Löntagare och Låntagare (uppdaterad)

I början på denna vecka så kommer resultaten från Försvarsmaktens övegång till obligatorisk utlandstjänst. Allt pekar på att de flesta officerar väljer att säga Ja, vilket med stor sannolikhet kommer att tolkas helt felaktigt av Tolgfors och HKV. Vad är det egentligen som får officerarna att ta detta beslut trots tidigare mutter i leden? Jag har ringt runt till en del av mina kollegor som sagt Ja. Utan undantag så har orsaken varit att man fruktat att bli avskedad. Piskan fungerade i detta fall betydligt bättre än den obefintliga moroten.

Intressant är dock att många reservofficerare väljer att säga Nej eller ens skicka in ett svar. Med tanke på att dom har ett civilt arbeta att falla tillbaka på så är det lättare att säga nej. Antagligen hade andelen officerare som valt att inte säga Ja hamnat i ungefär storleksordning som reservofficerarna om dom hade haft ett val.

En konsekvens av att reservoficerarna nu väljer att inte skriva på blir att officerarna kommer att behövas i betydligt större mängd än tidigare då många utlandsbefattningar bemannats av just reservofficerare.

Många officerare har tagit detta beslut, inte för att dom vill, utan för att dom inte haft ett val. Det innebär att vi i framtiden kommer att tvingas bemanna våra utlandsmissioner med motvilliga i stället för dagens frivilliga. Detta kan få stora konsekvenser för moralen på våra förband. Enligt undersökningar så mår dessutom hemkommande soldater bäst om dom varit motiverade inför sin internationella insats.

Jag skulle vilja citera en fackrepresentant på F17: "Vi är inte bara löntagare, vi är låntagare".

Uppdaterad 10-09-27, 10:53
12.30 kommer personaldirektören att kommentera hur många anställda som valt att omreglera sina avtal.

Siffrorna är inte slutgiltiga, de som har svarat nej har fortfarande möjlighet att ändra sitt svar till ja. För att säkerställa att förbanden har nått alla skickas rekommenderade brev ut till de som inte svarat.

Uppdaterad 10-09-27, 14:11
600 anställda i Försvarsmakten har valt att säga nej till obligatoriet och 350 har vägrat svara. Det skulle vara mycket intressant att se vilka kategorier som svarat nej. Det skulle också vara intressant hur många som svarat Ja på grund av att dom känner sig tvingade.

Jag skulle därför vilja få ett gästinlägg från någon som svarat Ja där han/hon beskriver sin beslutsprocess.

Uppdaterad 10-09-27, 22:30
Försvarsmaktens ledning pratar ett språk som jag inte kan förstå. "Arbetsbrist" när man skriker efter anställda och inom många områden saknar kompetens. Det intressanta är att Försvarsmakten behåller personal med fel kompetens som säger ja till ett avtal som inte berör dem och är beredd att sparka personal med rätt kompetens som säger nej då dom tycker att sättet att ta fram avtalet visar på mycket dålig hänsyn till arbetstagarna.

ÖB Sverker Göranson har i brev till de anställda skrivit att uppsägningarna ska ske grund av "arbetsbrist". Trots detta uppger hans personaldirektör att de 700 behövs.

– Vi har inte 700 som inte gör någon nytta i dag. Det kommer att vara kännbart för oss när de slutar. Några tjänster måste vi återbesätta, men många kommer att sluta och vi kommer inte att ersätta dem. Det kommer att bli störningar för vår del - men det är vi beredda att ta, säger personaldirektör Per-Olof Stålesjö.

Av Officersförbundets medlemmar hotas 109 av uppsägning, och för dem tar förbundet nu strid.
– Vi kommer att gå till Arbetsdomstolen och pröva om det verkligen är arbetsbrist. Det är så principiellt intressant att det måste klaras ut en gång för alla, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Om inte George Orwell redan hade skrivit "1984" så hade nog begreppet "nyspråk" fötts i denna debatt. Per-Olof Stålesjö har nog ett välläst exemplar av "1984" på sitt nattduksbord. Var finns Värdegrund och ÖRA när man i ledningen kör över sin egen personal och fackförbunden? Arbetet med dessa begrepp kan läggas på sparlåga i många år framöver då man i ledningen bevisat att när det kommer till kritan så gäller dom inte. Heder åt de officerare (inklusive på HKV) som har kurage att stå emot trycket från arbetsgivaren. Tyvärr så riskerar dom nu sitt jobb i detta ställningstagande. Å andra sidan är nog förtroendet för arbetsgivaren förbrukat i detta läge, så det finns nog en ömsesidig vilja att gå skilda vägar. Lite hål i huvudet är det dock hos HKV när man precis när man behöver fila på FM image för att locka nya rekryter bahandlar den nuvarande personalen som om dom vore pestsmittade. De potentiella rekryterna borde inse att när väl smekmånaden är över kommer dom att behandlas på samma sätt.

Kommer någon ihåg vad HKV skulle åta sig i värdegrundsarbetet? Dags för en uppfräschning och sedan analysera om man får full pott eller inte i arbetet med införandet av obligatorisk utlandstjänstgöring. Jag återkommer mycket snart till detta i ett separat inlägg.

Jag hoppas att HKV följer debatten och inser hur besviken all personal är på sin arbetsgivare just nu. Exempel finns i bl.a. lokaltidningar från F7 och F21.

Andra exempel kan ses i inlägg från officerare hos Cynisk. Både Flygvapnet och Armén är representerade.

BLT