I Österrike begravs idag Otto von Habsburg. Bara namnet ger doften av en svunnen tid då det Habsburgska imperiet sträckte sig över halva Europa. I Sverige så har allt för många glömt bort vårt krigiska arv, men i övriga världen är det inte alltid så.
Vi förvånas över konflikterna i forna Jugoslavien där minnen från slag som skedde för snart 1000 år sedan fortfarande tas upp i den dagliga debatten. Vi förstår inte konflikterna i Mellanöstern, Asien och Afrika där blodsband är viktigare än landsgränser och lojaliteten ligger hos familjen, stammen och ibland byn snarare än hos en avlägsen härskare som de flesta aldrig har sett. Vi ser hotet från religionen, men missar att religionen är det band som knyter samman folkgrupper i brist på nationella band.
Men vi behöver inte titta så långt bort för att se mer nationalistiska känslor. Våra egna grannar Norge firar 17 maj med pompa och ståt. Firandet gäller inte som många tror friheten från Sverige, utan friheten från Danmark (unionen med Sverige var bara en parentes i Norges historia).
I Frankrike debatteras det hur man skall fira sin nationaldag, stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789. Vissa moderna politiker vill införa en civil parad genom Paris, men får kraftigt mothugg av traditionalisterna. Den franska armén må vara befriad från segernamn i sina fanor, men fortfarande är armén en del av folket och grunden till rätten att driva devisen "Frihet, Jämlikhet och Broderskap" även i länder som Libyen.
Det är inte bara i Österrike som dagen kommer att uppmärksammas. Ett par av mina gamla kollegor har berättat om vädergenomgångar på Gripendivisionen i Ungern, där meteorologen ibland kunde säga något i stil med att "Vädret i Rumänien, som för övrigt brukade tillhöra Ungern, är bra idag". Minnet av den Habsburgska tiden och unionen med Österrike är fortfarande starkt i Ungern. På den tiden hade man fortfarande en stark flotta. Idag när landet saknar kust är titeln Amiral inte nödvändig. Men, det är nog inte så många ungrar som vill komma ihåg den senaste amiralen, Miklós Horthy som drog in Ungern i VK2 på Tysklands sida med resultatet att landet fick leva i många år under Sovetiskt styre. Tyvärr så börjar det på senare år dyka upp nationalistiska tendenser i form av bl.a. det främlingsfientliga partiet Jobbik.
Nationalism kan vara till nytta, men i allt för många fall så nyttjas den tyvärr av icke-demokratiska krafter. Att bära Sverigedräkt i Riksdagen kan vara gulligt, men i vissa fall så ser jag med viss skeptism på syftet med att ikläda sig symboliska dräkter.
Det behöver inte ens vara en bättre tid som man försöker minnas. Allt för ofta är minnesbilden felaktig.
I Ryssland så drömmer sig många av de äldre tillbaka till kommunismen. Idag är skillnaden mellan fattig och rik stor i Ryssland, vilket visar på hur illa många har det. I dessa lägen kan det vara lätt att komma ihåg en tid då alla hade det lika illa genom ett rosenrött skimmer.
I Österrike har man förträngt händelseutvecklingen i VK1 och VK2, men idag så bubblar "minnet fram av fornstora dar då ärat dess namn flög fram över jorden".
Hmm. Vi kanske borde återuppväcka gamla Svenska minnen och flytta vår egen nationaldag till något mer lämpligt datum än det "mesiga" 6 juni. Det vi glömmer bort är att nationaldagen egentligen är den gamla "svenska flaggans dag" som infördes under nationalismen eller Skandinavismen på 1800-talet, då konservativa svenskar försökte slicka såren efter förlusten av Finland 1809. Med andra ord så firar vi inte för att komma ihåg, utan för att glömma.
Vår egen nationalsång har faktiskt ett tillägg som de flesta svenskar glömt bort.
"Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
Dig trohet till döden vill jag svära.
Din rätt skall jag värna med håg och med hand,
/:Din fana, högt din bragderika bära.:/
Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
/: Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden!.:/"
Lite mer krigisk och med lite mer vilja att återta det som en gång var svenskt. Om så behövs även med vapenmakt. Men den svenska tigern rullar nog som vanligt runt i sängen, slickar sig om munnen och slumrar en stund till. Kanske så är det lika bra.
DN, SR
lördag 16 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är troligtvis bra att göra en stor statsbegravning. Så bakåtsträvande nationalister kan göra ett avslut.
SvaraRaderaJobbik är egentligen inte så populära, gemene Ungrare gillar dom inte så värt mycket. Speciellt inte då jobbik sätter foten i munnen rätt ofta med sina puristiska ras/lands idéer. Merparten av Ungrarna är som i andra länder blandade rätt mycket och det vet dom själva om, så dom inser att Jobbik yrar lite väl mycket.
Men så länge som dom kan spela på rädsla och okunskap så får dom lite väl mycket makt jämfört med hur många dom egentligen representerar.
Lite lustigt är det att Otto's dotter sitter i riksdagen. Europa är rätt litet ibland.
Vi är rätt bortskämda som nordbor, först reste vi rätt fritt innan EU, och nu i hela EU.
Dom har börjat förstå det i resten av EU, men det går mycket segare.
Troligtvis hänger det ihop med att dom värnar mycket mer om sitt land då dom inte haft "lyxen" av 200år's fred.
/Tinhead
Jag tror tyvärr att det är korrekt att många ryssar osv hade det bättre under sovjettiden. Förhoppningsvis har de flesta det bättre nu men det sammanbrott som Sovjet genomled var ohyggligt nedbrytande och de flesta delarna av Sovjet saknade baltstaternas förmåga att bygga upp en ny stat och sitt samhälle. Enorma mängder människor for illa och dog för tidigt pga supande, dålig kost som var nära svält, kyla och depression. Det finns fortfarande många fattigpensionärer som far mycket illa. Något som är märkligt med denna katastrof är att den var så tyst, i alla fall har inte mycket av den hörts i Sverige.
SvaraRaderaNågot som jag har sett lite av är att släktskap med den gamla kejsarfamiljen än i dag är ett mycket effektivt VIP-kort i östeuropa. Sådan påverkan på omgivningen är svår att köpa med pengar.
I detta finns det även en anledning att behålla kungen och snart drottningen som formell statschef. Det må vara omodernt och föråldrat men det fungerar.
Själv håller jag på att den bästa sverigedräkten är M90, den har man bara på sig om man ställer upp och hjälper andra. Jag hoppas att olika politiker enbart har den på sig när de är ute i samhället eller världen och gör saker inom försvarsmaktens verksamheter.
Franska armén "...befriad från segernamn i sina fanor..."?
SvaraRaderaVerdun, Austerlitz, Orleans, Marne I & II, Marengo, Jena, Borodino, Oporto, Lützen (1813), Pyramiderna, Ulm, Balaklava, Arras, Ypres I & II etcetc. Har fransmännen strukit dessa segernamn från fanorna eller är det den anglikaniserade myten om att Frankrike inte är en av de mest framgångsrika militära nationerna i historien som spelar in?
@Lew: Att kalla Verdun och Ypres för "segrar" är tveksamt. VK1 och VK2 klarade man av enbart med hjälp från expeditionsarméerna. Napoleons segrar ledde bara till det slutliga nederlaget. I och för sig kan man nog säga det samma om Karl XII.
SvaraRaderahttp://en.wikipedia.org/wiki/Arc_de_Triomphe
I modern tid så har Algeriet och Indokina legat i klass med USA:s Vietnam och Sovjetunionens Afghanistan. Sedan har fransmännen visat framfötterna i diverse internationella insatser, men vad har de åstadkommit på egen hand? Det är nog detta som den anglosaxiska traditionen av att håna fransmännen kommer ifrån.
http://www.militaryfactory.com/battles/french_military_victories.asp
Men visst. Ett par segrar kan nog fransmännen räkna upp trots allt! ;-)
>Hmm. Vi kanske borde återuppväcka gamla >Svenska minnen och flytta vår egen nationaldag 6 juli.
SvaraRadera6 juni!
@Anonym 19.51: Upps, men det visar nog ganska så väl hur stort fokus denna dag har.
SvaraRaderaFörutom att vara en trevlig ledig dag då det ofta är varmt och man kan sitta och fika så tror jag att den skulle kunna läggas till historieboken.
Den enda bra traditionen som man börjat med på senare tid är att dela ut svenska medborgarskap på just nationaldagen. kanske den nya generationens svenskar kommer att ha mer positiva minnen kopplade till denna dag?
Som du nämner skulle jag likställa Napoleons segrar med Karl XII (eller de som vanns under Gustav III, Hertig Johans ryska krig osv). Senast jag kollade hade Gardet "Narva" på fanan utan att någon försökte bagatellisera det slaget.
SvaraRaderaSka man förminska de franska insatserna under föra världskriget (där högste chef var marskalk Foch) pga allierade stridskrafters inblandning kan man med samma argument ifrågasätta de svenska segrarna under det 30-åriga kriget och andra konflikter där en stor del av slagkraften bestått av allierade och utländska värvade förband.
Jag skulle snarare hävda att det anglosaxiska otyget att nedvärdera fransmännen är att Fransmännen faktiskt är en gammal kultur som överlevt lång tid. Amerikas historia började för 200 år sedan och Storbritannien var de facto ett litet land i Europas utkanter fram tills igår (historiskt sätt). Att Britterna sedan blev erövrade av romarna för att sedan utplånas av Anglerna och Saxarna som i sin tur fick på pälsen av vikingarna för att sedan tas över av Normanderna som sedan blev utkuppade av tyska prinsar gör att de har ett uppdämt behov att se ner på sina grannar på andra sidan kanalen. Senaste gången Frankrike erövrades hette erövrarna Frankerna. Att slentrianmässigt och historielöst hävda att de på något sätt skulle ha en ärolös militär historia reflekterar väldigt dåligt på sägesmannen.
Själv använder jag en annan förteckning över franska militära framgångar:
SvaraRaderahttp://politicalhumor.about.com/library/jokes/bljokefrenchmilitaryhistory.htm
Visserligen är sidan uppmärkt med texten "Political humor", men det vore ingen humor om det vore fel, rent sakligt...
Historien är en sköka, ein Mädchen für alle, som lånar ut sig till lite av varje. Liksom myter och sagor gör.
SvaraRaderaI inlägget står "Det behöver inte ens vara en bättre tid som man försöker minnas" vilket får mig att fundera lite kring hur vår egen samtid kommer att te sig för de idag något yngre kollegerna i försvarsmakten, när dessa blir lite äldre.
Som en guldålder, tiden då allt fungerade och man kunde få ut pryttlar ur centralförrådet, bara man gjorde rätt i PRIO. Det var tider det, som förmodligen aldrig kommer åter. Tider då försvarsbudgeten gick ihop sig varje år och det till och med kunde bli slantar över för återföring till statskassan. Eller?
En annan tanke är det förmenta hotet från religionen, särskilt i ett historiskt perspektiv. Det hävdas att mycket ont begåtts i religionens namn. Visst kan det vara så, men man skall betänka att de värsta förbrytelserna mot mänskligheten beordrats och letts av gudsförnekare som Mao, Stalin, Hitler, Pol Pot m.fl. (ingen inbördes ordning). Lite antifaktiskt sett; Både Casanova och Stalin blev avstängda från sina präststudier. Charles Darwin avbröt sina präststudier frivilligt och gav sig ut på en resa istället. Göran Persson (s) har alltid velat vara präst, men studerade aldrig teologi. Hur hade det blivit om Stalin fortsatt sina präststudier och blivit präst istället? Vad hade hänt om Hitler blivit antagen vid Konstakademin i Wien?
Tänk om Juholt fortsatt som "journalist" på Barometern. Hade Försvarsmakten varit i bättre skick då? Själv bor jag inte i Kalmar med omnejd, så jag hade inte drabbats.
@ Magnus Redin -
SvaraRaderaNär vi bedömer hur bra ryssarna hade det innan Sovjetunionens sammanbrott skall vi inte glömma de - beroende på vilken forskare du frågar - mellan 40 miljoner och 90 miljoner, som på grund av Statens/Partiets ingripanden svalt ihjäl därför att de stod i vägen för kolchosiseringen, att de talat i fel ordalag, att de talat med fel personer, att de retat upp någon partifunktionär, att de var officerare i ryska förband men inte partianslutna ..... för att bara nämna några. Utan att förringa nassarnas effektivitet men deras ca 8 miljoner ligger långt från rekord i statligt mördande av egna medborgare. Å andra sidan hamnade långt från alla ryssar i arbetsläger.
Och visst, i en ekonomi där ett företags inkomster inte styr verksamheten kan man ha många anställda och många människor kan ligga på hyfsad familjeekonomi; för många säkert bättre standard än idag.
/bloggbosse
@Lew: Foch fick sparken av Joffre efter misslyckandet vid Somme. Joffre ersattes sedan med Neville, vars ledarskap ledde till myteri hos den franska armén.
SvaraRaderahttp://en.wikipedia.org/wiki/French_Army_Mutinies_(1917)
Neville blev i sin tur ersatt av Petain som i och för sig räddade moralen under VK1, men som hade den dåliga smaken att bli ledare för Vichy-regimen under VK2 vilket resulterade i bl.a. krig med Storbritannien.
Foch var helt klart en karismatisk ledare som fullt ut trodde på den franska övertygelsen att kåranda ger seger och anfall är lösningen på allt (för övrigt samma taktik som våra svenska Karoliner). Han hade dock (likt många andra ledare under VK1) ingen lösning på skyttegravskriget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ferdinand_Foch#Foch_and_World_War_I
Kan folk sluta dissa franska krigsmakten? Det är jäkligt orättvist: http://www.exile.ru/articles/detail.php?ARTICLE_ID=7061&IBLOCK_ID=35
SvaraRaderaBloggbosse, tyvärr är det så att eländen inte utesluter varandra. Det är fult möjligt att leva i en trött diktatur som har massmördat och fortfarande få det sämre när diktaturen faller. Att medellivslängden föll rejält efter Sovjets kollaps är ett pålitligt mått på detta.
SvaraRaderaFelet var inte att Sovjet föll, jag skulle för allt i värden inte ha önskat en fortsättning för den makten. Felet var att den centrala makten ersattes av kaos och allmän plundring som etablerade oligarkerna och de var usla på att ta ansvar för medborgare och utveckla landet.
Det jag tror räddade baltstaterna var gamla traditioner från före sovjetockupationen och att folk i allmänhet höll igång lite av de institutioner som ett välmående land behöver. En sådan enkel sak som körsångsfolkrörelsen var nog viktigare än många tror. Dessutom var de snabba med att etablera kontakter med väst och tog emot mycket stöd som utvecklades till handel och ekonomisk framgång.
Jag vet inte vad som hade kunnat stötta Ryssland osv. Deras bästa chans att bygga upp demokratiska traditioner förstördes nog av första världskriget där trenden annars borde ha vart en försvagning av tsarmakten under industrialiseringens import av nya idéer och därefter förstördes det av kommunisternas statskup och det efterföljande inbördeskriget. Lenins och sedan Stalins utrensningar och på det andra världskriget var nog ett rekord i misshandel av en befolkning som först nu har slagits av Nordkorea.
@CI: Du glömmer att Foch 1918 blev generalissimo över samtliga styrkor på västfronten och att det var han som accepterade vapenstilleståndet i den berömda järnvägsvagnen. I vilket fall så är det irrelevant i diskussionen om Franska militära segrar (förutom att det var i rollen som överbefälhavare som Foch tog emot sina germanska kamrater).
SvaraRaderaMen det är inte min blogg. Vill du ta äran av de franska regementena som sopade Europa rent från Madrid till Moskva står det dig som individ fritt. Jag hör under tiden av mig till ceremoniavdelningen och undrar när "Narva", "Nowodwor", "Düna", "Fraustadt" och alla andra svenska segernamn ska styrkas eftersom de "...bara ledde till det slutgiltiga nederlaget." Skärpning!
Gällande Fochs gärning efter 1916 kan man läsa om det i länken du bifogade till, de två sista styckena summerar rätt bra karlns jobb den sista tiden.
SvaraRaderaHmm. Det intressanta med kommentarerna till detta inlägg är att de visar på just det jag syftade med inlägget.
SvaraRadera- Nationalismen lever fortfarande i Europa och det uppstår konflikter om man ger sig på en stats meriter, särskilt militära sådana.
- Många stater lever på meriter som skapades för snart 200 år sedan.
CI sa´:
SvaraRadera"Många stater lever på meriter som skapades för snart 200 år sedan."
Ja, det är inte konstigare än att allting som hänt under historiens gång har - i stort eller smått - inneburit ett vägval som påverkat framtiden. Hur det påverkat framtiden vet vi först när vi kan återvända till en godtycklig tidpunkt och prova vad ett annat vägval skulle inneburit. Hade inte germanerna slagit de romerska 17:e, 18:e och 19:e legionerna vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr så hade inte Sverige sett ut som det gör idag. Detta som exempel på en stor vändpunkt. Små finns det i myriader.
Man vet dock inte om man skall beklaga germanernas vinst eller tacka germanernas ledare Arminius/Hermann! Sant är dock att svenska nationalister pratar om Karl X och Karl XII men knappast om "tysken" Hermann.
/bloggbosse
@Bosse: Helt riktigt. Det gäller dock att inte titta för mycket bakåt och leva på förra generationens ära och berömmelse, utan att skapa sin egen.
SvaraRaderaCI: En fråga ang hur du tänker när du noterar hur Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare och en av vårt Rikets största opinonsbildare bar folkdräkt vid Riksdagens öppnande. Menar du att det var fel? Eller rätt?
SvaraRaderaCI -
SvaraRaderaNu är vi nära pudelns kärna. Man bör försöka handla så att man i fortsättningen har största möjlighet att kunna bestämma/påverka sin framtid. Det torde gälla såväl enskilda personer som stater. För demokratier kan det dock vara ett dilemma eftersom makten över statens framtid kräver att man får medborgarnas röster och medborgarna optimerar sitt egna välstånd i stället för statens säkerhet.
Militärt försvar är exempel på något som kan komma i kläm när väljarna kortsiktigt ställer det mot (exponentiellt expanderande) sjukvård, längre ledighet, VAB etc. Så får vi acceptera att statens handlingsfrihet att säkra sin framtid blir kringskuren.
/bloggbosse
@Anonym 11.31: Det beror helt på syftet. Sverigedräkt är helt att klassa som högtidsdräkt att använda vid högtider som bröllop eller Riksdagens öppnande.
SvaraRaderaOm Jimme Åkesson likt Bosse Larsson under allsång på Skansen sprang omkring i Sverigedräkt i tid och otid så skulle jag tycka att det var helt rätt. Men jag misstänker att syftet var ett annat, d.v.s. att peka på det nationalistiska svenska och givetvis skapa rubriker eftersom han visste att det skulle sticka ut och kommenteras. Då är det att missbruka en symbol.
De gamla folkdräkterna finns det en gammal god bondetradition i och likaså Karolinernas regementsfärger. Men man får passa sig så att man inte hamnar i samma gamla fälla som Skandinavismen på 1800-talet. Då blir det lätt för likt de tyska Lederhosen i Berlins ölkällare i slutet av 20-talet. En gammal god tradition som tyvärr för många idag symboliserar något helt annat än det ursprungligen var tänkt.
Jag tycker fransmännen har nog så mycket att vara stolta den senaste tiden. De har fortfarande militär trupp där de tycker sig behöva det och när det skorpar till sig någonstans i Afrika är det franska soldater som är på plats och lyfter ut västerlänningar. De har en betydligt mer pragmatisk syn på hur militären skall användas och blandar sig ogärna i konflikter på så lösa boliner som många engelskspråkiga länder.
SvaraRaderaOch som svensk skall man väl bara hålla klaffen när det gäller militära prestationer. Då menar jag förstås inte enskilda individers prestationer, utan Sverige som nation.
Hur kommer det sig att Frankrike alltid vållar så heta känslor. Både för och emot?
SvaraRaderahttp://www.svd.se/kultur/litteratur/bisarr-bild-av-frankrike-nar-dn-uppmarksammar-14-juli_6323382.svd
Vållar Frankrike heta känslor? Snarare tvärtom skulle jag påstå. Inte ett pip om att Frankrike har trupp i Elfenbenskusten som var beredda att gå in om våldet fortsatt, helt vid sidan av FN-missionen där. Tänk om USA hade gjort detsamma, hade tagit hus i helsike.
SvaraRaderaJag har tagit upp Frankrikes agerande i Elfenbenskusten vid ett par tillfällen, men det kanske är dags för en uppföljare.
SvaraRaderaBl.a. dessa:
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2011/01/fn-forstarker.html
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/12/en-vecka-kvar.html
Kanske dags för Frankrike att ta hand om frankrikes problem och låta Afrika ta hand om afrikas problem. Kanske satsa lite på att få ordning i sina förorter eller koncentrera sig på den pågående finanskrisen och dess konsekvenser.
SvaraRaderaDen "hjälp" Algeriet fick när det begav sig är väl knappast någon förebild i civiliserat uppträdande. "Den officiella algeriska siffran, som skolbarnen får lära sig, ligger numera på en och en halv miljon ”martyrer” medan franska historiker anser att det snarare ”bara” var en femtedel så många algerier som fick sätta livet till under kriget".
http://www.svd.se/kultur/understrecket/algerietkriget-pa-vag-ut-ur-glomskan_420917.svd
Ja, du har tagit upp det, CI, men i media blir det knappast samma ståhej och ifrågasättande som när det gäller USA:s närvaro och agerande utomlands.
SvaraRaderaSumatra: vad försöker du säga? Att Frankrike är/var en obehaglig kolonialmakt som är inne och petar där man kanske inte borde? Visst, jag håller med. Allt jag försöker säga är att fransk militär aktivitet både historiskt och i nutid är oändligt mycket mer komplex (och intrressant!) än att man kan sammanfatta det med töntiga anglosaxiska generaliseringar.
Vilket extremt bottennapp till bloggpost.
SvaraRaderavarför ska man skämmas för nationalism? I grunden är det bra med nationalism, det som är osunt är rasism och nedvärdering av andra människor.
Att inte kunna vara stolt över våra Karolinerkungar och framförallt de svenskar som kämpade mot svåra odds är för mig obegripligt.
Att de förlorade har inget med saken att göra. För övrigt så blev Sverige anfallet under det stora nordiska kriget.
Sen går det inte att göra som du, dvs. lägga dagens värderingar på en 1600/1700 tals människa.
Det kanske är så att flygvapnet helt saknar någon form av "ära" på slagfältet. Fklygvapnethar mest lyckas flyga i backen p.g.a uselt ledarskap och dålig utbildning.
I Finland så kraschade man två plan direkt utan att ryssen behövde avfyra ett skott i gammal god flygvapentradition.
I Kongo använde man tunnan till att jaga afrikaner beväpnade med mausergevär.
Det är väl tur att Gripenpiloterna sitter i simulatorer annars hade de varit farligare för allmänheten än för en ev. Fi.
@ Anonym 08:49
SvaraRaderaJag inte bara försöker säga, utan jag säger det också. Frankrike och resten av Europa har nog med sitt eget kaos, utan att försöka lösa afrikas problem också. Bistånd är en sak. Militär inblandning är en annan, som vi dessutom inte har råd med. AU tar hand om Afrika och EU "tar hand om" Europa.
@Anonym 10.05: Vem har sagt något om att skämmas? Jag har bara påstått att nationalism är något som ofta missutnyttjas för egna intressen. Det är lättare att skapa ett "vi" om man har ett "dem" att peka ut som annorlunda och farlig.
SvaraRaderaDina kommentarer om F 19 och F 22 är inte ens värda att besvara.
Ja, men Sumatra det är ju inte det jag talar om. Jag håller med dig, men det jag försöker få fram är inte hur Frankrike agerar, utan hur det uppfattas utåt.
SvaraRadera@ Anonym 23:43
SvaraRaderaJag tror att det är fransmännen själva som gett landet dåligt rykte. De är drygare att ha att göra med än göteborgare, även om man är rekorddrygast i de fransktalande delarna av Canada.
Att man i den anglosaxiska världen räddade Frankrike undan tyskarna två gånger under förra århundradet och ändå blir bemött med snorkighet när man besöker landet irriterar nog och gör landet tacksamt att häckla och driva med. Landet är fullt av människor som tar sig själva på mycket och för stort allvar.
@Sumatra: Jag tror att du är inne på rätt spår.
SvaraRaderahttp://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sa-svart-att-forsta-ar-inte-frankrike_6329680.svd
Frankrikes segrar fram tills dess att Napoleon mötte sitt Waterloo går inte att förneka. Men att hävda att man har världens bästa krigsmakt baserat på dessa är lika logiskt som att Sverige skulle ha det baserat på vår vinst vid Narva (som trots allt ledde till fördärvet vid Poltava ett par år senare).
Inget av slagen på Västfronten under VK1 skulle jag vilja hävda går att klassificera som en seger, bara ren utnötningskrigföring och tillfälliga vinster av 100 meter terräng. Det fanns dock mer eller mindre stora segrar under VK1. Tannenberg och Skagerack är bra exempel (även om det sista från bägge sidor hävdas som en seger).
Chefsingenjör’n,
SvaraRaderaJag värjer mig mot din antydan att Sverigedemokraterna (SD) till skillnad från Sjuklövern (Riksdagens sju besuttna partier) skulle vara antidemokratisk. Vad jag har förstått så har SD demokrati inskrivet i sitt partiprogram och motsatt sig Lissabonfördraget.
Det är tvärtom Sjuklövern, företrädd av landsförrädaren Reinfeldt, som utan att låta svenska folket säga sitt i en folkomröstning och istället trumfat igenom Lissabonfördraget, som är antidemokratisk. Därmed kommer fler beslut inom fler områden som rör Sverige att fattas med kvalificerad majoritet av EU. Inom en snar framtid kommer troligen svenska folket indirekt beskattas av EU, via en skatt på finansiella transaktioner. Riksdagen får nog i fortsättning pyssla med implementeringen av EU-direktiven i vår nationella lagstiftning och bli en diskussionsklubb.
Stick i stäv med SD har Sjuklövern 2010 röstat för att EU-medlemskapet samt lydelsen ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” blir grundlagsskyddat. Därmed detroniseras nationalstaten och samhällets fragmentarisering i etniska enklaver cementeras.
Jag tycker det är en god sed, som dock verkar vara på utdöende, att vid Riksdagens högtidliga öppnande bär man högtidsdräkt, till vilken folkdräkt räknas. När SD:s partiledare vid detta tillfälle bar högtidsdräkt i form av Blekinges landskapsdräkt steg han i min aktning, och jag är säker på att det inte rörde sig om något politiskt utspel från hans sida eller att han skulle vara gullig, utan det bottnade i en respekt för den aktningsvärda Riksdagen - androm till efterlevnad.
Nationalsångens två sista verser kände jag inte till men däremot andra versen på Herman Sätherbergs ”Studentsången”:
Svea vår moder hugstor och skön,
manar till bragd som i fornstora da'r,
vinkar med segerns och ärans lön,
med den skörd utan strid man ej tar.
Aldrig slockne då
känslans rena brand,
aldrig brista må
vår trohets helga band,
så i gyllene frid som i strid.
Liv och blod för vårt fädernesland!
Liv och blod för vårt fädernesland!
Hurra!
Jag tycker att det är patetiskt av grodätarlandet att glorifiera sitt krigiska förflutna när de på ca 200 år inte har vunnit några krig eller militära slag. Däremot är landet väldigt skickligt på att vinna freder. Månne Libyen 2011-12 skänka det en viktoria?
@Gruelse: Den svenska studentkåren har fått städa upp i sin historia för att bli av med restena efter en del mindre lyckade aktioner.
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Bollhusm%C3%B6tet
Jag misstänker att "putsandet" på studentsången var en av dessa aktioner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Students%C3%A5ngen
Jag ser dock fram emot att se SD partiledare fortsätta bära folkdräkt vid liknande sammankomster. Varför inte på nästa Sameting?
@Chefsingenjören:
SvaraRaderaJag förstår inte riktigt ditt nämnande av ”Bollhusmötet” (som hände 1939) och ”putsandet”.
Med Studentsången menar jag den sång, vars första vers börjar med ”Sjungom studentens lyckliga dag” och skrevs kring mitten av 1800-talet av Herman Sätherberg (1812-1897). Jag tog med andra versen i min förra kommentar som pendang till ditt nedtecknade av tredje och fjärde versen på Nationalsången samt i syfte att belysa en aspekt av nationalismen, vilket ju är ämnet i ditt blogginlägg.
Jag anser också att nationalismen är förenlig med demokratibegreppet. Den sträcker sig normalt inte utanför en allmänt erkänd lagboks domvärjo samt grundar sig oftast på gemensamma historiska erfarenheter, traditioner och värderingar. Härmed inbjuds individen att känna delaktighet och samhörighet i en större gemenskap, som också delas av andra individer i gemenskapen. Nationalismen ger individerna en kollektiviserande identitet. Under förutsättning att en inre harmoni råder i samhället, blir det således lättare för individen att temporärt avstå från personlig vinning till förmån för det allmännas bästa. Detta är en viktig förutsättning för att de mänskliga resurserna tas tillvara på ett för samhället optimalt sätt så att nationens välstånd kan blomstra på lång sikt.
Demokratin måste alltid försvaras och kan inte tas för givet! Detta tycker jag mig märka i detta blogginlägg.
Därför finner jag anledning att nämna vilken påverkan senare tids globaliseringssträvanden, EU-anpassningen, effekterna av nyliberalismen, vilka alla är motpoler till nationalismen, har haft på Sverige:
* bildningsnivå, historiekunnande och logiskt tänkande hos svenska beslutsfattare nedprioriteras på bekostnad av medieträning och demagogiska utspel mot nästan allt som förknippas med nationalism.
* med EU-inträdet och Lissabonfördraget i kraft fattas utomlands allt fler beslut som rör Sverige av en majoritet av ickesvenskar.
* gällande svensk lagstiftning har Riksdagen tredje rang efter ”Ministerrådet” och Europaparlamentet.
* Sverige har blivit en vasallstat och nettobetalar stora summor till EU. 2008 var nettoflödet -20,5 GSEK kassamässigt i den svenska statsbudgeten.
* viktiga naturresurser, infrastrukturer och samhällsfunktioner har avreglerats och har icke sällan utländska ägare.
* svenskarnas andel (född och med båda föräldrarna födda i Sverige) av befolkningen har 2008 sjunkit till 75 %, tack vare en stor invandring från barnrika kulturer som står långt från den svenska. Om en generation kommer svenskarnas andel troligen sjunka till cirka 50 %.
* det multietniska/mångkulturella samhället har blivit grundlagsskyddat.
* antalet lagförda brott mot person har från 1995 till 2010 ökat med drygt 10 % och en inre oro sprider sig i samhället.
* egoism och gruppegoism frodas.
* det territoriella försvaret har nedrustats.
* värnplikten, som bl.a. gav svenska män en allmän samhörighetskänsla med Sverige, har skrotas.
* svensk skola har fått dåligt internationellt rykte.
Jag har inget emot att det samiska i Sverige främjas, eftersom samerna har levt i Sverige under många hundra år.
Däremot är jag i likhet med Tysklands Angela Merkel mycket tveksam till att det mångkulturella samhället är en framkomlig väg som svar på den stora invandringen. Det är sålunda ett fult trick av Sjuklövern att i grundlagen jämställa samerna med de månghövdade etniska grupperna som på senare har invandrat till Sverige. Det förlorar samerna på i det långa loppet, med tanke på hur samhällsklimatet i Sverige troligen i framtiden kommer att utveckla sig.
Sametinget är till för samerna och därför har jag mycket svårt att tänka mig att SD:s partiledare, som kommer från Blekinge, skulle platsa där oberoende av i vilken klädedräkt han än kom.
@Gruelse: Mitt inlägg pekar på att nationalism kan vara farligt och i många fall använts för att driva icke-demokratiska tankar som t.ex. Jobbik. Jag är definitivt INTE för nationalism utan tycker att det är ett förlegat begrepp. Den sista delen av inlägget är bara till för att visa att vi har dessa tendenser även i Sverige.
SvaraRaderaAtt jag tog upp bollmötet är för att visa att de nationalistiska strömningar som fanns inom studentrörelsen (vilket även visas av de ursprungliga stroferna i studentsången) ledde till att Sveriges studenter i Uppsala 1939 röstade för att minska flyktingströmmar till Sverige. I detta fall av judar som vi i efterhand har sett verkligen hade ett behov av att fly sitt land.
Och nej, jag tror inte SD ledare skulle platsa på sametinget.
Till skillnad från dig anser jag att EU med Lissabonfördraget är förlegat och antidemokratiskt.
SvaraRaderaAtt nationalism kan missbrukas är troligt. Det gäller för i stort sett alla *ismer. Att nationalism kan vara något gott har jag sett prov på många gånger.
Jag har tidigare haft många kontakter med norrmän som har varit expressivt stolta över sitt land. I dessa kontakter har även jag känt en illa dold och genuin stolthet för Sverige. Detta har inte lett till att vi har blivit ovänner på något sätt utan tvärtom, vi blev nyfikna på varandras länder. Vi visste var vi hade varandra och det respekterade och uppskattade vi.
Om jag istället i dessa kontakter hade känt ett förakt för mitt land och det Sverige stod för och dessutom hade visat det, skulle jag troligen inte kunna knyta vänskapsbanden med dessa norrmän.
På 80-talet jobbade jag i USA under en kort tid på ett företag som lade sig vinn om att personalstyrkan hade rötter i många olika länder. Jag fick tillfälle att arbeta med amerikaner, följa med dem på utflykter, gardenparties och 4:e juli-firande. Jag fick känna den amerikanska själen rätt väl, tycker jag. Det jag upptäckte var den stolthet som amerikanerna då kände för sitt land. Men det hindrade dem inte från att uppträda vänligt mot mig, vilket var en vänlighet som jag var mån att visa gentemot dem.
Kom ihåg att nationalism har sin bas i nationen. Den är för en nation ett positivt verktyg och många gånger en förutsättning för att få en inre harmoni i ett samhälle. Den är inkluderande för nationens medborgare. Nationens individer får en möjlighet att känna samhörighet med varandra samt en stolthet för landet. En ”vi och dom-känsla” infinner sig per automatik gentemot andra nationer. Varför det skulle vara en alltigenom negativ känsla har jag mycket svårt att förstå. Även om du skulle utrota nationalismen och t.ex. ersätta den med en renodlad globalism så skulle ”vi och dom-känslan” istället flyttas till eller fortfarande existera på andra plan, t.ex. bland ”etniska, språkliga och religiösa minoriteter”, för att citera ett famöst avsnitt ur den nya svenska grundlagen.
Så då är vi inne på den infekterade frågan om den svensk mellankrigstida flyktingpolitiken och Bollhusmötet, som felaktigt behandlad i den ”Politiska korrektionsanstalten” lätt utvecklas sig till varböld. Först och främst ska man inte enkom ha Wikipedia som källa i dessa frågor. Man ska helst ta del av samtida källor såsom dagstidningar etc.
Jag har inte funnit att Bollhusmötet 17 februari 1939 i Uppsala handlade om svenska nationalism. I den mån det gjorde det hade det en mycket undanskymd roll. Bakgrunden var att svenska myndigheter hade i dyningarna efter Kristallnatten att ta ställning till om ca 11 judiska läkare skulle få komma till och arbeta i Sverige. Med anledning av detta initierades ett möte bland studenterna i Uppsala. Man ville försäkra sig om att nyutexaminerade svenskutbildade läkare skulle ha en så god arbetsmarknad som möjligt. Om de fick konkurrens av redan färdigutbildade judiska läkare från Tyskland skulle deras arbetsmarknad inte vara lika god. Både antijudiska och flyktingpositiva åsikter ventilerades från talarstolen. Mötet utmynnade i en hållning att inte ta emot judar med akademisk utbildning.
Chefsingenjören,
i 30-talets Sverige fanns det redan en hel judar. Flera av dem hade bott här i flera generationer och var ganska sekulariserade. Vilken var deras inställning på 30-talet till att Sverige skulle ta emot östeuropeiska judar?