fredag 29 januari 2010

Gästinlägg: Varför så tyst? (uppdaterad)

"Sverige har sänt ett basläger till stöd för hjälpinsatsen i Haiti. Tanken är att lägret, som är ett samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark, Finland och Estland, ska möjliggöra för FN:s räddningspersonal att fokusera på hjälparbetet” skrev försvarsministern på sin blogg den 21 januari. Sedan dess har vi inte hört av honom avseende hjälp till Haiti. Sverige måste vara den nation som dök upp sist av alla på katastrofplatsen, om man undantar två IT-tekniker och journalistkåren.

Vidare skriver hanJust nu används de nya strategiska transportflygplan som Sverige har tillgång till genom samarbetet SAC (Strategic Airlift Capability) för att snabbt sända ett ”base camp” för räddningsarbetare till jordbävningsdrabbade Haiti”. Observera pluralformen!

Varför är det så tyst om denna pågående insats eller pågår den inte? Var ett basläger allt vi hade i förråd att bidra med? Att upprätta fältsjukhus har tidigare varit en gren där Sverige utmärkt sig positivt.

På denna blogg har tidigare efterlysts insatser från svensk sida här, här och här.

“The U.N. World Food Program sharply reduced its deliveries this week after failing to obtain enough U.N. peacekeepers or U.S. soldiers to keep anxious crowds in order. After staging as many as 20 deliveries in a day last weekend, the agency has cut that number to a maximum of five”, står att läsa i The Washington Post.

Nå, nu är stöd till FN en viktig del av vårt utrikespolitiska fundament, så varför kan inte EU, på svensk inrådan, stödja UN World Food Program med det fysiska skydd som en Battle Group innebär. Eller åtminstone ett svenskt beredskapskompani. Vi har ju flygtransportresurser numera.

/Sumatra

Uppdaterat 10-01-29, 22:32
Det behövs massor av tält för att skydda de hemlösa haitierna nu när regnsäsongen börjar. Enligt regeringens hemsida så har 200 tält skickats ner i en inhyrd Il-76.

Ytterligare en transport, med annat inhyrt plan (IL 76), skedde fredagen den 22 januari. Detta plans last innehöll 200 tält för jordbävningsdrabbade, ett terränggående fordon (Toyota Land Cruiser), vattenreningsvätska för hushåll (16 000 doser som distribueras via International Organization for Migration - IOM) mm. Ett sjätte plan med baslägerutrustning planeras för, liksom transport av en fältambulans.

Det börjar hända saker. För sent för att rädda de som redan har dött, men kanske i tid för att säkerställa att de som överlevt själva jordbävningen har en framtid.

Vi måste sätta oss ner och fundera på hur vi kan lösa insatser snabbare. Vi har militära insatsförband i hög beredskap, varför inte utnytta dom även i civila insatser?

/CI

Uppdaterad 10-01-30, 23:44
F7 står i beredskap att skicka en Tp-84 till Haiti. Flottiljen har svarat ja, men ännu inte fått order om att resa.

Om uppdraget genomförs kommer två av flottiljens C-130 Hercules att inom 24 timmar påbörja ombasering till Dominikanska Republiken där man sedan skall flyga i skytteltrafik till och från Port au Prince i Haiti. Ett tjugotal personer och kringutrustning för att operera med flygplanen följer då med på resan. I skytteltrafiken kan man flytta cirka 80 till 100 ton last per dygn och kommer i ett första skede att basera i området under två veckor.

Detta är en mycket bra uppgift för Tp-84. På så sätt kan vi effektivisera vårt stöd till Haiti. C-17 till Dominikanska republiken. Omlastning till Tp-84 och sedan skytteltrafik mellan öarna. Det är precis så här vi borde kombinera användandet av våra Tp-84 med C-17. D.v.s. långdistansflygningar med C-17 och korta hopp direkt in i den aktuella zonen med Tp-84.

/CI

Uppdaterad 10-02-06, 16:48
FMV har lagt ut information om de två flygningar som nu genomförts med C-17 till Haiti.

Totalt handlar det om fem flyg med förnödenheter och personal till Haiti varav två med utrustning och materiel som görs med C-17.

Den första flygningen till Haiti innehöll teknisk utrustning i form av IT- och kommunikationsutrustning. Ytterligare flyg har lyft med bland annat baslägerutrustning och personal från bland annat MSB, Läkare utan gränser och Röda korset.

/CI

11 kommentarer:

  1. Man hittar inte så mycket i pressen efter deras avfärd.

    http://svtplay.se/v/1846913/sverige_bygger_baslager_i_haiti

    regeringen har dock en sammanställning som visar på att lägret ska vara färdigbyggt.

    http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/80/72/487dcd01.pdf

    Det vi framför allt bidrar med är pengar. Det är i och försig bra, men pengar måste omvandlas till stöd och tar tid att ge effekt. Framför allt är det återuppbyggnaden som kommer att dra nytta av dessa pengar.

    Vi bör se över hur vi hanterar våra insatsförband. Dom bör kunna användas till mer än bara militära insatser. Vid t.ex. en jordbävning behövs sjukvård och logistik, vilket militära förband är duktiga på.

    SvaraRadera
  2. Mer elände på väg. Under rubriken "Skyfall och sjukdomar hotar haitier" skriver SvD idag om den kommande regnperioden som inträffar mellan april och juni och som följs av orkansäsongen fram till november. Haitis elände lär inte försvinna i brådrasket.

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skyfall
    -och-sjukdomar-hotar-haitier_4175029.svd

    Kanske dags att rekrytera personal för att påbörja återuppbyggnad? En sak som det snart hädangångna värnpliktssystemet levererat, så är det bl a soldater med civila kunskaper om hur man bygger. Kombinerar man dessa två, så har man satt upp ett "ingenjörsförband" som både bygger och har förmåga att skydda sig själva under tiden. Bygg sjukhus, barnhem eller vad som helst... Allt blir rätt.

    SvaraRadera
  3. Tyvärr försvinner ju även förmågan att bidra till olika former av civil räddningstjänst när försvarsmakten bantats unde de senaste decennierna. Även om man anser ett militärt hot lågt så finns ju fortfarande ett behov av olika former av civil räddningstjänst, bandvangsförare, ingenjörsförband, sjukvårdare osv. Tyvärr verkar inte någon form av civilförsvarsplikt existera på agendan. Man kan kalla det hur mycket grå arbetskraft man vill, men när något hände så står de flesta där och undrar varför inget görs.
    Även om det inte finns något militärt hot så finns alltid behovet av denna civila rädningsdel, varför inte börja fundera på t.ex. en tremånaders civilförsvarsutbildning?

    SvaraRadera
  4. @Anonym 01.32: Håller helt med. Jag vet inte om Hv är rätt väg framåt. En allmän "civilplikt" borde ha ersatt värnplikten där en 3-månaders "Urban Survival" utbildning hade varit en mycket bra lösning. En kostnad för staten givetvis, men med en svensk befolkning som bättre kan hantera t.ex. bränder i hus, snöstormar eller när farfar får en hjärtattack så skulle denna kostnad snabbt var intjänad.

    SvaraRadera
  5. @ Anonym 01.32

    Delar helt dina förslag till åtgärder när värnplikten väl försvinner. Just nu besitter vi dock en unik förmåga genom att ha färdigutbildade värnpliktiga med erfarenheter från sitt civila yrkesliv och från de flesta brancher.

    Den rådande lågkonjunkturen med många arbetslösa byggubbar av alla sorter och kön, som uppbär arbetslöshetsunderstöd, gör att de faktiska kostnaderna för att skicka folk till återuppbyggnaden av Haiti ändå skall bäras till del, fast i annan form.

    Borde vara något att överväga istället för att invänta beslut från EU, givarkonferenser eller att USA även fortsättningsvis skall göra jobbet.

    Europa verkar gammalt och trött och en vitalisering vore på sin plats. Att börja med beslutsfattandet vore en bra start. Just i år skulle ju Europa varit det starkaste tillväxtområdet, enligt en gammal EU-målsättning. Jo, jo. Beslut om att sätta in en Battle Group verkar också väldigt långt borta.

    Skall det bli något uträttat på Haiti, så får vi nog aggera nationellt eller i samklang med våra nordiska grannar.

    Varför använder vi en inhyrd Il-76, nu när vi för dyra pengar skaffat egen flygtransportförmåga? Är det bara för att hålla kostnaderna uppe?

    SvaraRadera
  6. HV huvuduppgift är fortfarande väpnad strid och det är väl där resuserna kommer satsas. Nya avtalen ger vissa antydningar/möjligheter genom att tillföra tjänstgöringsplikt i fredstid inom ramen för LSO. Iofs omfattas redan hela befolkningan av tjänstgöringsskyldighet genom LSO självt, men här öppnar man för att ta in organiserade enheter vilket är positivt. Dock är ju inte numerär eller utbildning i nivå med vad vi haft tidigare.
    Tidigare fanns det säkert ett flertal individer som var med i hemvärnet just för att göra civila insatser och som nöjde sig med ett par skjutningar utöver det för att uppfylla sitt kontrakt. Troligen tappar man en del av dessa individer genom att tvinga in dem på en hel veckas KFÖ. Med det säger jag inte att KFÖ-vecka är dåligt för den militära utbildningståndpunkten hos HV.
    Frivilligorganisationerna som är mer "civila", påverkas även de av försvarsneddragningarna. Tyvärr känns det som det civila behovet glöms bort då man talar om frivilligorganisationerna. Jag skulle gärna se någon form av hemvärn med en tydlig militär del och en tydlig civil del, där man kan utbilda sig personal i antingen den ena eller andra delen, men även kunna utnytta de civila utbildningarna t.ex. sjukvård, förare, samband, utan det revirtänk som tyvärr finns idag.

    SvaraRadera
  7. För övrigt anser jag det vara intressanta tidsstämplar som sätts på kommentarerna här på bloggen

    SvaraRadera
  8. Vår beredskap är god!
    det kommer mera, inom en vecka bedömt!??

    SvaraRadera
  9. @Anonym: 09.43: Google = USA. Troligtvis ligger deras server någonstans på östkusten och därmed tidsskillnaden...

    SvaraRadera
  10. EU eller för den delen FN som sådant kommer aldrig att bli lika snabbreagerande (jag använder uttrycket i brist på bättre) som en enskild stat, vilket naturligtvis beror på hur maktapparaten är uppbyggd. En stat har en regering och en regeringschef som är bemyndigad att fatta mycket långtgående beslut. I en sammanslutning som EU eller FN som består av en myriad olika enheter finns inte en så långtgående delegation till något kabinett eller enskild individ. Därmed lär vi nog under överskådlig tid få nöja oss med att stater av naturen är mer responsiva än överstatliga organisationer, och att sådan här nödsituationer nog bäst hanteras av enskilda stater. Överstatliga organisationer kommer in senare, när det är fråga om återuppbyggnad och långsiktighet och inte akuta åtgärder.

    Sen har alla som dansat med den blå elefanten nog sina egna uppfattningar om hur effektivt Förenta Nationerna _egentligen_ är i en krigs- eller katastrofzon. Min egen åsikt, inhämtad på Balkan, är att det finns få organisationer som är så ineffektiva, korrumperade och hämmade av sin "alla-ska-med"-policy som FN. Men det är ju olika det där.

    SvaraRadera
  11. @ SA

    Så sant som det var sagt. Vår övertro på FN och EU som verktyg "on-the double" saknar nog täckning i verkligheten.

    Den första uppdateringen till mitt inlägg som finns ovan, har en länk till regeringens hemsida och leder till ett dokument Jordbävningskatastrofen på Haiti - Vad görs?

    Här redovisas Sveriges insatser hittills. Mycket medel är avsatta för lång och medellång sikt vilket är bra men läget är och har varit akut. Här och nu som vi brukar att säga i FM.

    På en minut och utan förvarning dör uppemot 200.000 människor, tre miljoner människor blir hemlösa. Ingen mat, inget vatten, ingen bostad och ingen sjukvård. En huvudstad i ruiner. Plundrare, våldtäktmän och allmänt kaos råder.

    I det akuta läget vore det bättre att stödja och förstärka frivilligorganisationerna och de amerikanska insatserna. Inte ett ord kan jag hitta i regeringens underlag om USA:s insats. Däremot förekommer till och från kritik i debatten, som vanligt från v-nst-rkanten. Skamligt. Att USA reagerar snabbt verkar hindra FN att reagera långsamt?

    Av CI andra uppdatering framgår glädjande nog att F7 står i beredskap att skicka en Tp-84.

    Utlös bereddordern! Läget är fortfarande akut*

    Det kommer att vara akut under lång tid.

    *Med akut förstås i detta sammanhang Bråttom.

    SvaraRadera