Jakten fortsätter (uppdaterad)

Tolgfors befinner sig just nu nere i Adenviken och besöker resterna av vårt insatsförband ME02.

Årets bidrag till Atalanta är unikt också eftersom det är första gången Sverige har haft en så tydlig civil-militär inriktning på insatsen. Kustbevakningen har deltagit med ett av sina nya sjöövervakningsflygplan, med mycket goda resultat. De har stor uthållighet och mycket moderna sensorer. Men det reste en hel del nya frågor om interoperabilitet och samverkansförmåga, som Kustbevakningen och Försvarsmakten gemensamt besvarat. Detta i sig är värt uppskattning.

Carlskrona kommer efter ett par veckors återhämtning att återvända till insatsen som patrullfartyg. Denna gång huvudsakligen för att eskortera FNs matleveranser, inte för att leda den samlade EU-insatsen. Vi valde att förlänga Carlskronas tid i insatsområdet eftersom det ger mer effekt för pengarna. Transport till och från insatsområdet är i regel en betydande del av kostnaden för en insats.

Tyvärr så får besättningen på Carlskrona nu nöja sig med att hitta fartygen med hjälp av radar och kikare från bryggan. Bägge de långräckviddiga sensorerna har dragit sig hemåt. Först så lämnade Kustbevakningens KBV 503 och nu återvänder även de bägge HKP 15.

Men under sin resa till Djibouti säger Sten Tolgfors att det inte gick och att det inte ska göras. Han säger att han gärna haft kvar helikoptrarna men att åtagandet gentemot de andra EU-länderna med helikoptrar till NBG visat sig väga tyngre:

–Grundproblemet är att Sverige har för få operativa helikoptrar. Vi får flytta runt bristen. Det är därför som regeringen har fattat beslut om att köpa in ett nytt helikoptersystem.

För kommendörkapten Håkan Nilssons planering får beslutet konsekvenser, säger han till SvD. Carlskrona får riktas om till att mer eskortera fartyg än att störa pirater.

–Vi kommer att få väldigt svårt att ingripa mot pågående angrepp, om vi inte ligger alldeles intill. Vi hinner inte dit, säger Håkan Nilsson.

Jag måste erkänna att jag har varit en smula pessimistisk till HKP 15 på Carlskrona, då den tekniska tillgängligheten i Sverige inte har imponerat. Men det är nog precis som för alla andra flygetyg att ju mer man flyger, desto bättre fungerar dom. Resultatet har med andra ord varit långt över förväntningarna (mina och andras).

– Det tekniska har fungerat långt över förväntan. Vi har hittills haft högre tillgänglighet än hemma i Sverige, konstaterar chefen för flygunderhållet ombord, Pekka. Under de första två månaderna här nere har inte ett enda flygpass ställts in på grund av tekniska fel, då har vi ändå redan gjort 519 landningar. Det är bättre statistik än hemma.

I brist på helikoptrar så tar man nu till en ny lösning genom att basera styrkor ombord på utsatta fartyg. Tillbaka till andra världskriget med andra ord med konvojer och beväpnad merchant marine.

Insatsen i Adenviken är ett mycket bra sätt för Marinen att deltaga internationellt. Men frågan är när, var och hur vi sätter in marktrupper i Somalia för att lösa roten till det onda? Piraterna är trots allt vanliga banditer som på grund av avsaknad av en fungerande statsmakt i Somalia tillåts härja mer eller mindre fritt. Vårt minimala bidrag i Uganda är kanske starten på en ny svensk insats?

Men tills vidare så får vi nöja oss med att göra vårt bästa att skydda hjälpsändningar och eventuell övrig fartygstrafik i Adenviken från effekterna av oroligheterna i Somalia. Detta har vi trots allt genomfört med bra resultat.

– Operation Atalanta under svensk ledning har varit framgångsrik, ni har genom er närvaro begränsat sjöröveriet och bidragit till ökad säkerhet i området. Jag är mycket glad och stolt över att Sverige aktivt och framgångsrikt deltar i operationen.

Uppdaterad 10-08-14, 13:08
Tolgfors fick även tid för en pratstund med helikopterenheten i ME02.

Jag hade gärna sett en förlängning av helikopter 15 på Carlskrona, men Försvarsmakten kom till slutsatsen att detta inte vore möjligt, givet åtaganden mot övriga NBG-länder. Försvarsmakten menar också att tillgång till helikopter var ett krav för att leda insatsen, men inte är ett krav för att delta i Atalanta-insatsen. Därför var helikopter 15 heller inte från början planerad för att ingå i förlängningen, efter att vi överlämnat FHQ till Frankrike. Korvetterna förra året hade ingen helikopter. Men alla anser och inser att helikoptrar hade gjort stor nytta på plats.

Jag tycker fortfarande att det är politiskt fegt att skicka tillbaka våra helikoptrar från en insats där dom bevisligen redan gör nytta till att stå i en beredskap där vi med 99.9% sannolikhet inser att dom inte kommer att användas.

Se även Wisemans inlägg om förmågeglapp.

Uppdaterad 10-08-14, 17:16
Det är oklart om insatsen verkligen fyller en funktion. Piraterna har tvingats längre ut på havet, men det är olika bud på om antalet kapningsförsök ökat eller inte

Helt klart är det dock att lösningen på problemet är inte att stoppa piraterna till sjöss, utan att stoppa striderna i Somalia. Dessutom måste EU-länderna städa upp bland liken i sina egna garderober då en del av problemet är rovfisket utanför Afrikas kust.

Även FN:s säkerhetsråd kommer fram till slutsatsen att det krävs förändringar på land för att få ett slut på sjöröveriet. En faktor som nämns i rapporten är det ”rättsligt oreglerade och skadliga” fisket av EU:s fiskeflotta i de näringsrika vattnen utanför Somalia som gjort den lokala, tekniskt eftersatta fiskeflottan utkonkurrerad. EU har i dagsläget inga fiskeavtal med Somalia eftersom det saknas en legal part att förhandla med. Ändå fiskar spanska och franska fartyg utanför kusten, uppger International Crisis Groups expert på området.

– Fisket av tonfisk här är lukrativt och hade kunnat vara en källa till rikedom för Somalia. Istället exploateras resurserna av andra länder. De flesta fartygen i Operation Atalante är spanska. Alla våra eftersökningar visar att deltagande länder tenderar att skydda sina egna intressen, och sin egen fiskeflotta, säger E J Hogendoorn till Europaportalen.

Uppdaterad 10-08-29, 10:35
Ett danskt fartyg har stoppat en attack från somaliska pirater.

Det var ett Panama-flaggat fartyg som anropade om hjälp efter att ha blivit attackerat av somaliska pirater. Danska Esbern Snare och det amerikanska krigsfartyget Winston Churchill svarade snabbt på anropet och danskarna skickade upp sin helikopter. Kort därpå inkom också nödrop från ytterligare ett skepp i området.

När Esbern Snares helikopter dök upp valde piraterna att fly in mot Somalias kust. Helikoptern jagade efter och fick avfyra varningsskott för att få piraterna att stanna och kapitulera. Strax därpå anlände danskarnas bordningstrupp som kunde gripa gärningsmännen. På piratbåten hittades ammunition och knivar.

De gripna fråntogs all utrustning som kunde användas för sjöröveri och släpptes sedan på fri fot.

Med andra ord är det så svårt att fälla pirater att man hellre väljer att släppa dom. De kenyanska domstolarna har fortfarande inte offentliggjort några domar mot tillfångatagna pirater.

Uppdaterad 10-08-29, 20:36
Det danska fartyget Esbern Snare fortsätter att ingripa mot pirater. Få se om dessa pirater grips, eller om man nöjer sig med att ha stoppat eventuella anfall mot civila fartyg och låter dem gå.