torsdag 4 mars 2010

Försvarsmakten, var god dröj! (uppdaterad)

Just nu sitter ett antal civila fartyg fast i isen utanför Stockholm. I bästa fall slutar detta med att gästerna ombord får några gratis drinkar i baren som plåster på såren och sämsta fall med något betydligt värre.

– Det ligger två isbrytare – Tor Viking och Vidar Viking – där och försöker hjälpa dem och Ymer är på väg dit norrifrån och är just nu utanför Iggesund, säger Ann Ericsson, operatör på Sjöfartsverkets isbrytarenhet.

Två av fartygen har kolliderat, men utan skador.

Isläget i Ålands hav skapar stora problem för fartygstrafiken. Sammanlagt fem fartyg driver fritt och vid strax innan 16 kom larmet om att två av fartygen kolliderat. Det rör sig om Viking Lines Amorella och Finnlinks last- och passagerarfartyg Finnfellow.

– Fortsätter de att driva kommer de att hamna i samma läge, men isbrytarna försöker få loss dem så de kan gå för egen maskin. Men det blåser mellan 15 och 20 meter per sekund och det är väldigt tuffa förhållanden. Isbrytarna har svårt att sig fram själva, och ännu svårare att assistera fartygen, säger Johny Lindvall på Sjöfartsverkets isbrytarenhet.

Vid kollissionen fanns 900 passagerare ombord på Amorella och 84 passagerare ombord Finnfellow. Sjöräddningscentralen i Göteborg har telefonkontakt med båda fartygen. Enligt vakthavande befäl Johan Wassberg vid Kustbevakningen, Nacka Strand, finns inga uppgifter om personskador.


Isbrytare är en statlig resurs, vilket är naturligt. Hade denna tjänst lagts ut på ett civilt bolag så hade man förr eller senare dragit ner på resurserna under varma vintrar för att när en vinter liknande denna uppstår helt stå utan lämpliga resurser.

Vad kan då Försvarsmakten ställa upp med om något skulle hända? Vid Estoniakatastrofen ställde vi initialt upp med nio tunga helikoptrar av typ HKP 4 Boeing Vertol och HKP10 Super Puma. Varje helikopter av denna storlek kan rädda ca 4-6 personer i en och samma transport. Det beror mest på hur många besättningsmän man tar med och hur utarbetade ytbärgarna blir vid räddningsinsatser i höga vågor. Totalt räddades 137 av de 989 människorna som var ombord på Estonia. Skulle ett av dagens fartyg få problem så är det mycket bråttom. Faran vid en fartygskatastrof vintertid är inte i första hand att dom som hamnar i vattnet drunknar, utan att dom fryser ihjäl. Det handlar om minuter om en person ligger i vattnet utan skyddsutrustning oavsett om han har livväst eller inte.

I dagsläget har vi inte särskilt mycket att ställa upp med. HKP 4 i malpåse på F17. HKP 10 under ombyggnad till ISAF. HKP 14 som inte har levererats och HKP 15 som knappast kan räknas ha tillräcklig kapacitet för denna typ av uppdrag. Sedan är det också en stor fråga om hur många besättningar som är i god flygtrim.

I stället är det Norrlandsflyg som har köpts upp av Sjöfartsverket för sjöräddning.

På fem strategiskt placerade baser längs vår kust står en specialbyggd räddningshelikopter med besättning i femton minuters beredskap dygnet runt, året om.

Beredskapen är bra, men kapaciteten är för låg. D.v.s. om ett nytt Estonia skulle inträffa kan Norrlandsflyg ställa upp med mindre än halva resursen som FM ställde upp med 1994. Som jag har sagt tidigare i OPS sammanhang, man får vad man betalar för. Vi tar alltid en risk vid neddragning av statliga resurser. Frågan är bara om detta risktagande är medvetet eller inte?

Därför, sluta att tramsa med att FM konkurrerar med civila bolag och därför inte får ägna sig åt sjöräddning och sjukvårdstransporeter. Det man missar är att civila bolag aldrig kommer att ha resurser för en större katastrof. Landstingen är helt enkelt inte sugna på att lägga ut de pengar som behövs för att hålla en sådan överkapacitet i beredskap. Och även om man ville det så måste även dessa piloter träna, vilket dom inte kommer att få på köpet av de vanliga insatserna som landstinget betalar. Dom enda som kan ha en överdimensionerad resurs är FM som ändå måste utbilda ett antal besättningar för internationella insatse och ett nationellt försvar. Bästa sättet för dom att få "skarp" tränig är vid just sjukvårdstransporter och sjöräddning.

Skulle någon i dagsläget ringa VB HKV en sen natt och fråga om hjälp så dröjer det ett tag innan vi kan ställa upp. Likt Haiti så kommer det då att vara för sent att rädda liv.

Uppdaterad 10-03-04, 18:26
Isbrytaren Oden befinner sig i Antarktis. Gott om is i och för sig, men den kanske hade behövts bättre här hemma i Sverige? Men någon tog väl ett aktivt beslut förra sommaren baserat på de senaste varma vintrarna om att det inte behövdes några isbrytare som ligger vid kaj och därmed inte används...

Men Oden, som också är kraftigare än de två isbrytare som nu är på plats för att dra loss färjorna, hinner inte hem för att isbryta den här säsongen. Ymer är därför den enda isbrytaren som kan tackla isläget nu.

– Det är lätt att vara efterklok, men nej, det hade inte varit någon nackdel att ha Oden på plats. Det är ett mycket besvärligt isläge så långt söderut, säger Tommy Gardebring.


I den eventuella försäljningen av Gripen till Kroatien så har isbrytare nämnts som ett potentiellt motköp. Snälla Kroatien, köp några Gripen av oss så får vi lite fler isbrytare till Sverige. Nej förresten. Det är Kanada och Alaska som får dom eftersom det inte är staten som köper upp dessa isbrytare, utan ett privat bolag som sedan hyr ut dom till en bättre kund än svenska staten.

Den här vintern borde om något ha visat politiker att man måste dimensionera en verksamhet efter situationer som kan komma att uppstå, inte bara efter hur det är just idag. Samma sak gäller Försvarsmakten...

Uppdaterad 10-03-05, 07:21
Den här intervjun med befälhavaren på Ymer är mycket intressant. "Normalvinter" säger han. "Efter de senaste milda vintrarna är de många som blir överaskade". Jag skulle vilja höra chefen för Banverket säga samma sak...

SMHI säger att isläget är det värsta sedan 1994 andra att det värsta på 14 år. Hur var det 1994 eller 1996, hade vi samma problem då, eller var beredskapen bättre?

Sjöfartsverket kritiserar befälhavarna ombord på fartygen som frysit fast, men dom är väl precis som alla andra människor tagna på sängen. Alla har glömt bort att vi bor i ett nordligt land och ibland blir det kallt.

Isens utbredning uppskattas nå sin topp nästa vecka för att sedan, omkring vårdagjämningen, börja minska. Ulf Gullne uppskattar att utbredningen kommer uppgå till mellan 250 000 och 260 000 kvadratkilometer. Det är enligt definitionen en sträng vinter men långt ifrån till exempel vintern 1986–87 då utbredningen var 400 000 kvadratkilometer.

–Det är en sträng vinter men inte extremt, säger Ulf Gullne


Nu har det än så länge gått bra. Amorella har tagit sig loss, men ett par andra fartyg sitter fortfarande fast.

Vilken beredskap lyckades då FM skaka fram? En svävare var beredd att ställa upp. Helikoptrar förutom Norrlandsflyg fanns insatsberedda i Finland och Baltikum.

Uppdaterad 10-03-05, 15:46
Amorella fick en duktig smäll trots att det bara var en touch. När fartyg närmar sig varandra behövs det inga höga farter då det är en rejäl massa och mycket energi som kommer farande. Den bromsar man inte in så lätt.

Uppdaterad 10-03-05, 17:01
Min bloggkollega LAE brukar ha en del nostalgiska tillbakablickar på Flygvapnet från förr. Det senaste var en J29 Tunnan som baserade på isen på Roxen utanför Linköping. På den tiden kunde vi operera i vintermiljö.

Nedanstående film har inget inlägget att göra, men jag kunde bara inte låta bli.

21 kommentarer:

  1. Våra hkp på Berga och Säve fanns just i de områden där färjetrafiken är intensivast och där risken för olyckor med många inblandade därför är som störst.

    Hade vi inte organiserat om och lagt ner i den omfattning som skett, hade vi haft marina hkp, med sjöräddningsuppgift och som dessutom kunde landa på fartyg, t.ex en färja (även användbar förmåga i Adenviken).

    Det tidigare systemet med att Flottan bemannade Sjöfartsverkets isbrytare, medförde att vi kunde merutnyttja dessa för minfällning samt att det fanns luftförsvarförmåga, om än med vissa begränsningar. Under den s.k. Polenkrisen genomfördes en beredskapshöjning vid isbrytarförbandet, innebärande att minräls monterades och att de bestyckades med artilleri.

    Det man har kan man använda. Det man övat kan man göra.

    Bra och insiktsfullt inlägg.

    SvaraRadera
  2. Det är i lägen som det här som min paranoida personlighet börjar tänka ut konspiratoriska egenskaper hos dem vi trots allt med säkerhet vet är vänstervridet konspiratoriska, nämligen Sveriges Television. Kan det vara att SVT vill undvika en debatt liknande den Chefsingenjören försöker lägga fram här när han skriver:

    "Vad kan då Försvarsmakten ställa upp med om något skulle hända? Vid Estoniakatastrofen ställde vi initialt upp med nio tunga helikoptrar av typ HKP 4 Boeing Vertol och HKP10 Super Puma. Varje helikopter av denna storlek kan rädda ca 4-6 personer i en och samma transport. Det beror mest på hur många besättningsmän man tar med och hur utarbetade ytbergarna blir vid räddning i höga vågor. Totalt räddades 137 av de 989 människorna ombord. Skulle ett fartyg få problem så är det mycket bråttom. Faran vid en fartygskatastrof vintertid är inte i första hand att dom som hamnar i vattnet drunknar, utan att dom fryser ihjäl. Det handlar om minuter om en person ligger i vattnet utan skyddsutrustning oavsett om han har livväst eller inte."

    Det enda jag vet är att det tycks som om det nogsamt undviks att nämnas något av det Chefsingenjören nämnde ovan, på nyheterna.
    http://playrapport.se/#/video/1915352

    Istället använder de det välkända vapnet med "den sjungande nyhetsuppläsaren", som ni kan få en bild av vad jag menar genom att lyssna på vinjetten (inledningen) till nyheterna den 3/3 19:30 och 24:50 minuter in, allra sist i detta avsnitt av Rapport, där nyhetsankaret käckt sjunger nyheten så att folk ska tro att nyheten är en bagatell. På så sätt har de inte hållit inne med några fakta men ändå styrt opinionen.

    http://svtplay.se/t/103261/rapport

    Det är andra gången Birger Jarl fryser fast i vinter, så de visste nog hur de skulle lägga upp reportaget för att inte leda in massorna i tankar som dem Chefsingenjören tar upp här. Lägg märke till hur de lägger upp reportaget i nyheterna dagen efter, genom att fördela skuldbördan till rederierna:

    http://playrapport.se/#/video/1915352

    Mats Nyström på SVT-sporten är givetvis inte involverad i någon redaktionell konspiration, konstigt vore det i så fall:

    http://playrapport.se/#/video/1915560

    Så går det till när man lurar ett folk av dårar!

    Mv sjungande hälsningar; Roger Klang, Lund Scaniae

    SvaraRadera
  3. Om sjöfartsverket betalar kan det stå fler och större helikoptrar i sjöräddningsberedskap runt om i landet, skattebetalarna betalar.
    En överdimensionerad resurs kan alla företag klara av, om det finns ekonomiska medel.

    Fördelen med dåtidens helikopterverksamhet inom FM var att den även kunde användas till annan insats, nackdelen är att den var dyrast av alla tänkbara alternativ.

    Om en civil operatör skall hålla ex 15 st HKP4 i beredskap 24/7 kommer den organisationen fokusera på effektivitet och vinstintresse, medans FM i motsvarande situation främst fokuserar på individens karriär. Vi vet vilket som ger mest för pengarna.

    FM lämnade sjöräddningsberedskapen eftersom dess helikoptrar ansågs gamla och/eller bättre behövdes på annat håll. Inte för att berörda individer inom helikopterorganisationen ville det.

    Modifiering, träning och deployering till Afghanistan har inget med Estonia att göra.

    HKP4

    SvaraRadera
  4. Well, Sverige har gjort bedömning att landet är berett att satsa x kr på beredskap samt förmåga, inte ett enda öre mer och Sverige får leva med de följer beslutet innebär. Samma sak gäller förmågan hos Sveriges isbrytarflotta.

    SvaraRadera
  5. Anonym kl 10:14.

    Att civila skulle vara bättre på att hålla beredskapen uppe för krislägen är rent hittepå.
    Att du sedan framför låtsasekonomiska argument för ditt påstående gör inte din dumhet mindre.

    12 samhällsekonomiskt mindre effektiva helikoptrar är alltid fler än 6 st samhällsekonomiskt effektiva.

    Vilket alternativ väljer du den dagen du är i sjönöd ?

    SvaraRadera
  6. Hittepå:

    Jag håller med om ditt "hittepå", vilket jag ej heller påstår.

    En organisation som FM eller Norrlandsflyg kan båda operera med samma storlek på helikopter om uppdragsställaren (skattebetalarna) vill betala, men den av de båda som är utsatt för konkurens gör det mer kostnadseffektivt.

    Jag är intresserad av dina kommentarer men ej av dina känslor, tack.

    HKP4

    SvaraRadera
  7. Anledningen till att Oden är i Antarktis är ju att staten idag agerar precis som vilket civilt bolag som helst där beredskap enbart ses som en förlust. Det fungerar eftersom vi i Sverige har en kultur av att inte utkräva ansvar av våra politiker och ett politiskt system som gör det smått omöjligt att välja bort de politiker som visat sig inkompetenta. Om man nu ändå lyckas så sparkas de två steg åt vänster och blir chef för något verk eller hamnar i styrelsen för något statligt bolag istället.

    SvaraRadera
  8. CI, landstingen står inte för upphandling av flygande sjöräddningsresurser.

    Jag uppskattar för övrigt din blogg, men vg och låt någon korrekturläsa ditt missiv, såvida du inte bara vill slänga lite brandfacklor runt dig, som jag dessvärre ser denna tråden som.

    Heliman

    SvaraRadera
  9. @Heliman: Hmm. Du har rätt Sjöfartsverket sköter upphandlingen av SAR. Jag ändrar ovan.

    http://www.norrlandsflyg.se/sar

    Ambulanshelikoptrarna upphandlas av landstinget...

    Brandfackla eller inte beror nog från vilken sida man ser på saken. Faktum är att vi inte längre har samma kapacitet. Frågan är om vi ska öka Norrlandsflygs kapacitet, eller låta FM komma tillbaka i denna typ av verksamhet. Då har vi dessutom "bonusen" av att FM får helikopterbesättningar vältränade för andra typer av insatser...

    SvaraRadera
  10. Oden befinner sig i Antarktis för fjärde säsongen i rad. Det är knappast något beslut som är fattat förra sommaren, utan snarare ett sunt beslut baserat på hennes styrkor och svagheter. Det är nämligen så att hon är en utomordentligt god expeditionsisbrytare som klarar av fast is lekande lätt, men är relativt usel i drivis och sörja och därför inte är någon speciellt bra eskortisbrytare för Östersjön.

    Jag är övertygad om att de inhyrda hjälpisbrytarna av Tor Viking-klass gör ett bättre jobb kring Kapellskär än Oden skulle göra. Möjligen hade hon kunnat avlasta längre norrut så att en eller fler i Atle-klassen hade kunnat hjälpa till något tidigare, men mer än så hade hon inte kunnat göra i den här situationen.

    De kroatiska motköps-isbrytarna kan mycket väl bli en lösning nästa isvinter, eftersom det är samma bolag som är spekulant på dem som nu hyr ut Tor Viking-klassen till Sjöfartsverket. Och eftersom det avtalet går ut om fem år kan det passa bra med en uppgraderad kroatiskbyggd hjälpisbrytarflotta istället för dagens.

    SvaraRadera
  11. Jag ser nog på saken med relativt likartat sätt som dig CI men vad jag menade med brandfackla i detta fallet är att saker går att lösa på olika sätt. Ibland även till det bättre, fast man får då släppa hörnflaggan och se saken från olika vinklar.

    Du vet säkerligen också hur många vinschar som krånglade just under den katastrofen?

    Vi hade tveklöst mer resurser då, men allt var inte problemfritt. Vad är det då som hindrar att FM idag inte dimensionerar sina resurser som backups till en potentiellt lika stor(eller större) katastrof?

    Tja, ekonomi kanske.....

    Heliman

    SvaraRadera
  12. @Heliman: Tyvärr så styr ekonmomin för mycket. FM är inte avsett att vara gratis eller ens billigt. Syftet är att få ut effekt, vilket många missar...

    När man köper upp en tjänst från ett civilt bolag så får man effekt, men bara precis den effekt som man ställt krav på in kontraktet. Alla andra möjliga användningar kostar mer och kräver en tilläggsbeställning.

    FM är i grund och botten mer flexibla, men har ingen ekonomi att vara flexibla längre.

    SvaraRadera
  13. Anstalld

    Sjöräddning är ju en statlig angelägenhet och skall upprättas i enlighet med SOLAS mm mm

    sjöfartsverket har valt att lägga ut sjöräddningshelikopter på "entreprenad". min fråga är då varför skulle man inte kunna lägga ansvaret på sjöräddingshkp på Försvarsmakten ? Statliga pengar ska väl vårdas ömt eller ?

    De pengar man nu lägger på civil entreprenör kan användas bättre ?? FM hkp presonal får flygtid och färdighet i räddningsuppdrag .

    En jämförelse med vårt grannland norge där sjöräddning hpk upprätts hålls av Luftforsvaret (FV) . vidare att FM inte får konkurera med civila företag . ...

    Exempel ett sjukhus Nord norge skulle stänga sin akutmottagning för ombyggnad i 1 vecka under denna tid upprättades Norges container fältsjukhus vid sjukhuset och sjukhusets läkare fick arbeta på fältsjukhuset, detta för att få öva sjukhusets upprättande samt att kontrollera att fält sjukhuset håller uppsatt kravspec.

    Många statliga verk mm har ju liknande verksamhet så för skattebetlarna blir det kaka på kaka tex, SjöV samt FM SjöV har JRCC och VTS FM har sjöbevakningscentralerna båda kan utföra samma arbete ????

    Efter att själv har tjänstgjort i norge så får man LÄTT uppfattniungen att Sverige hela tiden skall uppfinna hjulet på nytt

    SvaraRadera
  14. Ta Norrlandsflygs helikoptrar, besättningar, administration och teknisktjänst med bibehållen uppgift in i FM. Vad har då hänt efter något enstaka år.

    Helikoptrarna flyger mindre tid, står längre tid för underhåll och antalet tekniker (utöver besättning) har mångdubblats, den tekniska administrationen har nu blivit en egen organisation.

    Besätttningarna har 3-5 dubblats för att kunna upprätthålla samma beredskap (jämför gärna med nyckeltalen på Kallax, enstaka veckor innan övertagandet av uppg) Antalet helikopterskrov kan inte längre försörja besättningarna med flygtid så att färdigheten/säkerheten vidmakthålls. All personal skall nu göra någon form av karriär vilket innebär frånvaro från produktionen, osv.

    Antalet helikoptrar medger inte insats utanför nationens gränser utan att SjöV måste över ta beredskapen med civila hkp, igen.
    Administrationen är den enda funktion som nu är oförändrad.

    HKP14

    SvaraRadera
  15. Vad jag förstår (angående videon) så var tunnan ovanligt olycksdrabbad. Det var åtskilliga haverier i början av 60-talet.

    Roger Klang

    SvaraRadera
  16. @Roger: Den pilformade vingen var helt ny teknik baserat på tysk forskning under VK2. Jämför med Mig-15 och F-86. Utbildningsmetodiken för piloter var felaktig vilket visade sig framför allt vid ett antal inledande landningshaverier.

    SvaraRadera
  17. Det var i så fall i den vevan min far var pilot eller höll på att bli pilot på F5, som var hårt drabbat av haverier. Han är förvisso död nu, och han berättade ytterst lite om sin tid som pilot i flygvapnet för mig.

    Roger Klang

    SvaraRadera
  18. Läser med nöje denna debatt som känns seriös. Men jag vill gärna kommentera några uppgifter samt göra några noteringar.
    Man häpnar när man läser följande; "Oden passar inte för verksamhet i Östersjön med den istyp vi har" (förkortat). Då inställer sig genast följande frågor:
    1. Varför har vi då låtit bygga denna isbrytare med skattemedel om den följaktligen inte är andvändbar för sitt ändamål?
    2. För det var väl ändå inte så att vi byggde denna isbrytare för att sköta sjöfarten i Antarktis eller att hyra ut till anslagsfinansierade forskare med turistiska behov i Antarktis. Att sjöfartverket anser det är en bra affär förstår jag, då de inte tycks ha förstått sitt uppdrag. Men för oss skattebetalare känns det riktigt uselt. Först köper vi båten, sedan delar vi ut anslag som andvänds för att hyra båten vi själva äger och betalt. Därefter betalar vi ytterligare ett antal miljoner för att hyra in 3 st. mindre isbrytare (Vikingbåtarna) för att reda upp situationen.
    Monopolekonomi var ordet, tyvär med mina och alla andras skattepengar.
    3. Om det nu är så att Oden är oduglig till det den är byggd för, borde vi då inte sälja pråmen? Och istället inköpa för ändamålet lämpligare farkost. Vi kan ju alltid konsultera våra grannar i öst som har en jäkligt fin flotta med isbrytare.
    4. Jag undrar om personen som tog inköpsbeslutet avseende Oden är kvar på sin tjänst? Om så är fallet vore det intressant att höra hans/hennes kommentar till hur man kan inköpa en tydligen för sitt ändamål oduglig båt. Jag ger själv en ledtråd - personen är nog inte kvar på sin post utan är numera landshövding.
    5. Huvudfrågan är dock - hur i h-----e kan någon vara så dum att man hyr ut en isbrytare under den period på året då den normalt skall kunna andvändas i sitt huvuduppdrag, nämligen att ombesörja att farleder i största möjliga mån hålls öppna för sjöfarten (här pratar vi inte om några stycken kryssningsfartyg utan om handelsjöfarten som är livsviktig för Sveriges ekonomi, industrier och arbetstillfällen, både till lands och sjöss).
    6. Sjöfartsverket har aldrig gjort sig känt för att vara ett speciellt "smart" statligt verk, vilket dess historia verifierar. Det kanske är hög tid att låta privatisera detta verk, eller så tycker jag att vi skall låta vara goda grannar i öster, Finland, få i uppdrag att sköta vår isbrytarverksamhet. Det är ju populärt i vissa kretsar att "outsoursa" så det måste nog generaldirektören på sjöfartsverket också pröva så han/hon kommer in i det riktigt fina rummet.
    Då lär det bli lite "sisu" i isbrytarverksamheten och jag har mycket svårt att tänka mig att finnarna skulle hyra ut någon isbrytare under issäsongen. Det är de för smarta för.

    Vad det gäller debatten om helikoptrar m.m. avstår jag kommentarer p.g.a. kunskapsbrist, men följer den med intresse.

    SvaraRadera
  19. CI sa: - "När man köper upp en tjänst från ett civilt bolag så får man effekt, men bara precis den effekt som man ställt krav på in kontraktet. Alla andra möjliga användningar kostar mer och kräver en tilläggsbeställning"

    Är det inte likadant med vilken org som helst? Allt annat är egentligen bara en dåres försvarstal, för att slåss för odimesionerad uppgift. Man måste väl ändå sätta ner foten och dimensionera sig för ett visst scenario, oavsett om det skulle handla ett forna invasionsförsvar, vilket CI verkar leva leda diskussionen emot.

    CI sa: - "FM är i grund och botten mer flexibla, men har ingen ekonomi att vara flexibla längre"

    Jag tror mig förstå vad du menar, men, tror du fortfarande på detta? Låter som en forbollssupporter som tycker sitt lag fortfarande vara suveränt, trots att spelarna och ekonomin är gamla fabler.

    Åter till helikoptrarna. Det är inget motsatsföhållande att köpa in specifika tjänster, oavsett om de är civila, halvmilitära eller rent militära. Man måste på något sätt dimensionera sig mot ett tänkt scenario, vilket vi tydligen i sjöräddningshänseende har satt ner foten och gjort. En klar möjlighet CI, skulle ju kunna vara att lägga all sjöräddning och marin-TI under KBV. Ny synvinkel månne?

    Heliman

    SvaraRadera
  20. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  21. @Heliman. I stället för att uppdatera ovanstående inlägg så skapade jag ett nytt!

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/03/civila-vs-militara-helikoptrar.html

    SvaraRadera