlunda in vad en Visbykorvett realistiskt sett kan förväntas klara av.

    Att under ett materielsystems livslängd successivt trimma prestanda med ett par procent om året är erfarenhetsmässigt ofta fullt möjligt. Att däremot ta stor språng är riskabelt och lyckas sällan på första eller andra försöket.

    Självklart kunde man gjort det lätt för sig i Visbyprojektet och installerat ledningssystemen från "hyllorna" märkta Koster respektive Stockholm.

    Det hade varit fegt och krävt separat datorhårdvara och exklusiva operatörsterminaler ombord för rollerna som "kustkorvett" respektive "minjakt". Inte så elegant och kompakt precis, men det hade gått att få att fungera inom förutsedd tidsram.

    En allvarlig invändning är nog att det inneburit en mycket begränsad utmaning för svensk försvarsindustri. Det hade inte genererat nya exportprodukter eftersom man i huvudsak återanvänt befintliga ledningssystem.

    SvaraRadera
  33. Nu när jag sett lite mer av hur och var de installerat kulsprutorna måste jag säga att det inte verkar helt genomtänkt, eller i alla fall väldigt temporärt.

    Det finns två Tksp 12,7 som blockerar landningsplattan och två Ksp 58 som monterats ungefär där Lv-robotarna, inshallah, så småningom ska sitta.

    Det verkar inte finns något ballistiskt skydd för någon av skyttarna.

    Vore det inte mycket bättre med en Protector eller Lemur bakom masten? Då skulle man dessutom få en andra IR-sensor på köpet.

    SvaraRadera
  34. CI, fartygen har redan idag "hkp-grid" monterad för att medge landning i hårt väder, förutsatt att hkp har harpun som tex sea lynx. Landningar i hårt väder är gjorda med just sea lynx. Det sitter ett löstagbart skyddlock över "griden" normalt.
    Gustav Wasa, din oro för ledningssystemet är obefogad, det är samma system som på korvett av Stockholmsklass CETRIS, redan använt i några år under Visbykorvetternas systemprover.
    Forsno, de i går levererade version 4 korvetternas Tksp montage är temporära, ballistiskt skydd finns (GFE, bristvara) men används enligt uppgift annorstädes i FM just nu.

    SvaraRadera
  35. Kockums och Saab har knappast någon anledning att högljutt beklaga att projektet Visby fortsätter att generera intäkter bra mycket längre än vad som ursprungligen var tänkt.

    - Varför döda en höna som fortsätter värpa guldägg?

    Detta gäller nog alldeles särskilt nu när nästa större sjögående materielprojekt för örlogsflottan aviseras bli ett tekniskt relativt enkelt stödfartyg, som inte nödvändigtvis måste kölsträckas i Karlskrona, byggas utav kompositmaterial eller utrustas med ett egenutvecklat och unikt ledningssystem?

    - För Kockums kan Visby var det sista ytfartygutvecklingsprojektet under överskådlig tid.

    För den svenska örlogsflottan finns alltjämt mycket stora investeringsbehov i utvecklingen av Visbykorvettklassen om den nuvarande ambitionsnivån vidhålls. Att till det nuvarande ledningssystemet, som ännu inte uppfyller sitt TTEM tillfoga luftvärnsrobotförmåga för uppgiften sjöfartseskort ökar kostnaderna ytterligare. Och allt ska slås ut på en serie om fem fartyg.

    - Det skulle inte förvåna mig om Visby blir det sista större ytfartygsprojektet i Försvarsmakten.

    Meteor, JAS Gripen NG och en efterföljare till Neuron kommer i närtid att kräva betydande summor investeringsmedel. Betänk då att det var sjöofficerskåren, som valde att ge Visbykorvetterna sitt ograverade och fulla stöd. De kunde icke vika, blott...

    SvaraRadera
  36. @Anonym 13:04: Det är inte själva harpunmetoden (som för övrigt HKP 15 saknar) som jag är orolig för. Det är personalen som ska arbeta på däck och snabbt förankra helikoptern vid landning.

    http://www.mil.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Tredje-sjostridsflottiljen-3-sjostridsflj/Nyheter-fran-Tredje-sjostridsflottiljen-3sjostridsflj/Lyckade-landningar-pa-Visbykorvett/

    Som bilderna på mil.se visar så fälls relingen ner vid landning med helikopter. Det innebär en mycket utsatt yta att arbeta på.

    En uppfälld reling är ett svårt hinder för en helikopter utifall den driver i vinden, men även en nedfälld, eller ett skyddsnät kan ställa till stora problem.

    http://www.youtube.com/watch?v=EoHd5LePyVc

    Att personalen på däck lever mycket utsatt visar denna video med all tydlighet.

    http://www.youtube.com/watch?v=q3idQKi5EqM&feature=related

    SvaraRadera
  37. Chefsingenjören:
    Är det inte större problem bakom spakarna är med relingarna i de klippen? Det finns varken harpun eller RAS till Hkp 15 och Hkp 14 är för stor för Visby. Så vi får väl se till att hålla högre nivå på flygandet och sjömanskapet än Greenpeace. :-)

    Royal Navy tankar ibland sin större helikoptrar när de hovrar. Vi får väl lära oss göra detsamma med Hkp 14B och Visbyklassen. Vi får fråga FOST hur man gör när de är här nästa gång.

    SvaraRadera
  38. @chefsingenjören: Lite kul att den pjäs som ni driver med här (57:a MKIII) förekommer i filmklippet 5-10 sek från slutet...(Amerikansk LCS)
    Ang. Hkp och Visby: Tekniken för HIFR fanns redan på fregatten Visby och dåvarande hkp 1! Det är fullt möjligt att tillämpa tekniken för att utöka hkp 14 aktionstid. Hkp 15 däremot måste landa för att förrådskomplettera...

    SvaraRadera
  39. @Anonym 05:55: Jag vill inte direkt påstår att vi driver med 57:an. Tvärtom är den som Wiseman säger "en kapabel pjäs". Problemet är att det är singularis, den har begränsad verkan bakåt och inte särskilt lång räckvidd. Visby kan därmed bekämpas på ett kort avstånd utanför 57:ans räckvidd. Stealth eller inte Stealth så syns Visby rent visuellt...

    SvaraRadera
  40. @Forsno: Givetvis så klantar piloterna och däckspersonalen sig kraftigt i bägge klippen. Problemet med däcksoperationer är att marginalerna är oerhöt mycket mindre än vid landning på ett normalt flygfält på land.

    I US Navy stryker det med en hel del personal varje år i rena olyckor på flygdäck. Liknande problem finns över huvud taget inte i US Air Force.

    SvaraRadera