Marinens gamla ubåtsräddningsfarkost, URF:en, kommer att genomgå en rejäl uppfräschning i Skottland. Detta står att läsa i gårdagens BLT (tyvärr inte på nätet). Ett varv i Skottland har fått uppdraget att livstidsförlänga marinens ubåtsräddningsfarkost, URF. Kockums valde att inte slåss om ordern som är värd 110 miljoner kronor.
- Vi har tittat på projektet för att göra en affärsmässig bedömning. Det var en väldigt omfattande kravspecifikation och vi bedömde att det inte var någon bra affär, säger Samuel Danofsky, informatör på Kockums i Karlskrona.
Farkosten, vars uppgift är att rädda ubåtsbesättningar från en sjunken ubåt, är byggd och levererad av Kockums 1978.
Nu blir det James Fisher Defence i Glasgow i Skottland som fått uppdraget.
- Varvet var det enda som var med i budgivningen, säger Ulf Lindström, informationschef på Försvarets materielverk.
Uppdraget är värt omkring 110 miljoner kronor.
Urfen blir som ny efter renoveringen.
- I princip ska allt bytas ut. Framdrivningssystem, barlast, el och trimsystem som innehåller kvicksilver.
- När allt är klart ska hon kunna vara i tjänst fram till 2024.
Under tiden som farkosten är på varv kommer svenska marinen att använda sig av de ubåtsräddningsavtal som finns med Norge, Polen, Storbritannien och USA.
- Om det sker någon olycka med en ubåt kommer vi att få hjälp av något av de länder vi har avtal med. Verksamheten kommer att fortgå precis som vanligt när urfen renoveras, säger Fredrik Norrby, kommendör och chef för Första ubåtsflottiljen i Karlskrona.
Precis som tillgång på räddningshelikoptrar är ett krav för att bedriva flygtjänst, så är tillgång på ubåtsräddning ett krav för att operera med ubåtar. Det internationella samarbetet avseende ubåtsräddning är givetvis till hjälp, men en egen resurs är att föredra. Frågan är också hur lång tid det tar att transportera en räddningsubåt till Sverige. URF:en har transporterats i AN-124, men dessa finns inte alltid tillgängliga. Frågan är om den går in i en C-17? Vilken typ av transport kräver de utländska modellerna?
Försvarsmakten brukar öva ubåtsräddning i Landsortsdjupet där det finns en hel del speciella utmaningar.
Miniubåten URF har kapacitet att operera på 460 meters djup om en ubåt, som ligger i djupet, behöver räddas, berättar Mats Larsen.
– Vi prövar farkosten ett par gånger om året för att se om den klarar det djupet, säger han.
...
Landsortsdjupets djuphålor har tidigare nyttjats som dumpningsplats. Svenskt radioaktivt avfall dumpades där under 1950- och 1960-talen, och Förvarsmakten har där sänkt uttjänt ammunition. Också avfall, lack- och färgrester och skrotbilar har sänkts i djupet.
Läs mer om ubåtsräddning här och här.
Inlägg
