Gripens S som i Spaning har alltid varit ganska så litet jämfört med J - Jakt och A - Attack delarna. Om vi tittar på vad som hänt efter det att Gripen ersatt Viggen så syns det tydligt att utvecklingen inte går jämt fördelat över J-A-S förmågorna.Jakt
TU JAS - Taktisk Utveckling JAS var från början dominerad av avdankade JA-37 piloter. J-förmågan på Gripen blev därför tidigt väl utvecklad. De vapen som ärvdes från JA-37 var också fortfarande "state of the art". Rb-74 AIM-9 Sidewinder är nu på väg att ersättas av Rb-98 AIM 2000 IRIS-T som är en av världens mest avancerade IR robotar med kort och medellång räckvidd. Rb-99 AIM-120 AMRAAM är fortfarande den dominerande medelräckviddiga radarjaktroboten på marknaden, även om det finns ett par versioner nyare än den svenska. Nu har regeringen tagit upp METEOR i försvarsbudgeten över vapenanskaffningar som ska ske de närmaste åren. Samövningar mot bl.a. norska F-16 och finska F-18 visar att Gripen har mycket bra prestanda i jaktstrid. Med IRIS-T och Meteor så kommer denna att öka ytterligare. Sammanfattningsvis är Gripen en mycket kompetent jaktmaskin. Tyvärr så finns det gott om sådana runt om i världen och talibanerna har inget eget flygvapen som ISAF behöver jaktskydd mot. Förmågan är därför mest användbar i det nationella försvaret. Trenden ses även i USA där anskaffning av fler F-22 (jakt) får ge avkall på JSF/F-35 (attack).
Attack
Från början så ärvdes alla attackvapen till Gripen från AJ-37. Rb-15 är trots sin ålder fortfarande en mycket avancerad robot med stor verkan i målet. De amerikanska flottstyrkorna var livrädda för att närma sig den Jugoslaviska kusten under Kosovokriget 1999, då Rb-15 fanns integrerad på ett antal av den forna Jugoslaviska marinens fartyg. Men dess ursprungliga användningsområde var att sänka stora fartygsformationer på väg över Östersjön. Scenariot kanske inte är så realistiskt för tillfället, så Rb-15 har inget stort fokus från Försvarsmakten. Det andra arvet, BK, har hela tiden varit den svenska fredsrörelsens hatobjekt och efter det internationella avtalet om förbud mot Clustervapen sattes spiken i kistan. Dags därför att skaffa nya attackvapen.
De senaste årens fokus på samarbete med markstridskrafter som en del av Flygvapnets stöd till NBG08 och NBG11 har inneburit ett kraftigt lyft för Gripens attackförmåga. Integration av GBU-12 laserstyrda bomber tillsammans med LDP - Laser Designator Pod Litening III har gett mycket bra resultat för Gripen i övningar som CCT i Alaska 2006 och Red Flag i Nellis 2008. Nu har Gripens attackförmåga lyfts ytterligare med GBU-49 som ger allvädersförmåga. Möjligheten finns att anskaffa vapen som redan är integrerade på Gripen och används i Sydafrika (Mk80/81/82 "dumma" bomber) och i Ungern (AGM-65G/H Maverick). Tyvärr verkar de svenska politikerna inte allt för sugna på att skicka ut Gripen på internationella attackuppdrag. Men sammanfattningsvis så har Gripen idag en mycket bra attackförmåga. Givetvis skulle man gärna vilja hänga på lite mer, men erfarenheterna från bl.a. första Gulfkriget 1991 pekar på att det är ytterst sällan som ett flygplan anfaller många mål samma pass.
Spaning
Här kan man lugnt säga att det har tagit tid att få upp förmågan. AJSF-37 hade ett av världens bästa kamerasystem. Tyvärr enbart våtfilm som tog ett tag att framkalla och analysera, men bilderna blev mycket bra, både på låg höjd, hög höjd och i mörker. Övningar som Elite i Tyskland visade att SWAFRAP AJS-37 hade en världsledande förmåga. Tyvärr så skickades aldrig SWAFRAP ut på internationella uppdrag trots flera år i beredskap. Intresset var stort, bl.a. övervakning av flera oroshärdar i Afrika.
Vad har då Gripen haft att ersätta AJSF-37 med? Nada, förutom PS-00 (Ögonspaning) och PS-05A (Radar). En spaningskapsel har länge stått på önskelistan, men under flera år var det en budgetregulator. Så fort pengarna tröt i materielplanen så stoppades anskaffningen av en spaningskapsel. Detta fick en hel del utländska leverantörer att tröttna, så när det väl blev anskaffning så blev det Saab Avitronics som fick leverera SKP - SPaningsKapsel 39. Det här var innan dagens COTS-tankar, så den hårda kravspecifikationen ledde till att en helt ny kapsel utvecklades med delar från olika leverantörer. Resultatet är att vi har ännu idag inte en fullt fungerande spaningskapsel. Detta måste anses vara skandal, eftersom det som verkligen önskas i Afghanistan är ISTAR och NTISR förmåga.
Det som dock finns på Gripen är redan nämnda Litening III laserkapsel. Som en del kanske har sett så har jag lusläst Air Forces Monthly februarinummer 2010. Det fanns en mycket bra artikel om spaningsförmågan i England "Searching for the Clues!". Jag tänkte citera avsnittet om Litening III kapseln.
"For the RAF, the TIALD laser designator was of limited use for NTISR because of its relatively low resolution imagery and complicated switchology, and this reportedly led to NTISR taskings for the Tornado GR4 being withdrawn in the summer 2006. This changed with the introduction of the Litening III laser designator pod, seven of which were purchased under a UOR for Operation Telic, with the ROVER 3 datalink incorporated. The Litening III has outstanding reconnaisaance functionality and is said to offer similar image quality (as measured on the National Imagery Interpretability rating Scale) to the DJRP. As a result of the integration of Litening, the Tornado GR4 has been at the forefront of developing NTISR tactics and doctrine in Iraq and Afghanistan. The harrier also has NTISR capabilities, although its Sniper LDP does not incorporate ROVER and lacks the ´zoom-out facility´of the Litening, however it does offer higher maximum magnification. It was due to the Litening pod´s superior NTISR capability that the US ANG selected it over the Sniper to equip Block 50 F16CGs."
Lite intressant är jämförelsen med DJRP, då det är precis den kapsel som integreras på de sydafrikanska Gripen.
Förutom att vara en bra spaningssensor så är Litening III en FLIR - Forward Looking Infra-Red sensor som medger visuell upptäckt och identifiering av både luft- och markmål på långa håll både i dager och i mörker. Under internationella uppdrag kräver ROE - Rules Of Engagement oftast visuell identifiering av ett mål innan det kan bekämpas (eller två oberoende sensorer som identifierar ett mål som fientligt). Med ögonen kan detta ske på bara ett par kilometers håll. Med Litening kapseln kan detta ske på det 10-dubbla avståndet. Det är skillnaden mellan vinst och förlust i en luftstrid.
Den ena svagheterna som finns idag på LDP är ROVER-datalänken. Som jag skrev i en kommentar i mitt senaste inlägg om UAV så kan den knäckas av en duktig hacker. MUST har nog inte tittat tillräckligt på detta.
Den andra svagheten är det svenska något överdrivna säkerhetsanalyserandet. En Laserkapsel har idag större riskzon än bomben som den kan styra in mot ett mål. Lasersäkerhet är bra, men det får inte gå till överdrift. Precis som med certifierandet av HKP 14 så försöker vi hela tiden vara bäst i klassen.
Resultat: MVG i Uppförande och IG i Spaningsförmåga. Gripen är i svenska flygvapnet fortfarande bara en JAs.
Vi har alltså redan en mycket bra spaningskapsel i form av LDP. Varför lägga ner pengar på ett sjunkande skepp i form av SPK? Skrota därför SPK och köp in fler LDP!
Uppdaterad 10-01-28, 18:56
En del upprörda känslor på detta inlägg. Det är bra, då en analys av situationen bara kan leda till förbättringar. Att jämföra SPK med Litening III LDP är som att "jämföra en monokel med elektronmikroskop". Jag kan inte annat än att hålla med. SPK har tekniska data som är överlägset LDP, d.v.s. den dag den levreras till FM. Det är med anledning av detta faktum som jag skrivit detta inlägg.
Lite bakgrundshistoria till varför jag börjar tappa hoppet om en fungerande SPK.
- 1985 togs ett UTTEM fram för S:et i JAS39. Inte mycket hände under dessa år då fokus mest låg på att få flygplanet upp i luften och att få det operativt.
- 1997 togs ett PTTEM fram för en spaningskapsel.
- 2000 togs ett nytt PTTEM fram.
- 2001-12-21 lägger FMV ut på sin hemsida att SAAB Avionics AB erhållit beställning av spaningskapslar till JAS 39 till ett värde av 600 miljoner kronor. De första kapslarna kommer att levereras till FMV 2004 för att tas i bruk i Försvarsmakten året därpå.
- 2005-03-29 skriver återigen FMV på sin hemsida att flygprov med spaningskapseln är genomförd och att samtliga åtta spaningskapslar skall levereras till FM under 2006.
Det blev bevisligen ingen leverans 2004. Inte heller 2006. Nu är det 2010 och SPK är ännu inte levererad till FM. Visst flygs det begränsat i FM med lånade kapslar, men det är långt ifrån ett färdigt system. Frågan vi bör ställa oss är vad är det vi har fått för våra investerade pengar och hur mycket kommer det att kosta för att få det färdigutvecklat? Finns det några alternativa lösningar på kort och på lång sikt?
En av de mer tekniskt inriktade kommentarerna nedan klagade på möjligheten att ta ut data ur LDP bilden. SPK lagrar en massa metadata i sina bilder. Mitt svar på detta är:
- LDP bilden är betydligt bättre än det som syns i flygplanet då det begränsas av bildupplösningen på skärmarna. En videoinspelning av den råa LDP videon håller betydligt högre klass.
- Metadata som position, höjd m.m. lagras i flygplanet och det bör inte vara allt för svårt att kombinera dessa data med de som registreras av LDP.
- LDP har dessutom en god mörker- och "dåligt väder"-förmåga.
- LDP har möjlighet till ROVER dataläng och därmed realtidsöverföring av spaningsbilder.
SPK har möjlighet att utvecklas med ovanstående förmågor, men bör nog först bevisa att de förmågor som redan beställts kan levereras.
Ett alternativ till LDP är att gå på nästa steg i utvecklingen från Rafael, d.v.s. Reccelite som redan utprovats på Gripen i samband med Schweiz evalueringen. Den har samma fördel som Litening med att den går att sätta i balk 4 och därmed flyga med på alla typer av uppdrag utan att ta plats från andra vapen eller fälltankar.
En stridsflygdivision JAS39 är anmäld till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 90 dagars beredskap samt till EU med medel beredskap. Är det med eller utan spaningsförmåga? Tanken i höstas var att S:et i JAS skulle vara aktivt i internationell beredskap från 2010-01-01.
Som gammal spaningspilot så vill jag inte annat än att få en bra spaningsförmåga på Gripen, men Försvarsmakten har en begränsad budget. Vill piloterna och UND-personalen i FV att vi ska fortsätta lägga pengar på att utveckla SPK? Det kommer att innebära att något annat tas bort i slutändan.
Uppdaterad 10-01-29, 16:48
Vilka alternativ har vi i Sverige för att få en vettig spaningsförmåga?
- Stoppa in mer pengar i SPK projektet och ha tålamod, så kanske det kommer ut något användbart. Dock oklart med tidpunkt, kostnad och effekt.
- Lägg ner SPK och skicka våra prototypexemplar till Flygvapenmuséet på Malmen med en stor lapp. "Gör inte om samma typ av misstag igen". bra för framtida projekt, då man ska lära av historien.
I alternativ två finns det ett antal vägar framåt.
- Köp en ny spaningskapsel. Här gäller det dock att lägga sig på en vettig nivå i kravbilden (jämför skillnaderna i kravspecen för SEP och AMV). DB 110 - Raptor, DJRP, MRP eller varför inte Reccelite? De tre första kräver NATO balk 5 vilket kan leda till låg frigång till marken. Det sista balk 4, vilket är en smidig lösning och den är "halvintegrerad" av Saab. Dock som Constance sa i inlägget nedan, så får man inte en lika stor sensor och därmed sämre bilder. Köper man COTS så får man dock ta nackdelarna med fördelarna.
- Låt TUAV göra jobbet. Nackdelen med en TUAV är dock ombaseringstiden om vi skulle vilja få tillgång till snabb in formation på långa avstånd. Men i dessa lägen kanske det initialt duger med en LDP bild eller Reccelite bild? På så sätt skulle TUAV kunna komplettera Gripen i stället för att lägga alla ägg i samma korg. En videolänk som är möjlig att få upp i en Gripen skulle kunna ge möjlighet till insatser på långa håll där TUAV är sensorn och Gripen vapenbäraren.
- Internationellt UND samarbete via t.ex. NATO AGS samarbete. Tyvärr har Sverige en viss nackdel då vi håller oss utanför NATO. Underrättelsedata brukar vara det som NATO håller hårdast på och enbart tilldelar på en "Need-to-know-basis". D.v.s. när vi deltar i t.ex. Afghanistan får vi data som är relevanta för uppgiften, inte annars. Det vore intressant att se om vi skulle släppas in i Eurohawk samarbetet på samma sätt som för SAC/HAW C-17.
När det gäller utvärdering av dessa bilder från olika system så ska vi inte låsa oss till en systemspecifik utvärderingsenhet för t.ex. SPK. Det är bättre att satsa på standardiserade databasgränssnitt och lägga bilder från alla system i en gemensam databas där det finns utspridda arbetsstationer/utvärderingsenheter som kan behandla datat. Lite som det en gång i tiden var tänkt att PLA skulle fungera (innan MUST fick sitt ord med i leken). Det innebär att planeringssystemet MSS för Gripen eller motsvarande för en TUAV enbart behöver planeringsdelen. Sedan behövs en systemspecifik inmatningsenhet i det gemensamma utvärderingsverktyget. Här bör vi för utvärderingsenheten titta på COTS och inte bygga något eget! Det misstaget har vi redan gjort med SPK och riskerar att göra även med TUAV.
Det gäller som sagts nedan att ha en bra verktygslåda. Men det innebär inte att man ska köpa en Schweizisk armékniv. Då är det bättre att köpa en bra kniv, en bra skruvmejsel och en bra hammare separat. Det blir troligtvis billigare och var och en fungerar dom bättre än den funktion som finns på armékniven. Det enda krångliga är att få ner alla verkygen samtidigt i en liten verktygslåda om man vill ut och resa.
Inlägg
Ff:
SvaraRaderaVad gäller jaktförmåga - var det inte så att luftförsvarsförmåga utvecklades först i och med att luftförsvarsförmåga då och fortfarande anses vara en rätt så fundamental förmåga för flygstridskrafterna?
Visst kan medarbetare i alla organisationer påverka beslut – men jag håller inte riktigt med om att det är så enkelt som att det var på grund av en viss typ av personalsammansättning som jaktförmågan tidigt utvecklades i Gripen-systemet.
Du skrev i ett tidigare inlägg, som jag tolkade i alla fall, att du ansåg det bra att vi dimensionerar vårt Flygvapen utefter svenska behov och inte enkom efter de behov som just nu finns i samband med internationella operationer. Om vi drar ditt resonemang i förlängningen så ska vi då avveckla jaktförmågan i och med att den inte just nu behövs i Afghanistan?
Vad gäller attackförmågan håller jag inte riktigt med om din slutsats.
GBU12 och laserstyrda vapen kräver som bekant visuell sikt mellan belysare och vapen för att kunna verka på avsett vis. En snabb titt på vädret i Sverige leder till slutsatsen att GBU12 inte primärt är lämpad eller avsedd för bruk i Sverige utan just är ett vapen som lämpar sig för miljöer med generellt sätt aningens bättre väder - kanske Afghanistan rent utav?
GBU49 leder oss lite längre men min tolkning är den samma, vapnet är primärt inskaffat för att kunna verka på den internationella arenan.
Det svenska Flygvapnet attackförmåga är mer eller mindre, i alla fall vad gäller markmålsbekämpningsförmåga, inriktad mot den internationella arenan.
Den arena där det till dags dato inte har funnits någon politisk vilja att skicka stridsflyg från Sverige till.
Gripen i sig är en plattform som medger integrering av en stor bredd av vapen. Låt oss hoppas att vi nästa gång vi köper in vapen med markmålskapacitet inte köper SMD utan väljer något med ett något större användningsområde. Jag tolkar SMD som ett sätt att möjliggöra för Flygvapnet att tillhandahålla CAS i urban miljö för att kunna minimera civila förluster. Om den politiska viljan i Sverige är låg att skicka stridsflyg på CAS-uppdrag borde man utan att gissa allt för mycket kunna utgå från att viljan att sätta in Gripen i urban strid är ännu lägre. Min slutsats är att Gripens attackförmåga är relativt god vad avser förmåga att verka i dagens konflikttyper internationellt - men klart begränsad vad gäller andra uppgifter. Uppgifter som man utan större fantasi skulle kunna tänka sig att vi i förlängningen skulle kunna behöva lösa i något högre konfliktnivåer – nationellt eller internationellt.
Spaning:
Du framför också här argument som jag tolkar som att behoven i Afghanistan skall vara dimensionerande för vad vi anskaffar för förmågor.
Att vi med LDP och ROVER kan lösa ut NTISR på ett riktigt bra sätt givet de begränsningar som finns håller jag med om. Och att som ÖB hävdade att Gripen ”flyger för fort och för högt” för att kunna lösa den uppgiften anser jag vara fel.
Att inte SPK kan användas för att lösa NTISR ter sig själklart då den inte alls är avsedd för det. Spaning eller ISR är betydligt med än att eskortera markförband etc i form av NTISR och det hade varit förödande om vi begränsade vår förmåga till enkom det. En snabb titt på upplösning i bilder från LDP jämfört med SPK gör att man lätt inser att SPK-bilder har betydligt större förmåga att leverera högupplöst resultat och kunna svara på högupplösta frågor. Vi ska såklart ha bägge. I och med LDP finns enastående förmågor, du nämner NTISR och möjlighet att på långa avstånd identifiera luftfartyg. Samma gäller t.ex. vid havsövervakninguppdrag - vi kan på långa avstånd identifiera fartygstyper etc.
Men oavsett hur nära man kommer med LDP kan man aldrig få samma upplösning som i SPK. Återigen – vår förmåga till spaning definieras inte av dagens behov i Afghanistan utan vi måste spänna över en bredare repertoar.
Istället för att skrota SPK – som jag fullständigt håller med om har omgärdats av förseningar och allehanda tekniska problem – kanske det är dags att börja utkräva ansvar hos industrin, FMV och inom Försvarsmakten?
Håller med anonym 12.55 i styckena om spaning. Det syns mycket tydligt,för den initierade läsaren, att dina kunskaper om spaning Chefsingenjören, lämnar en hel del övrigt att önska. Du bör nog snarast göra ett studiebesök på F 17 för att där bättra på dina synnerligen bristfälliga kunskaper. Kanske även läsa på lite om GBU-49 och då inte enbart i de glättiga brochyrerna i fyrfärgstryck. Det finns nämligen en intressant koppling mellan resultatet från SPKn och GBU-49 ;-) Som du, och många med dig, inte verkar ha koll på.
SvaraRaderaDet är sant att SPKn är mycket försenad och att det projektet är mycket illa behandlat från alla inblandade parter och kraftfull bättring krävs. Men att därifrån uttala sig om resultat svärtar ner en bra blogg i onödan.
SPK bilden innehåller metadata med bla positioner som gör att man kan nyttja dessa i moderna Bildbehandingsprogram som BEAs Socet GXP, en kraftfull IMINT programvara. LDP videon är visserligen bra ur ett IMINT perspektiv, men det finns ingen metadata i videoströmmen som skulle göra att man kan efterbearbeta informationen. Man kan inte ens göra en så enkel sak som att mäta i bilden. Ur ett rent UND perspektiv skulle man kunna säga att LDP videon är värdelös! Nu är det ju givetvis inte så. Utan en rutinerad bildanalytiker kan givetvis göra en hel del med videoströmmen. Men så fort det kommer till att ta ut positioner eller mäta storheter så finns det ingenting där. I SPKn däremot så kan du göra allt du gjorde med SF 37 bilderna och långt mycket mer därtill.
Någon bord faceslappa Avitronics så att de får fingrarna ur rektala kroppsdelar och fixar kapseln.
@Ff: Jaktförmågan på Gripen i inledningen borde ha pririterats ner till förmån för attack med tanke på att det då fortfarande var invasionshotet som Flygvapnet dimensionerades för. VI hade mycket god jaktförmåga i JA37 som i sin Mod D version i många parametrar fortfarande klår en Gripen.
SvaraRaderaAttackviggen var trots AJS uppdateringen under utfasning. Där hade Gripen behövt komma in.
Jag håller med dig om min analys av attackvapen. Vi hade en bra förmåga i invasionsförsvaret med Rb-15 och BK. Vi har en god förmåga i internationella insatser med GBU-12/49 och kanske SDB om politikerna vill köpa dom... Här hänger allt på den politiska viljan. Ta Tjeckien som exempel som satsar enbart på Jaktförmågan hos Gripen. Dom har i och för sig NATO som backup.
Vad gäller Spaning så skulle SPK säker vara utmärkt, den dag den levererar funktion. Kräva ansvar är säker bra, men med svensk industri så kommer det ansvaret med en prislapp. Frågan är hur länge vi ska fortsätta.
Det som jag tycker är interessant är att Sydafrika köper in DJRP som ren Spaningskapsel och inte för NTISR. Litening III har med videoinspelning och utvärdering för denna video mycket bra bildkvalitet. Jag har stor respekt för Sydafrikanernas taktiska kunskaper. Dom har trots allt varit i strid betyligt senare än Sverige och tänker använda sina Griper till mer än bara vara med i övningar. Om DJRP duger för dom borde Litening kunna duga för oss. På köpet får vi en kapsel som kan hänga på flygplanet (i balk 4 och därmed inte ta plats från ett vapen) i alla typer av uppdrag som en extra sensor och inte ta upp den dyrbara balk 5 (som SPK gör) där man nog hellre vill hänga en fälltank. LDP är därmed en J-A-S sensor och inte som SPK bara ett S den sag den levererar funktion.
utkräva ansvar av någon eller några inom FMV eller FM för något som gjorts mindre bra i ett anskaffningsprojekt?
SvaraRaderadet skulle jag vilja se
har det någonsin hänt?
@Anonym 13.12: Hmm. Mina spaningskunskaper kanske inte är färska, men på den tiden Quintus Röd kallade Quintus Blå för spaningshönor och inte var det själva, så kunde jag hantera en SF-37. Jag har sett en hel del bilder från SPK och inte bara fyrfärgsbroschyren och visst ser dom bra ut, men jag är inte helt imponerad. Jag har tyvärr även sett insidan av kapseln. Tro mig. Vi har faceslappat Avitronics och det gör inte saken mycket bättre...
SvaraRaderaJag håller med om att LDP som den är idag är inte en spaningssensor, men den har förmåga att bli det, vilket engelsmännen har upptäckt. Användningen av MC-12 i Afghanistan pekar också på att det här metodiska bildanalyserandet som svensk UND personal fokuserat på börjar gå mot realtidsvideo.
LDP har när du kopplar en videoregistrering till den betydligt bättre bild än det lilla som i dagsläget syns på utvärdering i Gripens ordinarie system. Position, vinklar m.m. finns tillgängliga via ordinarie flygplandata. Det som krävs är en bättre utvärderingsfunktion än MSS. Detta går också att anskaffa separat tillsammans med videoinspelningen och ROVER datalänken. Alternativt göra på svensk manér och bygga en egen...
I likhet med HKP 14, Visby, SEP m.m. så har FM och FMV ställt krav på något som verkar vara mycket svårt att leverera! I detta läge tar jag 100 gånger av 100 en LDP med utökas spaningsfunktionalitet än en SPK som inte levererar.
Ff:
SvaraRaderaFör att konkludera min uppfattning: vi ska inte dimensionera vår förmåga efter det som just idag är efterfrågat i Afghanistan.
Dimensionerande skall vara insatsförmåga - där det behövs och under de förhållanden som råder.
Idag löser vi i Flygvapnet insatsuppgifter så gott som dagligen. Dock inte i internationella insatser med stridsflyg. Men Flygvapnet är till stora delar redan den insatsorganisation som nu gällande inriktning pekar ut.
@FF: Håller helt med. Hotbilden i Afghanistan är inte det som vi borde anpassa oss för. Jag håller också med om att SPK enligt fyrfärgsbroschyren är en mycket bra produkt. Med några hundra miljoner till inpumpade och ett par års utveckling så kanske den också blir det. Men frågan är bara har vi råd?
SvaraRaderaKan det finnas fler anledningar än bara att SPK 39 inte fungerar att köpa på sig ett betydande antal LDP?
SvaraRaderaBorde inte varje JAS 39 Gripen i skarp nationell eller internationell insats bära en LDP?
I Försvarsmaktens årsredovisningar, så har det i klartext redovisats det exakta antalet israeliska LDP Sverige köpt det aktuella året. Det har aldrig handlat om några stora siffror.
Det skulle inte överraska denna skribent om antalet LDP i funktionsdugligt skick i dagsläget var utomordentligt lågt i svenska flygvapnet. Det kan i jämförelse med antalet tillverkade bärarflygplan röra sig om enstaka procent.
ÖB skulle av en oberoende luftförsvarsutredning (LFU) kunna få stöd för att köpa fler LDP eftersom det vore att rätta till balansen mellan bärare och deras sensorer.
"TU JAS - Taktisk Utveckling JAS var från början dominerad av avdankade JA-37 piloter. J-förmågan på Gripen blev därför tidigt väl utvecklad"
SvaraRaderaUrsäkta, men de var avdankade AJ piloter och därför har vi först nyligt kommit upp till en acceptabel jaktmaskin.
Intressant att aktiva förare i mångt och mycket är eniga med avdankade förare om att försvaret av vårt territorium skall dimensionera utformningen av "System Gripen". Vapenarsenalen (inklusive spaningssystemet) bör med andra ord väljas efter förhållandena i Norden. I Norden, inte minst på Nordkalotten som ju alltmer kommer i fokus, har vi långa tider på året låga molnbaser och halva året har vi korta dagar.
SvaraRaderaI Sverige har vi f n c:a 100 flygplan och många vill reducera antalet ytterligare men få talar om utökning och beslutar vi om utökning så skulle det få effekt först om kanske 5 år. De 100 flygplanen skall räcka till såväl jakt, spaning som attackbehovet i ett skarpt läge. Att använda endast ett av balklägena till ett attackföretag får mig att fundera på varför vi skulle riskera ett flygplan med besättning till att slå ut ett enda fordon när det finns så mycket annat, mer krigsavgörande, man kan använda ett kvalificerat stridsflygplan till med ett hyfsat antal balklägen?
Arvet av jaktvapen var som sagts ovan inte oävet och de som senare integrerats hör också till de bästa. Arvet av attackvapen mot markmål var däremot magert - BK 90 var en stor förbättring jämfört med de 120 kg splitterbomberna som vi i värsta fall hade ärvt men alltså slapp. BK i all ära men det kan inte vara enda vapnet mot markmål även om vi fått behålla den i tjänst. Mera pang är av nöden men som ni förstår ser jag då inte CAS-vapen framför mig.
Jag har inte varit spaningspilot och avstår gärna kommenterandet till dom som kan mer än jag i detta avseende. Så länge en kapsel kan användas i nordsvenskt normalväder och ge snabba mållägen till attackföretag så litar jag på vad som framförts ovan.
Slutligen måste jag åter framhålla att vi i Sverige knappast kan förvänta oss att operera under luftherravälde mot en motståndare som praktiskt taget saknar luftvärnsskydd.
Att jämföra LDP med SPK är som att jämföra en monokel med elektronmikroskop. Åk en sväng förbi F17 och gör ett studiebesök.
SvaraRaderaOm vi nu håller oss till nationella (eller häromkring) insatser, vilka attackuppdrag och tillhörande -vapen är det listigt att satsa på?
SvaraRadera@Anonym 06.08: Vem vet, jag kanske gör precis det... :-)
SvaraRadera@Callsign_Farmer: Så talar en äkta jakt, förlåt spaningspilot! :-)
SvaraRaderaMan blir så trött när man hör om alla idéer i HKV från föredettingar som i bästa fall HÖRT någon prata engelska på trafikledningsfrekvensen. Att då sitta i HKV och börja förespråka/döma ut vapen som man på sin höjd har sett i Air Forces Monthly eftersom det var 15 år sedan man flög ett tungt system är ett mycket märkligt beteende. Det är alldeles för mycket beslutsunderlag baserat på rykten och rosa moln kontra moderna erfarenheter. Man blir mer än mörkrädd när man hör stabsråttor med Rb 71 som enda referensram tala om att Meteor inte behövs för AMRAAM är så bra.
SvaraRaderaSDB är ett utmärkt vapen som skulle passa Gripen som handen i handsken. Billigare än GBU-serien, liten storlek med ställbar effekt och stor stand-off. Gripen har som bekant med alldeles för få vapenbalkar. SDB är inget CAS-vapen!! Den är helt värdelös i CAS eftersom den är framtagen att bekämpa stillasittande mål 70 km bort (GPS-styrd). Alltså skulle den behöva cirkla sig ner i några minuter om man ska anfalla ett mål några km bort, vilket är fallet i CAS-scenarier där visuell id krävs av mål. CAS = Akan, GBU-12/49 eller AGM-65.
SPK är en hyfsad spaningskapsel - när den fungerar. Med tanke på hur mycket pengar som lagts på den och hur lite effekt den har levererat (industristöd är bara förnamnet) hade det varit betydligt bättre att köpa Reccelite, som är en utveckling av Litening III. Den är dessutom redan integrerad på JAS 39 och har även den fördelen att den är enklare att handha för såväl teknisk personal som piloten och den hängs i samma "extrabalk" som LDP och framförallt har den direktvideolänk. Kanske tar den inte lika bra bilder som SPK, men den levererar och det direkt istället för att flygplanet ska hem och landa och sedan tanka över bilder.
Så går det när industrin och föredettingar bestämmer.
/Mavericks brorsas kusin
Anonym 06:28: Det beror väl på va´de får kôste. Ett vapen som är väl användbart utan luftherravälde och som kommer att vara användbart mot markmål i hela Norden, som kräver få attackföretag och därmed frigör kapacitet till jakt och spaning och som dessutom har knytning till svensk industri:
SvaraRaderahttp://www.taurus-systems.de/html/kepd350.html
Fast det kôstar ju en del...
@Mavericks bror: En smula föredetting, det erkänner jag, men jag står fortfarande på flygtjänstordern för 39.
SvaraRaderaJag vill dock trycka på att det är inte SPK utlovade förmåga som jag trycker ned på, utan den förmåga den levererar. Eller snarare sagt inte levererar!
Då jag sett bilder från SF37 SKA31 och jämfört med SPK så vill jag inte påstå att SPK vinner på den jämförelsen.
Ett argument som sällan kommer upp i debatten är bullret från SPK som är ett arbetsmiljöproblem för teknikerna.
Reccelite är helt klart ett alternativ, se mitt tillägg i inlägget ovan!
När man beställde SPK 39 så var, av naturliga skäl, SKA 31 rikslikaren vilkens prestanda man ville återskapa. När betällningen lades fanns det endast två sensorer på marknaden (som vi fick köpa)som hade kapacitet att vara i närheten av SKA 31 vad avser upplösning i bild på angiven höjd. Vad jag har sett så har kravet på vare sig höjd eller upplösning förändrats. Jag har under mitt yrkesverksamma liv sett och utvärderat bilder från samtliga spaningspoddar du nämner här(plus några till). De andra är inte ett alternativ till SPKn, de klarar helt enkelt inte av att leverera den prestanda som är specad. Den enda kapseln som flyger i europa idag som skulle kunna vara ett alternativ till SPK 39 är Raptorpodden som Britterna kör till Tornadon.
SvaraRaderaDäremot skulle Reccelite kunna utgöra ett utmärkt KOMPLEMENT till spaningsförmågan. Det är hela tiden olika verktyg som vi talar om, men de bör alla ligga i samma verktygslåda, att användas efter behov.
//Constance
Chefsingenjören: Det var, tro det eller ej, inte dig jag avsåg.
SvaraRadera/Mavericks brorsas kusin
@Constance: Jag håller med om att verktygslådan bör vara full. Jag håller också med om att SPK kan bli bra.
SvaraRaderaMen det är en fara när FM som vanligt skriver en för svår specifikation. Det innebär att det inte finns någon existerande spaningsutrustning på marknaden som klarar av kraven och bevisligen är det svårt att bygga en som uppfyller dom. Jämför med HKP 14, Visby och SEP. SKP är Flygvapnets motsvarighet. Kanon om den blir klar. Bortkastade pengar annars.
Raptor är en fin kapsel som också presenterades i den refererade artikeln. Mycket lik SPK till konceptet.
http://www.dtic.mil/cgi-bin/GetTRDoc?Location=U2&doc=GetTRDoc.pdf&AD=ADA390184
http://defense-update.com/products/d/db110pod.htm
Varför tar det så lång tid för SPK att bli klar när den trots allt bygget på "COTS" från Terma?
http://www.terma.com/multimedia/70.572_RECCE_brochure_maj_2003.pdf
http://www.aircraftresourcecenter.com/AWA1/401-500/walk444_F-16pod_Verhegghen/walk444.htm
Frågorna som jag försöker ställa är när blir SPK färdig och för hur mycket pengar?
@Mavericks brors kusin: Ah, tack... jag förbannar för övrigt bara budgeten som gör att vi "föredettingar" får nöja oss med den årliga läkarkontrollen :-)
SvaraRaderaInte för att jag vill vara cynisk, men en viss del av anledningen till att budgeten inte tillåter alla att få sina stipulerade timmar är förlusten av de pengar som plöjts ner i materielprojekt som inte levererar!
Det kan komma ett inlägg om HMD förr eller senare...
SvaraRaderaHmm,
SvaraRaderaMan förstår att SPK-projektet havererat när man läser alla inlägg här. Ingen verkar veta vad grejerna ska användas till. Jag menar att FM-personal som uttalar sig på den här bloggen brukar vara ganska synkade i sina åsikter men här verkar det spreta rejält i åsikterna.
Utan att ha insikt i detaljerna så är det väl ingen avancerad gissning att det är på tok för många kockar i soppan.
Sen är det kul att läsa kommentaren om COTS (kl12.18) och tron på att det skulle göra saker och ting enklare i svenska försvarsmaterielprojekt. (COTS innebär per definition att man inte kan komma med ett enda specialkrav. Inte direkt en svensk paradgren...)
Jag hoppas att det var ironiskt.
När man vant sig vid den kvalitet, som stora specialbyggda Viggenskrov SF37 exklusivt avsedda för fotospaning kan leverera, så vill man naturligtvis inte sänka sina ambitionerna. Helst vill man naturligtvis ta höjd för framtida tekniska landvinningar. Lyckas man så får svensk industri dessutom en ny världsledande produkt.
SvaraRaderaSedan 1986, så har vi försökt få in samma höga krav på spaningsförmåga inom ramen för det väsentligt mindre flygplanet JAS Gripen. Traditionella optiska system handlar mycket om brännvidder och är därmed utrymmeskrävande.
Den ensamma kapsel SPK 39 IV, som finns på F17 återanvänder från flygvapnets "spaningshylla" SKA 24. En utomordentlig fransk kamera, som först användes av oss redan i S 35 Draken. Den heldigitala varianten SPK 39 V väntar fortfarande på godkännnande.
I nästa materielsystem (MS20) för JAS Gripen, så får vi spaning med mörkerkapacitet. En rudimentär sådan förmågan fanns redan med S 32 Lansen.
De pengar som plöjts ner i SPK 39 har aldrig varit aktuella för flygtidsproduktion eller för att köpa oss ett tillräckligt antal LDP. Alternativanvändning är sådant som Neuron eller Meteor.
@Anonym 13.11: Ja det var ironi... Man kanske borde markera ironi bättre med (OBS: Ironi!)
SvaraRaderaMen jag håller med dig. Det spretar. Anledningen som jag ser det är att det trots UTTEM och PTTEM inte finns någon riktigt definierad målbild. Incidentfoto är en sak och där driver UND organisationen på. Trots att man i dagsläget i stort sett kan gå på en vanlig vapenmässa och få mer detaljer. Det är också en av anledningarna att den vansinnigt stora handkameran fortfarande existerar.
Ryktet säger att när FM/FMV besökte leverantören av digitalkameran i SPK V kapseln så krävde man x cm upplösning på y km avstånd. Den amerikanske tillverkaren ställde då motfrågan, varför just x cm. Detta kunde man från svenskt håll inte svara på. Ett UTTEM/PTTEM ska inte säga x cm eller y våglängd utan något i stil med att ett fartyg ska kunna identifieras till typ på x kilometer. En stridsvagn ska kunna lokaliseras på y km och ett obelyst föremål i terrängen ska kunna ses i bakgrunsbelysning z.
Samma sak är det med NTISR rollen i t.ex. Afghanistan. Anledningen till att den uppkommit är enligt många analytiker en hoper CAS flygplan utan något vettigt att göra och för få UAV tillgängliga.
Lösning: backa tillbaka en smula och skapa ett flexibelt Flygvapen. Köp inte prylar utan direkt spårbarhet till hotbild.
Sensmoral: Man kan alltid få en bättre pryl med oändligt med pengar. Ett krav ska därför vara realiserbart inom tid och budget!
Den här bloggen är ju bara pinsam för ägaren... jag ser inte direkt syftet med att icke insatta skall opinionera om FM.
SvaraRadera@Anonym 21.31:Vilka ska annars "opinionera" om FM? Behovet av att diskutera pinsamma saker är tyvärr en av anledningarna till att bloggen skapades. Debatten har varit icke existerande förutom på ett par av de andra försvarsbloggarna. Många av de som gör inlägg är MYCKET insatta i vad som händer i FM.
SvaraRaderaAnonym 28 jan 21: Ditt argument att de som inte är insatta skall inte opiniera (?) om FM låter som en ordförande i ett politiskt parti som anför att den som inte är insatt i partipolitik inte skall yttra sig om politik.
SvaraRaderaChefsingenjören har genmält att många av bloggens följare faktiskt är insatta och det tycker jag f ö märks ganska väl. Vidare sa Chefsingenjören här ovan att "Man kanske borde markera ironi bättre med ett (OBS: Ironi!). Glömde du det eller var det verkligen allvarligt menat?
Hoppas inte gripen får möta pak-fa (http://img35.imageshack.us/i/201001291030avisnapshot.jpg/), som nu har börjat göra flygtest. Är väl några år kvar tills den kommer i service dock..
SvaraRadera@Anonym 02.26: Tja, Gripen är inte världens bästa flygplan. Det är det nog bara någon på Saab:s marknadsföringsavdelning som hävdar. Frågan är om den ens kommer in på 10-i-topp listan med medtävlare som F-22, F-35, PAK-FA, J-12 m.m.
SvaraRaderaJag är oerhört imponerad av de utvärderingar som USA gjort med F-22 mot bl.a. F-15. Det skulle vara kul att se vad som händer den dag F-22 deltar i Coop India. Ryktet säger att dom har en Black-Out funktion som gör att piloterna medveten i ett nödfall kan undanmanövrera mot en robot och dra sig medvetslösa där flygplanet fortsätter manövern. Inget som vi i Sverige skulle kunna öva i fred...
Jag är också mycket imponerad F-35 sensoruppsättning. Allt presenteras i HMD - Hjälmdisplay, så det behövs ingen HUD/SI. Med sensorer utspridda över kroppen kan du rent av se "igenom" botten av ditt skrov då bilden projiceras omvärldsriktigt i din HMD.
Däremot får man en rackarns massa valuta för pengarna med att köpa Gripen. Det var kanske missen som vi gjorde i Norge att försöka trycka in för mycket i Gripen NG för att tävla mot F-35. Det hade kanske varit smartare att ge Norge ett alternativ som totalt knäckte F-35 i båda anskaffnings- och driftskostnader. En Gripen C/D+?
Den dagen vi finner PAK-FA baserad i Östersjöområdet kommer jag att känna mig bekymrad - inte bara för att det verkar bil en svårslagen motståndare utan kanske främst för att det vore ett politiskt mycket oroande tecken.
SvaraRaderaInnan vi är där tänker jag inte drabbas av defaitism och släppa varje tanke på ett självständigt Sverige. Jag tror inte ens att vi bör sluta att marknadsföra Gripen för att det blir osäljbart.
Vad gäller utvärderignsutrustning för SPK och liknande så kan det säkert glädja dig chefsingenjören att COTS är använt överallt både vad gäller hård och mjukvara samt att den överensstämmer med så många STANAGer som det bara går. Gör bara den bildalstrande sensorn det också så skall det inte vara ett problem att ta in och bearbeta bilden/video och producera underrättelser.
SvaraRadera//Constance
@Constance: Skönt att höra. Det är som sagt var inte alltid sensorn i sig själv som är avgörande utan hur man lyckas producera underrättelser från rå-informationen.
SvaraRaderaBehöver man en så stor kapsel för att åka omkring med en SKA24? :-)
SvaraRadera-- MFI
Intressant att läsa alla kommentarer runt detta ämne. Har studerat FM (Flyg) kravställningen av kapseln från sidan och inser att FMV och Flygvapnet har haft en egen agenda. Projektet har fungerat som flera av FM nuvarande projekt i särintressenas Tyrani. Om FM hade varit proffsiga beställare med kunskap som gör att FM från början kan kravställa sin produkter från början så hade detta projekt en chans att fungera. FM krav för projektet är katastrofala om jag som skattebetalare hade analyserat framtagandet av SPK 39. Nuvarande version av krav på SPK 39 bygger inte alls på de förväntade produkterna som skall levereras från systemet. Lycka till att lösa problemet en som lämnat.
SvaraRaderaGratulerar, Chefsingenjören! Du har hittat ett ämne som dragit (hittills) 35 kommentarer. Väldigt många är, som jag bedömer det, relevanta. Synd bara att så många "Anonym" inte bryr sig om att särskilja sig från andra "Anonym" med ett Anonym A och Anonym B eller liknande. Man får svårt att skapa sig en bild av helheten och inlägget missar därmed något.
SvaraRaderaMen, som sagt, ett bravo till bloggägaren!
@Bosse: Tack! Som gammal "spaningshöna" så är jag en smula upprörd över hur Gripens spaningsförmåga har behandlats genom åren.
SvaraRaderaNär NBG08 och satsningen på "ökad markmålsförmåga" dök upp så ansåg jag att det var ett misstag. För anpassat för internationella insatser och hotbilden i Afghanistan och för lite anpassat för våra politikers vilja att använda Gripen. Hittills har jag fått rätt...
En satsning på Spaning och Störning i stället för CAS hade varit betydligt smartare. Då hade Gripen varit en mycket eftersökt unik resurs och inte bara som nu en resurs bland alla andra.
Tyvärr så tror jag inte SPK är lösningen. Den har för många barnsjukdomar.
Ff@ "Mavericks brorsas kusin" 20090128 kl. 09.02
SvaraRaderaMin kritik mot SDB till Gripen; jag håller med om att vapnet i sig är bra i och med att det medger för ett så pass litet flygplan som Gripen att kunna bära med sig flera bomber.
Du säger att vapnet är helt värdelöst som CAS-vapen, det håller jag inte alls med om. Det första operativa bruket av vapnet var just i form av ett CAS-uppdrag i Irak 20061005. Vapnet tas fram i olika modeller - ett mot stationära mål och ett med förmåga att verka mot rörliga mål. Att det teoretiska standoffen är hög håller jag med om men det i sig är ju ingenting som gör att man måste fälla det på stort avstånd. Det jag är kritisk mot är de måltyper SDB medger att man slår ut. Med en verkansdel på ca 25kg sprängmedel går det inte - hur mycket man än vill - att slå ut speciellt kraftiga mål. Jag tror att SDB hade gett oss möjlighet att med hög precision slå ut mål på relativt stora avstånd - vilket jag tycker är bra - men verkansdelen är för svag för att medge verkan till stora eller kraftigt skyddade mål. Jag tror också att drivkraften i alla fall har varit angående anskaffning mer varit fokuserad på just den lilla verkansdelen som i sig ger en lägre risk för colleteral damage och att det i sig är något väldigt viktigt i urban strid i internationell miljö.
Vi kan gärna skaffa SDB men vi bör se över vilka måltyper vi vill kunna verka mot och anpassa inköpen därefter. Och att folk i HKV bara för de inte kan tala engelska på stridsledningskanaler skulle vara mindre lämpade att kunna göra de bedömningarna än vad du med praktiskt erfarenhet inom det området håller jag inte alls med om. Och förövrigt är jag minst lika aktiv som du:)
DJRP hängs i balk 4.
SvaraRadera