måndag 2 augusti 2010

En ingenjörs våta dröm

Vi ingenjörer är ett svagt rubbat släkte. När normala människor går på "Avatar" för en stunds biounderhållning så går en ingenjör som jag själv på samma film tre gånger för att förstå hur dom byggt upp effekterna (ja, jag har även köpt Blueray-utgåvan...)

Jag tyckte mycket om Tom Hanks TV-serie "From the earth to the moon", men bästa avsnittet för en ingenjör är givetvis det med hur man löste de tekniska utmaningarna att bygga en fungerande månlandare (avsnittet hette "Spider"). Filmen "Det rätta virket" innehåller många tuffa män, men den riktige hjälten i mina ögon är inte testpiloten Chuck Yeager, utan flygingenjören Jack Ridley. För övrigt så träffade jag Chuck Yeager för en massa år sedan på F15, men eftersom jag inte var så berömd då så fick han aldrig min autograf! :-)

Nu såg jag ett inlägg på Gyllenhaals blogg om bl.a. ryska Ekranoplan. Genast så vaknade den lille ingenjören inom mig till liv.

Ekranoplan är en lysande farkost som flyger på ett par meters höjd och nyttjar det man kallar för "Wings in ground effect" för att drastiskt minska på luftmotståndet och därmed behovet av bränsle för att driva planet framåt. Därmed så får man mycket bra driftskostnader. Man kan även få upp dom i mycket höga hastigheter (snabbare än de snabbaste höghastighetstågen). De problem man tidigare har haft med tipp-stabilitet och behovet av att noggrant veta sin position kan idag lätt övervinnas med ett "fly by wire" digitalt styrsystem och GPS.

Men det finns en hel del nackelar som också ledde till att man lade idén med ekranoplan på is:

- Underhållskostnaderna kan vara mycket höga då tekniken fungerar i stort sett bara över vatten. Ju planare yta desto bättre (möjligtvis så skulle man kunna bygga någon typ av "höghastighetståg" som bygger på samma princip som skulle kunna flyga längs med breda "vägar"). Saltvatten tränger in i motorer och skorv vilket resulterar i korrosion med tillhörande behov av dagligt underhåll och reparationer. När vi på spaningsflyget flög över hav så uppstod ofta en salthinna på huven beroende på att vinden blåser upp vattenpartiklar som ligger som en dimma över vattnet. Ju lägre man flyger, desto mer salt. Ett ekranoplan flyger så pass lågt som det över huvud taget går att flyga.

- Ekranoplan lider också av att kombinationen av vind och höga våghöjder skapar en turbulens i luften som nog inte är så trevlig att flyga i. Jämför med bärplansbåtarna till Visby som får ställa in i dåligt väder. Med andra ord så skulle sannolikheten att man får ställa in turer bli ganska så hög.

- Till sist så finns det över vatten en otrevlig tingest kallad mås som gör stora skador vid en krock i dessa hastigheter...

Jag tror därför inte på dessa farkoster för civil trafik, det skull helt enkelt inte vara lönande om man inte lyckades med att ta ut löjligt höga biljettpriser som för Concorde.

Att däremot bygga en mycket snabb farkort för att bära trupp vid ett överraskande strategiskt överfall är en helt annan femma. För en krigsmakt så är kostnader inte primärt avgörande, det är det strategiska övertaget som en uppfinning kan medföra. Jämfört med ett fartyg så minskar tiden för att komma över Östersjön eller Svarta Havet med 90%. Liksom en svävare så hoppar den över små öar, vilket innebär att en svårnavigerad skärgård som den svenska inte längre är ett problem. Det är nog inte en slump att satsningen på ekranoplan hamnar inom ramen för ryska ökningar på försvarsbudgeten. Tittar man på på de övriga satsningarna som Gyllenhaal tar upp på sin sida, d.v.s. satsning på Svarta Havsflottan och anskaffning av Mistralkryssare så skulle jag dra öronen åt mig som granne till Ryssland. Att försvara sig mot ett vanligt strategiskt överfall hamnar om att bevaka flygplatser och hamnar där vanliga transportflygplan och trupptransportfartyg kan landa eller lägga till. Det kan t.o.m ett fjuttförsvar som det svenska klara av. Ett ekranoplan behöver bara en vanlig sandstrand som "hamn". Då ökar behovet av numerär i ett försvar drastiskt. Hmm, en återuppbyggnad av det fasta kustförsvaret kanske?

Nedanstående video är värd att titta på (min ryska är dock inget vidare, så njut av bilderna och den traditionella musiken i stället)




P.S: Det finns dom som säger att "bakom varje framgångsrik man finns en förvånad kvinna", men jag skulle vilja kontra med att "bakom varje cool eller ond pryl så finns det en flitig ingenjör"!

17 kommentarer:

  1. Bättre satsa på forskning inom HBT(q) och utbilda mer dagispappor än ingengör. och satsa på forskning och utbildning in om barnauppfostran utan pysco aga och fysisk aga

    SvaraRadera
  2. Liza, du menar väl satsning på forskning vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola), för hur ser forskning ut inom HBT?

    SvaraRadera
  3. Liza. Behöver man forskning för att säga att man inte ska aga? Det visste även Bror efter simpel folkskola och tjänstgörande som enkel bonde.

    Att avlöna folk dom säger "HBT(q)-saker" går förstås, men har läst en del filosofi -- bl a försök att definiera verklighet och en grund för forskning -- och HBT(q) bygger mycket på postmodernism och konstruktivism och är i den meningen förlängning av marxism. Idag skäms inte folk på universitet för Marx, vilket är beklagligt. Positivismen är religion.

    Och som sagt genererar inte tungomålstalande i såna religioner pengar. Skattepengar vi häller där får som bäst småpåvar att känna sig förmer än andra och mer kräva att folket styrs efter HBT(q). Sjukt.

    SvaraRadera
  4. Hmm, skulle det gå att skjuta Rb15 från en sån där farkost? Kanske nåt för Marinen istället för L10.

    SvaraRadera
  5. Byggda med stryktåligheten av mindre skepp har de gamla ekranoplanen klar potential som transporter till platser utan särskilld förbered "mottagarhamn" (tänker på främst på Orleneok),
    för rollen som första landstigningsfartyg är de nog lite för ömtåliga.

    länken på Gyllenhaals blogg säger inte så mycket om de nuvarande planerna handlar om att färdigställa det gamla "räddnings"-planet eller om det är egentlig nyutveckling på gång.

    Spasatel = "räddaren", är det obeväpnade systerplanet till missilbärande "Lun'" i klippet, har stått 90%klart i hangar sedan Sovjets fall,
    även om utrustnignen idag är redigt omodern så kan det egentligen vara färdigställandet av det som är på tal.

    Btw: ett roligt rykte är att Orlenok-typen egentligen kunde flyga enligt kaptenerna/piloterna, visserligen med rejäla styrsvårigheter, men höjd uppskattad till 200-300m (finns inga instrument för det i planen)

    SvaraRadera
  6. @Dimitriy: Tack för informationen! Jag satt och letade efter information om status på utvecklingen i det enda egentliga referensverk jag har hemma om rysk flygindustri "Russian Aircraft" redaktör Prof. A.G Bratukhin, Moskva 1995 ISBN 5-217-02737. Tyvärr så var det magert.

    Min enda andra bok om rysk flygindustri är "Hemliga sovjetiska flygprojekt under kalla kriget" av Carl Gustaf Ahrenmark, ISBN 91-976100-5-4, men den var lika tunn inom ämnesområdet. Dock intressant att jämföra västs mot östs syn på rysk flygindustri...

    Har du förslag på fördjupning?

    SvaraRadera
  7. Hur var det nu? Har för mig att det var en italienare - kommunist avhoppad till Sovjet - som var vetenskapsmannen som ledde jobbet med det kaspiska sjöodjuret

    SvaraRadera
  8. Sorry, inser nu att jag menade Robert Bartini forskade mycket på markeffektsflygning, stod t ex bakom Beriev Be-1 och Beriev VVA-14.

    Släng gärna ett span här: http://englishrussia.com/index.php/2010/03/12/ekranoplan/

    http://www.things-with-wings.com/Ekranoplans/ekrano1.htm

    SvaraRadera
  9. Om ni har lust att kliva in i ett ekranoplan i verkliga livet kan ni bege er till flodstationen i Moskva, t-bana Rechnoi Vokzal. Jag stod där för några dagar sedan, de säljer jättegoda grillspett vid kajen. - Max

    Länk: http://maps.google.com/maps?f=q&source=s_q&hl=en&geocode=&q=Moscow&sll=37.0625,-95.677068&sspn=33.984987,79.013672&ie=UTF8&hq=&hnear=Moscow,+Russian+Federation&ll=55.851939,37.460804&spn=0.005878,0.027466&t=h&z=16

    SvaraRadera
  10. "Vi ingenjörer är ett svagt rubbat släkte"
    jag är nog lika rubbad,
    varför monterar man inte ett vanligt helautomatiskt prickskyttegevär på en lavett och använder i princip samma målsökninssystem som tanks har,
    med en enklare styrning av vapnet så kan det riktas mer exakt än vad en person kan.

    2 saker ser jag som viktiga
    1 hitta fienden, det klarar vi inte tekniken är överlägsen.
    2 första skottet måste träffa. vi darrar för mycket.

    jag är inte militär men jägare som vill hitta rådjuret som smyger på hygget, och om första skottet ska träffa så bestäms avståndet som det går att skjuta på av hur bra stöd man har, om man har bra stöd så blir vapnets precisionen en viktig faktor på långa håll.

    sätt vapnet på en radiostyrt fordon 1m*1m stort vid en strid kör fram och lås målsöknningen på mynningsflammor inom 300m så är fienden oskadliggjord på första skottet.
    om du kan styra pipan lika snabbt som tanks kan så kan en dator hitta rörelser inom ett målområde och rikta pipan på någon sekund,
    det skulle göra det omöjligt för ex talibaner att skjuta.
    i vår digitala värd så kunde vapnet fjärrstyras från baslägret, eller från en soldat som har tagit skydd i diket.

    om fordonet kan lyfta upp vapnet med en rörlig arm ca 3m då får man ett övertag mot dom som försöker gömma sig bakom saker, förmågan att se fienden ökar också.

    varför inte utrusta fordonet med en minikamera som hissas upp 15m med ett tunt rör som ett styvt fiskespö, talibaner ser inte kameran om dom är 200m bort.

    Ola

    SvaraRadera
  11. Ola: En liknande anordning testades på 90-talet som BUP - Bill Under Pansar. Man monterade ett trippellavettage Rb 56 Bill tillsammans med en FLIR på en skylift och satte hela ekipaget på en MTLB. Därefter kunde man stå i skydd hela tiden och bara skicka upp liften ovanför höjdkurvor. Då den var i princip utan värmeutstrålning var den svår att se på IR.

    SvaraRadera
  12. Wiseman:

    M901 ITV (Improved TOW Vehicle) fungerade på i princip samma sät, fast med betydligt kortare arm.

    SvaraRadera
  13. Det finns en dansk firma (Falck Schmidt) som håller på med sådant, finnarna har bl.a. köpt in den för bruk med RBS-70 Manpads.

    http://www.f-sds.com/military-elevated-masts.aspx

    SvaraRadera
  14. @ Anonym:

    RB-15 skulle inte gå att skjuta från en sådan plattform. Antingen behöver du komma upp ytterligare ett antal meter över havet, eftersom roboten släpps och därefter startar turbojetmotorn.

    Alternativt så måste man ha startraketmotorer på roboten som då måste skjutas från en eleverad ramp, vilket nog inte är applicerbart på denna farkost.

    SvaraRadera
  15. Ärligt talat så känns väl inte raketplatform som den bästa användningen av ekranoplan idag - de är för lätta att upptäcka och knappast så tåliga att dom överlever jaktflyget...
    motmedel och luftvärn - det skulle de gärna kunna bära, men 6st 4ton tunga missiler är nog mest dövikt i dagsläget (alt självmordsvikt)

    SvaraRadera
  16. Jag vet ej hur forskningen inom HBT ser ut men som en kvinnlig bekant sa om kursen i sexologi: Laborationerna är kul...
    Nisse

    SvaraRadera
  17. svar
    det som var känt och använt era länkar är för tunga vapen, går inte att använda i talibanbyar, för fotpatruller.
    bakom en kulle eller på tak med en låg mur,
    ex sätt karbinen vapnet på en lavett använd typ benstöd (håll i foten på stödet)på vapnet att rikta med när du ligger under vapnet, montera en kamera på det befintliga siktet, montera en liten display på hjälmen,
    soldaten ligger hela tiden i skydd, syns inte mycket bara vapnet syns, om skytten ser att någon skjuter från samma ställe,så riktas vapnet dit, så fort fienden dyker fram för en snabb salva så är det bara att trycka på avtryckaren och fi är borta.
    det går inte att hinna ta upp vapnet rikta skuta det tar för lång tid, dom som skjuter vill vara så kort tid som möjligt exponerade för kulor.
    flera videoklipp som jag har sett på banditer som skjuter i städer exponerar sig så kort tid att jag inte skulle hinna lyfta upp vapnet och skjuta en träff, men med vapnet berett och med ett bra stöd och vapnet riktat relativt nära målet som dyker upp så skulle jag träffa ett huvud på 200m inom 2-3 sek.

    en kulsputa behöver stöd, montera kulsprutan på en stabil lavett, montera ett kikarsikte så har du ett prickskjyttegevär, precision behövs inte om det kommer en hagelskur med kulor alltid någon träffar.

    för rent prickskytte på 500m är en kulspruta med ett högförstorande sikte ett utmärkt vapen, med bra rekylupptagning så ligger hela salvan på målet och vapnets egenspridning är bara bra flera kulor på samma ställe är ingen mening med.

    vid sista repövningen var jag snabb fick KSP så fort sabmålen dök upp så styrde jag vapnet snabbt mot målet och samtidigt så tryckte jag på avtryckaren, jag lyckades flera gånger få iväg en hel salva innan dom med Ak hade skjutit första skottet(dom siktade).jag sköt lika snabbt som en lerduveskytt, siktade lika dåligt men nästan alltid så träffade någon kula.

    dagens vapen är konstig konstruerade siktet borde sitta under pipan så att huvudet är lägre ner i skydd, nu exponeras huvudet mer när man måste hålla det ovanför vapnet.
    Ola

    SvaraRadera