onsdag 6 januari 2010

COIN enbart dagens modeord?

Demokraterna kritiserade under valkampanjen hårt Bush Jr:s krig i Irak och många republikaner var nog oroade för vad som skulle hända när Obama tog över som president. Efter talet i Oslo har nog den rädslan försvunnit då Obama tydligt klargjort att kriget mot den globala terrorismen kommer att fortsätta, dock med ett ändrat fokus och andra metoder. Från att USA under ledning av Bush varit fokuserat på jakten på WMD och att med Preventive Strike doktrinen bekämpa de stater som var potentiella fiender, den s.k "Axis of Evil", Iran, Irak och Nordkorea, har Obama riktat in sig på att bekämpa Al Qaida och stödja militärt de länder där Al Qaida huserar för att dessa länder själva ska göra grovjobbet. Den nya "Axis of Evil" blir då länder som Afghanistan, Pakistan, Somalia och Jemen.

Den amerikanska armén har insett att Al Qaida och Talibanerna inte går att besegra rent militärt utan att man måste vinna "Hearts and Minds" hos lokalbefolkningen. Det innebär att man går över mot en s.k. COIN - Counter Insurgency strategi.

Frågan är bara vad som menas med COIN? Hur omsätts teorierna i praktiken?

Jag har i tidigare inlägg om bl.a. Malaysia och Vietnam försökt peka på erfarenheter från olika länders strider mot gerillatrupper. Engelsmännens lyckade insatser i Malaysia har av många tolkats som att dom "gullade" med lokalbefolkningen och slog hårt mot gerillan. Sanningen är inte riktigt så enkel. Man använde i Malaysia ganska så hårdhänta metoder för att separera lokalbefolkingen från gerillan.

Som vanligt när det gäller omställning av USA:s militära försvar är det en Think Tank som står bakom idéerna och påverkar politikerna. I fallet med Network Centric Warfare var det bl.a. SAIC som även lurade Sverige att satsa på NBF. I fallet COIN är det Center for a New American Security (CNAS). Chef för CNAS är John Nagl som bl.a. har skrivit en bok kallad "Learning to eat Soup with a Knife" (som jag tyvärr själv inte tagit del av). Han var även med och tog fram FM 3-24 Conterinsurgency Field Manual som är det gällande reglementet i USA för hur man bedriver COIN operationer.

Nu börjar militära analytiker i USA varna för att sätta allt för mycket tilltro till COIN strategier.

Its Democratic roots have given CNAS cred from Capitol Hill to the White House to places like Maddow’s set. And its prominence, in turn, has effectively hitched the Democratic wagon to the ambitious ideals of counterinsurgency, with some liberals even arguing that the doctrine--with its emphasis on protecting and improving the lives of civilians--is thoughtful, humane, and, therefore, inherently progressive.

But there is risk in this approach. Washington’s current enthusiasm for counterinsurgency is based largely on its apparent success in stabilizing Iraq--even though it’s not clear that the doctrine’s sophisticated tenets deserve all or even most of the credit. Indeed, an argument is brewing in military circles about whether the doctrine’s potential has been oversold. What happens next in Afghanistan could settle it.

...

“Counterinsurgency is not just thinking man’s warfare--it is the graduate level of war,” states an epigraph in the Army’s counterinsurgency manual.

...

Advocates of the doctrine say that it has been repeatedly tested and proved in conflicts ranging from Vietnam to Iraq. Through several articles in military journals, Gentile has been fighting this “narrative,” which he says has various historical flaws. He warns, for instance, that counterinsurgency campaigns are more violent than people understand.


Sedan så utkämpar USA inte enbart en COIN kampanj i Afghanistan utan parallellt en mer CT-Counter Terrorism inriktad kampanj i Pakistan. USA:s användning av beväpnade UAV för att slå ut ledare för Al Qaida som gömmer sig i Pakistan har eskalerat under 2009 och verkar stiga ytterligare under 2010. Risken är stor för att civila skadas, vilket kan vara kontraproduktivt för COIN och vilket också CNAS varnat för.

Vilken av dessa strategier som blir avgörande är svårt att bedöma. Men vad händer om bägge misslyckas?

Ett av de kriterier som krävs för fungerande COIN/CT strategier är bra underrättelser. Om man ska med precision slå ut enbart Al Qaida och inte skada oskyldiga civila måste man veta vilket som är rätt mål. Det senaste attentatet mot CIA agenter i Afghanistan, där attentatsmannen visade sig vara en tidigare Al Qaida medlem som USA trodde sig fått över på sin egen sida, pekar på att USA ännu inte förstått hur Al Qaida fungerar. Obama kritiserar detta misslyckande i hårda ordalag. Därför skapar USA en ny struktur på underrättelsefunktionen där officerare skall under längre tid fokusera enbart på Afghanistan och Pakistan.

Obama har utlovat 18 månaders intensiv kampanj i Afghanistan med fokus på COIN innan det är dags för nedtrappning av insatserna. Det innebär att vi snart bör kunna se resultat. Forsno hade ett intresant inlägg som handlade om US Marines insatser i Helmandprovinsen. Kanske det börjar gå åt rätt håll? Kanske är läget i Afghanistan som WC en gång sade. "This is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning".

7 kommentarer:

  1. Listan på länder som ingår i Axis of Evil blir bara längre och längre. Iran, Irak och Nordkorea bör nog vara kvar på listan. Vi ser ondska i arbete från Teheran, i Nordkorea låter man hellre det egna folket svälta än lämnar över makten och i Irak vilar "freden" stadigt på kvicksand.

    Det blir kanske lättare för president Obama efter kongressvalen som genomförs under 2010. Konstigt som det kanske låter, så lär det bli lättare för honom om inte båda ändarna av Pennsylvania Avenue styrs av ett och samma parti, nämligen hans eget. Åtminstone vad gäller Kriget mot terrorn.

    De förändringar man nu försöker att genomföra är förbättrade versioner av det som genomfördes i Irak under Bush, och skall nog mer ses som taktikanpassning än en helt ny doktrin.

    Inget av ovanstående förtar dock ditt utmärkta inlägg.

    SvaraRadera
  2. Det jag har funderat mycket på är hur vi försöker stöpa om försvaret efter nya modeord. För Sveriges del har det varit NBF - Nätverksbaserat Försvar, NBG - Nordic Battle Group, NBH?

    Våra kära Armévänner som ville ha ett försvar där dom känner sig nyttiga har fått mer än dom frågat efter och står nu upp till halsen i insater i Afghanistan.

    Värnpliktsförsvaret var tråkigt då det ledde till eviga upprepningar i utbildningscykeln för Armén, men även för Flygvapnets och Marinens basbataljoner. Flygvapnets stridsflyg och Marinens fartyg och ubåtar var hela tiden insatta i incident bevakningen.

    Vad skulle en omfokusering mot COIN innebära för Sveriges del?
    - För Flygvapnet omfokusering mot underrättelseinhämtning. S:et i JAS måste göras större, altenativt ersättas av TUAV eller SIGINT. Vapen med högre precision och mindre verkan måste anskaffas. GBU-12/49 har bra precision, men också för stor verkan för att sättas in de miljöer som Al Qaida verkar. Enligt LWJ så dör i medeltal ca 9 personer per insats med CUAV i Pakistan. troligtvis är det bara 1-2 av dessa som är de önskade målen. Resten är collateral. I övrigt så blir FV uppgifter att understödja markförbanden, d.v.s. transport och HKP. Vi bör kanske titta på utvecklingen i Kanada som exempel.
    - För Marinen så blir det operationer motsvarande Adenviken. Behov finns av bättre sensorer. Integrera TUAV på fartyg? En större plattform behövs tas fram och helt ersätta Visby som är anpassad för Östersjön. Någon typ av transportresurs behövs vid behov kunna leasas in. Militärt sammarbete motsvarande SAC?
    - För Armén behövs minskyddade fordon. Stridsvagnar borde ersättas helt av attackhelikoptrar. I övrigt kan vi glömma t.o.m bataljonsstrukturen för strid. Möjligtvis så måste kunskaperna bibehållas om vi ska ha något att erbjuda som OMLT. De offensiva förbanden bör i stället fokuseras på jägarförband som kan operera med stöd av UAV och vid behov attackinsatser. Arthur borde integreras med lågräckviddig Archer med Excalibur ammunition både som offensiv stöd till specialstyrkor, men även som defensivt skydd mot t.ex. beskjutning med granatkastare.

    Alternativt så slutar vi låta modeorden styra försvaret och gör som är klokast, d.v.s. har ett försvar som klarar av att försvara Sverige (även om det idag inte behövs) och som då och då används även för internationella insatser.

    Det man kanske bör fundera en stund över är om inte ett försvar som inte behövs användas ändå i slutändan är det mest trevliga för Sveriges befolkning?

    SvaraRadera
  3. Motståndet mot COIN är knappast nytt. De flesta på CNAS drev på för COIN innan de anslöt sig till tankesmedjan; till och med innan den grundades.

    Den numer glest bloggande Andrew "Abu Muqawama" Exum tog sin, ursprungligen anonyma, pseudonym "motståndets fader" just för att han var en del av den "underjordiska" COIN-rörelsen.

    Sedan kom FM 3-24 följt av the surge och COIN-anhängarna gick från intern opposition till makthavare.

    Men det har alltid funnits de som anser att COIN är flum; att krig handlar om att döda fienden. Punkt slut.

    COIN är ju mer politisk kampanj med militära medel än traditionellt manöverkrig. Det är nog till och med mer attityd än doktrin eller taktik.

    Så jag tror att förmåga att genomföra COIN är en utbildnings- och kulturfråga snarare än en materielfråga.

    Ingen behöver vara orolig för att McChrystal kommer att avstå från nödvändiga CT-operationer, men han kommer att genomföra dem så diskret som möjligt och lämna uppgiften till dem vars förmåga han litar på (d v s JSOC).

    SvaraRadera
  4. ( Hej. Detta blir mitt första inlägg här och vill först säga att jag dina inlägg uppskattas mycket! Speciellt COIN inlägget om Malaysia. )

    Ett liter påpekade: vet inte om det var avsiktligt i ditt inlägg men det lästes som att omläggning av underrättelse inhämntningen var gjord på grund av de nyliga attentatet mot CIA.
    Omläggningen vad jag förståt hade lite/inget att göra med det det attentatet. Det var istället baserat på lärdomar från tidigare insatser. Lärdomarna beskrevs i en rapport som Forsno skrivit om. Rapporten är för övrigt skriven delvis av just den person som beordrade förändringarna, och publicerad av just CNAS.
    Den kan läsas på cnas.org

    När det gäller ifrågasättandet av COIN strategin så undrar jag vad det egentligen finns för andra alternativ, om man vill uppnå ett stabilt Afghanistan? Den strategi som användes innan McChrystal och Obama Administrationens rätt dramatiska omläggningar mot mer COIN verkar inte ha lyckats något vidare. En "anti-terrorist" med mer begränsad närvaro tror många bedömare inklusive McChrystal inte vara hållbar i längden då det skulle leda till ett Afghanistan där USA inte längre kan utföra Anti-terrorist operationer effektivt. Inte heller skulle det vara bra för Afghanistan eller Afghanerna.

    SvaraRadera
  5. @Constans: Tack. Jag tror inte heller att det finns några alternativ till en COIN strategi. Men som jag försöker sakta men säkert att beskriva i mina COIN inläggså finns det ingen riktigt vedertagen design på en COIN strategi. Det handlar mycket om att hålla örat mot marken och lyssna av vad som händer efter varje aktion. Därav problemet om USA har dålig underrättelsefunktion.

    Den nya strukturen har varit på gång längre tid än Obamas kritik, vilket länken också pekar på. Men den är långt ifrån bemannad.

    Forsnos senaste inlägg är intressant då den pekar på att US Marines har på eget initiativ byggt upp en underrättelsefunktion som är mer ute bland förbanden i fält.

    SvaraRadera
  6. Nästa militära modeord att hålla ögonen på är nog "hybrid". Väldigt intressant artikel på SWJ idag:

    http://smallwarsjournal.com/blog/journal/docs-temp/344-sadowski-etal.pdf

    SvaraRadera
  7. @Forsno: Håller helt med. Mycket intresant! Jag sitter precis och läser Nathan Freiers artikel. Det blir nog ett blogginlägg av detta...

    Jag tycker att vi ofta gör misstaget att försöka lösa alla uppkomna problem på samma sätt. Sedan när vi stöter på svårigheter så ändrar vi helt på vår strategi i stället för att redan från början ha en flexibel strategi som tillåter nya typer av problem. Bästa sättet att lyckas är nog att lyssna på gamla klokheter från Sun Tzu.

    "So it is said that if you know your enemies and know yourself, you can win a hundred battles without a single loss.
    If you only know yourself, but not your opponent, you may win or may lose.
    If you know neither yourself nor your enemy, you will always endanger yourself."

    D.v.s. underrättelse är det viktigaste. Utifrån detta kan man situationsanpassa sina strategier.

    SvaraRadera