Vår svenska ASC 890 - Airborne Surveillance and Control är nere i Tyskland och övar. Detta är en del i valideringen av systemet inför leverans till Försvarsmakten. Många har nog inte förstått vilken ny förmåga för Flygvapnet detta är. FSR 890 var egentligen bara en radarantenn som skickats upp i luften. Fördelen var givetvis en rackarns hög "mast" samt att den gick lätt att flytta omkring. Därför så användes den som "gapfiller" där det av någon anledning var dålig radartäckning.
Men FSR var aldrig ett ledningsflygplan. Antennen styrdes från marken och måldata skickades ner till marken där FSL - Flygstridsledare använde måldatat för att leda insatser. Genom att bygga in ett antal ledningspositioner i ASC samt den internationella standarden Länk 16 för datakommunikation så har dessa begränsningar byggts bort. En operatör ombord på ASC 890 kan nu skicka ut en luftlägesbild samt skicka ut styrkommandon för att leda insatser med jaktflyg. Och då pratar vi inte bara Gripen utan även andra länders jaktflygplan som har Länk 16 förmåga.
Gripen har fått mycket kritik det senaste året för avsaknad av datalänkar till stridsledningscentralerna, men med Länk 16 har denna förmåga återigen kommit tillbaka. Nu gäller det bara att övriga Försvarsmakten kommer ikapp. Våra gamla länkar i JAS39A/B var helt knutna till ett användande i Sverige och STRIC var tyvärr inte särskilt portabelt.
Man måste i debatten skilja på äpplen och päron.
- NOC/GLC har ingenting med Länk 16 att göra. Länk 16 är bara en standard för hur kommunikationen kan ske. Det kan lika gärna vara ett STRIC i ena ändan. Tyvärr så använder en del "framåtsträvare" en ny kommunikationsmetod som argument för att bygga en ny ledningscentral. En sak i taget vore det bästa för att undvika s.k. "Förmågeglapp".
- Sedan pågår också bråket om hur internationella vi ska vara. Länk 16 är en internationell standard och då finns det givetvis risker för att "lede fi" i form av NATO och USA lyssnar på vad vi gör. Men här måste politiker och höga militärer dra i handbromsen. I ena stunden pratas det internationella insatser och kompabilitet med utländska system med följd att STRIC och Bas-90 läggs ner. I andra stunden så är det MUST som säger att vi måste fortsätta vara hemliga. Om fokus var på invasionsförsvar så skulle jag köpa hemlighetsmakeriet, men det är flera år sedan vi lade ner det spåret. Nu måste vi fullfölja det vi gett oss in på.
- Länk 16 är en mycket bred standard. Bara för att Gripen och ASC nu har Länk 16 betyder det inte att det automatiskt går att koppla ihop oss med någon annan som har Länk 16. Meddelandena är standardiserade, men hur dom tolkas är inte alltid det. Innan man deltar i en insats med Länk 16 krävs det därför en hel del finjusteringar i systemen och här håller Sverige också på att bygga upp en kompetens i form av JDLOC - Joint DataLinks Operation Cell. Eftersom takiska datalänkar opererar inom civila frekvensband finns också ett behov av att säkerställa att en övning inte stör annan trafik. Därför har ett regelverk tagits fram för utländskt flyg om dom vill operera med Länk 16 i Sverige.
ASC 890 enda nackdel är fortfarande en något för liten plattform i form av Saab 340. En "riktig" AWACS ska kunna lufttankas och ha möjlighet till extra besättningar ombord för att köra i skift. Men man kan inte få allt för pengarna. För en i sammanhangen liten summa pengar har vi nu fått ett system som skulle kunna innebära att en grupp Gripen kan åka ut på internationella insatser och ta med sig ett eget radarövervaknings- och stridsledningssystem.
måndag 2 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"STRIC var tyvärr inte särskilt portabelt"
SvaraRaderaNej, StriC är inte transportabelt. Men en gång i tiden så kunde vi med 70-talsteknologi bygga transportabla radargruppcentraler. Hur svårt skulle det egentligen vara att inrymma ett antal StriC-arbetsplatser i ett antal splitterskyddade ledningscontainrar?
Tillsammans med det arbete som nu pågår med att göra PS-871 och PS-861 transportabla på riktigt så känns det som ett betydligt bättre sätt att skapa ett radarövervaknings- och stridsledningssystem för internationella insatser, i alla fall om man vill ha någon form av uthållighet. I annat fall så krävs det betydligt flera ASC 890 än vad vi nu skaffar...
Två st ASC 890 är mest sannolikt ett utmärkt stöd för att utbilda och öva JAS 39 C/D inför operationer utanför svenskt territorium.
SvaraRaderaMen för nationellt territorialförsvar innanför Sveriges gränser är inte Link-16 något för ett militärt alliansfritt land. Vi har ju inte tillgång till beredskaps- och krigsnycklar!
Dessutom rör det sig om en kostnad i storleksordningen två (2) miljarder kronor för att bygga ut ett rikstäckande nät av radiokullar med Link-16. Något som ännu inte ligger i materielplanen.
Då är det bara att vänta på att det köps in MIDS-terminaler i erforderlig mängd, vilket i sig är en fullständig tragik då det redan finns något hundratal i landet avsedda för JAS 39A/B:s datalänkar. Kontraktet tillåter nog inte att vi rullar tillbaka status på dem till L16.
SvaraRaderaWiseman: Helt riktigt. Vi har en hoper FR90 liggande i ladorna. Det fanns planer på att omprogrammera dom till MIDS terminaler och tekniskt är det helt möjligt.
SvaraRaderaProblemet är bara att någon måste sedan certifiera burken för att vi ska få stoppa in krypton och koppla upp den mot andra nationers flygplan. Det hade nog blivit dyrare än den aktuella lösningen. Det är alltså inget kontrakt som stoppar den lösningen, utan certifieringskostnader.
Att det har köpts in få stationer är ett symptom på den dåliga övergripande planeringen av Länk 16 i Sverige. Det borde ha bestämts på ledningsnivå (Systemnivå 0 och 1) för att sedan åka ner på Nivå 2 och 3, d.v.s. enskilda plattformar som Gripen och ASC 890.
Nu blev det i stället de enskilda projekten som tog fram lösningar. ASC baserat på utlåningen till Grekland av FSR 890 samt de Brasilianska/Mexikanska/Pakistanska projekten Horizon.
Redan Olof Palme sa att vår alliansfrihet den definierar vi själva. Därför kan det bli nästan hur konstigt som helst. Idag är de facto den svenska säkerhetspolitiska linjen:
SvaraRadera- Maximalt med gemensamt solidariskt försvar inom den militära alliansfrihets ram.
Men den nuvarande säkerhetspolitiska paradoxen ställer på taktisk och teknisk nivå till med en del praktiska problem.
Om vi ska använda Link-16 för skarpt nationellt territoriellt försvar, så blir det bara i klartext och det kräver dessutom miljardinvesteringar för att uppgradera den markbaserade infrastrukturen i form av ett rikstäckande nät av radiokullar med Link-16.
Om vi absolut till varje pris vill undvika ett Nato-medlemskap, så kan JAS 39B behållas och användas för att:
a) På traditionellt vis från marken kommuniceras på nationell svensk datalänk med svensk flygförare i framsits utan att bryta mot av MUST stipulerat regelverk.
b) På interoperabelt vis kommuniceras på Link-16 med baltisk militär i baksits. Denne kan ju som medborgare i en Natostat bli "cleared" för att använda skarpa beredskaps- och krigsnycklar till Link-16.
Detta kräver sannolikt åtminstone ett MoU med en av de baltiska staterna och att vi i Sverige accepterar tanken på ett något fastare och mer praktiskt försvarspolitiskt åtagande än vad vår "ensidiga nordiska solidaritetsdeklaration" hittills antytt förekomsten av.
Men vi är fortfarande formellt utanför Nato. Och minns att den förra regeringen kunde underteckna en försvarspolitisk MoU med Saudiarabien.
En annat exempel på fattigmanslösning är att radarsystemet inte har 360 graders täckning, även om man nu kompenserat för det med andra system, så har själva radarn 120 graders täckning på varje sida.
SvaraRaderaAnonym: Det finns inte en AWACS med riktig 360 graders täckning. Ofta skymmer skrov, vingar och fena i några riktningar.
SvaraRaderaRadarmed roterande antenn har ofta stora begränsningar på hur flygplanet får hanteras med radarn igåg. A-50 Mainstay om jag inte minns helt fel fick stänga av radar under sväng.
En linjär aktiv elektroniskt styrd gruppantenn (AESA) kan inte styras ut till 180 graders täckning, det ligger i AESA-antennens natur. För att uppnå detta måste antennen antingen, som chefsingenjören påpekar, roteras eller bestå av minst tre delantenner med vardera 120 graders täckning. Ingen av dessa lösningar är särskilt kompatibla med en flygplanskropp.
SvaraRaderaAN: Fördelen med en AESA är att det finns ingen sveptid. Sökmönstren går att styra och även lobbredden går att definiera. Flera lober kan söka samtidigt åt olika håll och vill man kan en lob sköta sökning medan en annan ligger i följning.
SvaraRaderaDet finns ideer om distribuerade radarantenner på en flygkropp. Mycket knivigt dock eftersom en flygplanskropp böjs och vrids i luften, vilket gör att antennelementens relativa position ändras. Jag vet att F-35 tittar på sådana lösningar, men är lite osöker på hur långt man nått.
Su-27 har i en del olika varianter haft en bakåtriktad radar. Man har även funderat på bakåtriktade vapen. men dom har fungerat ganska så dåligt.
En mycket intressant lösning vore om en ASC skulle kunna ge måldata till en AMRAAM robot genom att ta över länken till roboten. På så sätt skulle ett avfyrande jaktflygplan kunna svänga ifrån ett mål för att på så sätt minimera sin egen risk för att bli nedskjuten. Att skicka måldata till ett jaktflygplan som sedan kan avfyra ett vapen radartyst är betydligt enklare. Det gäller bara att positionskvaliteten är tillräckligt bra. På långa avstånd har de flesta radarstationer problem med höjdupplösningen på grund av lobbredden.
- Vad kostar det att gå över till Link-16?
SvaraRaderaJag vet nog lika lite som någon annan vad det i slutändan verkligen kommer att kosta. Erfarenhetsmässigt blir det ofta dyrt när utrustning, som är omgärdad med speciella restriktioner ska hanteras, installeras och kanske också integreras med andra system.
Om Link-16 ska användas för nationellt territoriellt försvar, så krävs ett rimligt rikstäckande och robust marksegment av infrastruktur.
RAKEL-nätet med TETRA-teknik i ungefär samma frekvensband, som Link-16 uppskattades, innan det drabbades av förseningar och problem, kosta två miljarder kronor att upprätta.
TETRA är långt mer av hyllvara än Link-16 och RAKEL ska också utnyttja befintliga antennbärare. Men självfallet behövs det långt fler basstationer för att få täckning på marknivå för RAKEL än om man nöjer sig med god täckning för Link-16 ner till ett par hundrameters höjd.
Till skillnad från luftförsvarets traditionella datalänkar, så kan Link-16 i Sverige komma att användas också av försvarets helikoptrar, luftvärn och marinens fartyg bland annat för identifiering av flygande mål innan bekämpning. Det kan följaktligen finnas operativa behov av täckning också under "normal flyghöjd" i ett antal prioriterade områden i lite olika landsändar.
Alla pengar (och lite till) som inte går åt till att bygga ut radiokullar med Link-16 kommer nog att gå åt till att köpa MIDS-terminaler till JAS 39 Gripen. Minns att de tvåhundra FR90-terminalerna kostade miljardbelopp och MIDS-terminalens pris är nog av samma storleksordning. Fysiskt är de senare till och med större.
Det är således en ansenlig investering, som nu anträddes varför det är av yttersta vikt att det blir också reell nationell operativ effekt i slutändan. Inget mindre än krigsduglig stridsekonomisk väpnad förmåga är godkänt.
Den ansvarige myndighetschef, som med samma lättsinne investerar stort i Link-16 med MIDS, som dennes föregångare gjort i FR 90 påtar sig ett stort ansvar.
Om det skulle visa sig att vi inte i förväg säkrat vår försörjning av beredskaps- och krigsnycklar till kryptot i Link-16, så är det en myndighetschefs ansvar om denne inte i god tid innan anmält detta förhållanden till ansvarigt statsråd.
Exakt.
SvaraRaderaGustav: Nu har vi inga mängder med ASC 890, men dom ger ganska så god täckning genom att kunda sända från hög höjd. Med Länk 16 så kan dom även sprida information från andra ledningsenheter, t.ex. STRIC om dom får en Länk 16 nod eller Visby korvetterna (kan vara bra om Visby vill ha ett "LV" skydd).
SvaraRaderaANtal stationer för att täcka Sverige är svårberäknat. Jämför med Englands Länk 16 nät, som består bara av ett tio-tal sändare. Nu är det dock mest till för att skicka data till jaktflyg och då ofta ute över hav. Dom har dessuom backup i form av E3D och Sea King med förmåga att leda via Länk 16. Det finns i Länk 16 en möjlighet att använda flygplan som "repeater" för att öka räckvidden. Varför inte bygga ett par små UAV:er med denna möjlighet?
Nationella nycklar är givetvis ett problem om vi fortfarande satsar på ett helt eget svenskt försvar. Men med de neddragningar som gjorts de senaste åren finns inte en sportmössa att vi klarar oss själva. Då är det lika bra att vara kompatibla även på hemmaplan. Hade fokus fortfarande varit invasionsförsvar hade jag köpt ditt resonemang med egna nationella nycklar rakt av.
Dubbla radiosystem i en 39B är en tanke, men frågan är bara var MIDS terminalen ska få plats? JAS39A/B är dessutom på väg ut. I och med satsningen på en ensad Gripen park så är det inte värt pengarna att hålla 39B flygande enbart för den sakens skull.
I en 39D så skulle man kunna använda en talradio till en svensk länk genom att föra in Thailandslösningen rakt av. Sedan skulle man kunna ha en MIDS terminal parallellt. Men frågan är bara vad NATO och USA skulle tycka om en sådan lösning? Teoretisk sett sä "läcker" vi i så fall data från Länk 16 till ett kommunikationssystem som USA inte har koll på.
Det våra svenska politiker måste förstå är att man kan inte äta kakan och ha den kvar samtidigt.
Rätta mig gärna om jag har fel men ASC har väl ändå täckning i 2x150 grader?
SvaraRaderaEn annan lite fundering är vem som ska ladda krypto i MIDS varje morgon för att sedan radera dem på eftermiddagen...varje dag...i ganska många år tills det kommer en annan lösning? Vem ska initiera dessa terminaler? Javisst ja...specialistofficeren! Eller?
Systemet har "täckning" i 360 grader tack vare att radardata kompletteras av ESM, men själva radarsystemet i sig har bara 2*120 graders täckning (Två radarsytem på varsin sida av flygplanet, 120 graders täckning är en ren fysikalisk begränsning av phased array radarsystem och kan enbart åtgärdas genom att tillföra fler t/r moduler riktade åt andra håll på flygplanet).
SvaraRaderaChefsingenjören: Northrops MESA har 360 graders täckning m.h.a tre phased array radarsystem
SvaraRadera(http://www.es.northropgrumman.com/solutions/mesa).
Det riktigt intressanta kommer när man kan använda en sändarenhet och en mottagarenhet spridda på ett flygplan. Det skulle innebära att man blir av med de "döda" fläckar som uppstår p.g.a. sändpulsens längd. Man skulle även kunna simulera en stor antenn, vilket ger bra upplösning i SAR kartritningsmoder.
SvaraRaderaHär är det dock ännu viktigare med noggrann relativ position på antennelementen.
Anonym 13:55
SvaraRaderaJa, specialistofficeren kommer att få gå dubbelvikt på grund av alla kryptoladdningsenheter han ska ha med sig. Radiokrypton, länkkrypton, IFF krypton m.m.
Armén stridsväst borde byggas om så att teknikerna i stället för handgranater och magasin till AK5 får med sig all laddutrustning.
Taktisk interoperablilitet utan politisk interdependens är en omöjlighet. Det är läxan som FR90 dyrt lärde oss. Antingen är man "Brothers in arms" eller så är man inte.
SvaraRaderaDet finns ingen majoritet i Sverige för Nato-medlemskap. Vi bör nog alla avhålla oss för att frestas "föra in Sverige i Nato bakvägen". Det går nog tyvärr inte att smussla med Washingtofördraget i en kompletteringsproposition.
Alla får begå misstag, även i mångmiljardklassen, en gång. Men om man obstruerar och INTE vill lära sig av sina misstag, så är inte förlåtelese fullt lika självklart.
Länk 16 har förutom nyckelfrågan en annan intressant aspekt.
SvaraRaderaStörning på civila frekvenser. Länk 16 sänder över ett brett frekvensband som inkluderar en hel del civila frekvenser. Sändningen sker på hoppfrekvens för att efterlikna vitt brus. Den ska därför inte störa civila frekvenser mer än att känsligheten hos vissa system kan gå ner. I England och Tyskland krävs det dock en övervakning av Länk 16 näten i kombination med möjlighet att stänga av felaktiga sändare. PTS verkar inte ha ställt mer krav än att vi ska kunna visa i efterhand anledningen till att vi störde om så skulle inträffa.