Igår gick jag igenom grunderna i FMUP 2011. Nu är det dags att titta på Insatsorganisationen och Verksamhetsgren 1 - Insatser.Den första intressanta punkten att titta på är vilka insatsförband som utvecklas, respektive avvecklas.
På avvecklingslistan står
- 2 st mekaniserade bataljoner. Dock med passusen att dom ska göra del av grund för förbandsreserven. 2014 avvecklas samtliga till förmån för de nya manöverbataljonerna.
- Den luftburna bataljonen vidmakthålls till 2014 då den i stället kallas manöverbataljon lätt. Med tanke på helikopterproblematiken kan man ställa sig frågan vilken helikopter som dom ska transporteras i? HKP 15 tar inte särskilt många passagerare med utrustning.
- 20 stycken Hv bataljoner avvecklas.
På den mer positiva utvecklingssidan står bl.a.
- En ny bataljonstyp tas fram kallad Lifvbataljon. Hmm. Utan att vara allt för insatt så låter det som någonting som enbart ska vakta kungen. Jag tycker att den ceremoniella delen av FM arbete är bra för rekrytering, men det kan knappast vara en huvuduppgift för FM? Borde vi inte ha en ersättning utöver försvarsbudgeten för detta? Kanske en del i Stockholms reklambudget?
- Manöverbataljonerna utvecklas till att 2014 bestå av 7 + 1 amfibiebataljon. Detta visar återigen på amfibiekårens övergång till att bli ett mer renodlat infanteriförband. Dock kanske med huvuduppgifter i kustmiljö. Se hur t.ex. US Marines används i Irak och Afghanistan.
- Som jag skrev i det förra inlägget så utvecklas 4 st regionala staber. Det som är lite intressant är att insatsledningen i Stockholm avvecklas 2013. Det är med andra ord på detta sätt som HKV avser reducera personalstyrkan.
- Logistikfunktionen verkar komma att genomgå stora förändringar med bl.a. uppsättnade av MOVCON och FMLOG stab som krigsförband.
I detta inledande kapitel står det inget om numerären eller kvaliteten på förbanden, bara antal enheter. För Visbykorvetterna står det t.ex. inget om offensiv och defensiv beväpning, för transportflyget inget om antalet Tp-84 som drivs vidare och för Gripensystemet inget om 100 st är det slutgiltiga antalet om en flottilj läggs ner.
Det var materielen. Hur ser det då ut med uppgifterna för insatsorganisationen?
Internationella operationer kommer under överskådlig tid att genomföras tillsammans med andra länder. Detta ställer höga krav på interoperabilitet. För att klara de utmaningar som kan uppstå i en insats krävs också att förbanden kan agera på hela skalan från lågintensiva till högintensiva konflikter.
Försvarsmakten ska över tiden kunna genomföra upp till fyra internationella förbandsinsatser. En av insatserna ska kunna vara av bataljonsstridsgruppstorlek.
Insatserna bör utgå från en sammanhållen civil-militär strategi.
Det sista tycker jag är mycket viktigt. Men här saknar jag faktiskt en analys i spårbarhetsmodellen. Om denna modell ska vara användbart fullt ut borde man koppla ihop de olika säkerhetspolitiska instrumenten. Hur ska t.ex. SIDA hjälparbete samordnas med militära insatser? CIMIC är inte en renodlat militär uppgift! Det är ett samarbete mellan civila och militära insatser. Därför så kan inte FM planera för detta på egen hand utan samordningen måste ske innan en insats genomförs, inte bara på plats i landet.
Försvarsmakten prioriterar ökad andel kvinnor som deltar i internationella insatser.
Tyvärr så tror jag att det nya personalsystemet inte kommer att attrahera särskilt många kvinnor. Vilken kvinna vill binda sig i åtta år samt att vart annat år åka på insats i t.ex. Afghanistan mitt i den period i livet som hon är mest fertil? FM kommer därför att backa på möjligheten att lyckas med könsjämlikhetsarbetet. Men det kan hända att jag är en smula för pessimistisk...
FM planerar från dagens 970 öka till 1700 man på internationella insatser, där Afghanistan och Kosovo kommer att binda trupp i många år framöver. Från 2016 så planeras en större insats i Afrika med upp till 1000 man. Utöver detta planeras 300 man vara insatta nationellt. Hur FM räknar här är lite oklart. Om det enbart är att skotta snö, eller om vi ska ha mer kvalificerad förmåga? Marinens och Flygvapnets incidentberedskap ingår dock i dessa antal personer och då blir det inte särskilt många över när nästa stormen Gudrun kommer farande.
Samverkan med Kustbevakningen och andra myndigheter ska ske enligt förordning (2007:1266).
...
Vidare ska helikopterberedskap för räddningstjänst upprätthållas inom ramen för egen
militär flygräddning.
...
Samverkan med polisen och andra myndigheter ska ske med anledning av lagen (2006:343) om stöd vid terrorismbekämpning.
Hmm. Bra med ökat samarbete med KBV, erfarenheterna från Adenviken måste tillvaratas. Intressant med helikoptrar för flygräddning, eftersom jag i ett tidigare inlägg dömt ut SAR förmågan i FM. Samarbetet med Polisen är inte helt enkelt, vilket Hv fick erfara efter övningar i Halmstad förra året.
Uppdelat på de närmaste åren så ser de intressantaste händelserna ut så här med början 2011.
I Kosovo är inriktningen att bidraget är oförändrat i förhållande till 2010 och omfattar Liaison and Monitoring Team (LMT), Mentoring Team för stöd till Kosovo Security Force, personal för stöd till Kosovos reformering av säkerhetssektorn, enstaka stabsofficerare, NIC och erforderligt NSE. Den totala styrkan är maximalt 70 befattningar. Därtill kommer ca 40 befattningar för avveckling av Camp Victoria under första kvartalet 2011.
NBG 11 står i beredskap 2011-01-01 – 2011-06-30.
Inom ISAF fortsätter transformeringen mot en stridsgruppsstruktur som inleddes under 2010 för att avslutas före årsskiftet 2011/12. Ett ökat stöd till ANA med OMLT-personal sker från och med sommaren 2011 med ambitionen att fördjupa Sveriges, Finlands och Norges fokus mot en ANA brigad. Nordiskt samarbete fördjupas ytterligare inom andra funktionsområden. Insats med helikopter för bl.a. MEDEVAC påbörjas från och med andra kvartalet. Försvarsmakten fortsätter och fördjupar samverkan med civila aktörer.
Ny insats med marint förband i Afrika/Medelhavet.
Jag måste tyvärr säga att jag inte tror på konceptet med EU Battlegroups. Om inte någon av dessa används i närtid så får vi se det som en intressant fotnot i europeisk historia. I stället måste vi ta fram mindre nationella enheter som är utbildade för att kunna vid behov skickas ut på insats och jackas in i större enheter. Dagens EU-förband är för stora och dyra för att skickas iväg då det kräver enighet inom EU (vilket knappast lär gå snabbt). Dom är dessutom för små för att göra en större insats på egen hand. NBG är budgeterat med 550 MSEK för själva insatsen. Då har det inte tagits med kostnaderna under 2010 för att utbilda och materiellt bygga upp förbandet. Dessa 550 MSEK är pengar som kommer att vara låsta i FM budget då teoretiskt förbandet kommer att kunna skickas ut sista dagen av dess beredskap. Vad händer efter 2011 om pengarna inte går åt? Får vi använda dom under 2012?
De ekonomiska beräkningarna har ej tagit hänsyn till överföring av grundlöner från anslaget 1.2 till anslaget 1.1.
Hmm. Mycket intressant notis som gäller för ekonomin både 2011 och 2012. "Kilen" som jag berättade om i förra inlägget är alltså svår att komma åt. Antingen så räknar FM redan nu med att de misstänkta kostnadsökningarna trots allt inte kommer, eller så försöker man lura sig själv. Är det oanvända NBG11 pengar som avses i "kilen"?
2012 inträffar en hel del intressanta saker!
ISAF, återtagning efter NBG 11 och förberedelser för BG 14 betraktas som större insatser. KFOR och TP 84 är att betrakta som mindre insatser. Därutöver planeras en korvettinsats och/eller JAS underrättelseinsats samt en insats av kompanistorlek med markförband i Afrika.
Insatsen prolongeras på aktuell nivå. Vid positiv utveckling kan omstrukturering av det svenska bidraget övervägas, eventuellt i gemensam styrkestruktur tillsammans med Norge och Finland. Ledningen av PRT MeS övergår till att bli civil.
Beroende på händelseutveckling och den pågående processen avseende successiv överläm-
ning av säkerhetsansvaret till afghanska armén och andra säkerhetsorganisationer kommer särskild uppföljning och beredskap att krävas för att förstärka alternativt förändra bidragets innehåll och utformning.
Ny insats med marint förband i Afrika/Medelhavet.
En tidsbegränsad spaningsinsats med stridsflygdivision inom ramen för ISAF och/eller Air Policing.
Mycket intressant att FM verkar satsa på att få ut ett Gripenförband internationellt. Spaning tycker jag är en utmärkt uppgift, men jag är inte allt för optimistisk på att vi ska få igång sorgebarnet SPK. Därför bör vi snarast titta på ett alternativ.
Försvarsmakten har föreslagit en förnyad anmälan till BG 2014 och BG 2017. Fortsatt engagemang ska ske med BG inriktad mot markinsatser. Utvecklingen av EU snabbinsatsförmåga med marin- och flygstridskrafter ska beaktas.
NRF 2014-2020. Här ses en fortsatt möjlighet till nordiskt samarbete. NRF är främst intressant för marinen och flygvapnet då möjligheten att verka i högre konfliktnivåer och inom ramen för större enheter tillvaratas. Flygstridskrafterna med ingående delar ur främst stridsflyg planeras för ett engagemang inom NRF vart tredje år från 2012.
I mitt förra inlägg sade jag att vi är med i NATO i allt utom medlemskortet. Om vi börjar deltaga fullt ut i NRF - NATO Response Force, så skulle jag vilja be våra politiker att definiera vad som i praktiken skiljer Sverige från övriga NATO länder? Artikel 5 är trots allt upp till beslut att följa även för NATO medlemmar.
Jag tänkte i kommande inlägg avseende FMUP 2011 fokusera på det jag kan något om, d.v.s. Flygvapnets organisation. Därför så lämnar jag med varm hand analys av Marinens och Arméns utveckling åt mina bloggarkollegor.
Inlägg
