Försvarsmakten, var god dröj! (uppdaterad)

Just nu sitter ett antal civila fartyg fast i isen utanför Stockholm. I bästa fall slutar detta med att gästerna ombord får några gratis drinkar i baren som plåster på såren och sämsta fall med något betydligt värre.

– Det ligger två isbrytare – Tor Viking och Vidar Viking – där och försöker hjälpa dem och Ymer är på väg dit norrifrån och är just nu utanför Iggesund, säger Ann Ericsson, operatör på Sjöfartsverkets isbrytarenhet.

Två av fartygen har kolliderat, men utan skador.

Isläget i Ålands hav skapar stora problem för fartygstrafiken. Sammanlagt fem fartyg driver fritt och vid strax innan 16 kom larmet om att två av fartygen kolliderat. Det rör sig om Viking Lines Amorella och Finnlinks last- och passagerarfartyg Finnfellow.

– Fortsätter de att driva kommer de att hamna i samma läge, men isbrytarna försöker få loss dem så de kan gå för egen maskin. Men det blåser mellan 15 och 20 meter per sekund och det är väldigt tuffa förhållanden. Isbrytarna har svårt att sig fram själva, och ännu svårare att assistera fartygen, säger Johny Lindvall på Sjöfartsverkets isbrytarenhet.

Vid kollissionen fanns 900 passagerare ombord på Amorella och 84 passagerare ombord Finnfellow. Sjöräddningscentralen i Göteborg har telefonkontakt med båda fartygen. Enligt vakthavande befäl Johan Wassberg vid Kustbevakningen, Nacka Strand, finns inga uppgifter om personskador.

Isbrytare är en statlig resurs, vilket är naturligt. Hade denna tjänst lagts ut på ett civilt bolag så hade man förr eller senare dragit ner på resurserna under varma vintrar för att när en vinter liknande denna uppstår helt stå utan lämpliga resurser.

Vad kan då Försvarsmakten ställa upp med om något skulle hända? Vid Estoniakatastrofen ställde vi initialt upp med nio tunga helikoptrar av typ HKP 4 Boeing Vertol och HKP10 Super Puma. Varje helikopter av denna storlek kan rädda ca 4-6 personer i en och samma transport. Det beror mest på hur många besättningsmän man tar med och hur utarbetade ytbärgarna blir vid räddningsinsatser i höga vågor. Totalt räddades 137 av de 989 människorna som var ombord på Estonia. Skulle ett av dagens fartyg få problem så är det mycket bråttom. Faran vid en fartygskatastrof vintertid är inte i första hand att dom som hamnar i vattnet drunknar, utan att dom fryser ihjäl. Det handlar om minuter om en person ligger i vattnet utan skyddsutrustning oavsett om han har livväst eller inte.

I dagsläget har vi inte särskilt mycket att ställa upp med. HKP 4 i malpåse på F17. HKP 10 under ombyggnad till ISAF. HKP 14 som inte har levererats och HKP 15 som knappast kan räknas ha tillräcklig kapacitet för denna typ av uppdrag. Sedan är det också en stor fråga om hur många besättningar som är i god flygtrim.

I stället är det Norrlandsflyg som har köpts upp av Sjöfartsverket för sjöräddning.

På fem strategiskt placerade baser längs vår kust står en specialbyggd räddningshelikopter med besättning i femton minuters beredskap dygnet runt, året om.

Beredskapen är bra, men kapaciteten är för låg. D.v.s. om ett nytt Estonia skulle inträffa kan Norrlandsflyg ställa upp med mindre än halva resursen som FM ställde upp med 1994. Som jag har sagt tidigare i OPS sammanhang, man får vad man betalar för. Vi tar alltid en risk vid neddragning av statliga resurser. Frågan är bara om detta risktagande är medvetet eller inte?

Därför, sluta att tramsa med att FM konkurrerar med civila bolag och därför inte får ägna sig åt sjöräddning och sjukvårdstransporeter. Det man missar är att civila bolag aldrig kommer att ha resurser för en större katastrof. Landstingen är helt enkelt inte sugna på att lägga ut de pengar som behövs för att hålla en sådan överkapacitet i beredskap. Och även om man ville det så måste även dessa piloter träna, vilket dom inte kommer att få på köpet av de vanliga insatserna som landstinget betalar. Dom enda som kan ha en överdimensionerad resurs är FM som ändå måste utbilda ett antal besättningar för internationella insatse och ett nationellt försvar. Bästa sättet för dom att få "skarp" tränig är vid just sjukvårdstransporter och sjöräddning.

Skulle någon i dagsläget ringa VB HKV en sen natt och fråga om hjälp så dröjer det ett tag innan vi kan ställa upp. Likt Haiti så kommer det då att vara för sent att rädda liv.

Uppdaterad 10-03-04, 18:26
Isbrytaren Oden befinner sig i Antarktis. Gott om is i och för sig, men den kanske hade behövts bättre här hemma i Sverige? Men någon tog väl ett aktivt beslut förra sommaren baserat på de senaste varma vintrarna om att det inte behövdes några isbrytare som ligger vid kaj och därmed inte används...

Men Oden, som också är kraftigare än de två isbrytare som nu är på plats för att dra loss färjorna, hinner inte hem för att isbryta den här säsongen. Ymer är därför den enda isbrytaren som kan tackla isläget nu.

– Det är lätt att vara efterklok, men nej, det hade inte varit någon nackdel att ha Oden på plats. Det är ett mycket besvärligt isläge så långt söderut, säger Tommy Gardebring.

I den eventuella försäljningen av Gripen till Kroatien så har isbrytare nämnts som ett potentiellt motköp. Snälla Kroatien, köp några Gripen av oss så får vi lite fler isbrytare till Sverige. Nej förresten. Det är Kanada och Alaska som får dom eftersom det inte är staten som köper upp dessa isbrytare, utan ett privat bolag som sedan hyr ut dom till en bättre kund än svenska staten.

Den här vintern borde om något ha visat politiker att man måste dimensionera en verksamhet efter situationer som kan komma att uppstå, inte bara efter hur det är just idag. Samma sak gäller Försvarsmakten...

Uppdaterad 10-03-05, 07:21
Den här intervjun med befälhavaren på Ymer är mycket intressant. "Normalvinter" säger han. "Efter de senaste milda vintrarna är de många som blir överaskade". Jag skulle vilja höra chefen för Banverket säga samma sak...

SMHI säger att isläget är det värsta sedan 1994 andra att det värsta på 14 år. Hur var det 1994 eller 1996, hade vi samma problem då, eller var beredskapen bättre?

Sjöfartsverket kritiserar befälhavarna ombord på fartygen som frysit fast, men dom är väl precis som alla andra människor tagna på sängen. Alla har glömt bort att vi bor i ett nordligt land och ibland blir det kallt.

Isens utbredning uppskattas nå sin topp nästa vecka för att sedan, omkring vårdagjämningen, börja minska. Ulf Gullne uppskattar att utbredningen kommer uppgå till mellan 250 000 och 260 000 kvadratkilometer. Det är enligt definitionen en sträng vinter men långt ifrån till exempel vintern 1986–87 då utbredningen var 400 000 kvadratkilometer.

–Det är en sträng vinter men inte extremt, säger Ulf Gullne

Nu har det än så länge gått bra. Amorella har tagit sig loss, men ett par andra fartyg sitter fortfarande fast.

Vilken beredskap lyckades då FM skaka fram? En svävare var beredd att ställa upp. Helikoptrar förutom Norrlandsflyg fanns insatsberedda i Finland och Baltikum.

Uppdaterad 10-03-05, 15:46
Amorella fick en duktig smäll trots att det bara var en touch. När fartyg närmar sig varandra behövs det inga höga farter då det är en rejäl massa och mycket energi som kommer farande. Den bromsar man inte in så lätt.

Uppdaterad 10-03-05, 17:01
Min bloggkollega LAE brukar ha en del nostalgiska tillbakablickar på Flygvapnet från förr. Det senaste var en J29 Tunnan som baserade på isen på Roxen utanför Linköping. På den tiden kunde vi operera i vintermiljö.

Nedanstående film har inget inlägget att göra, men jag kunde bara inte låta bli.