måndag 22 mars 2010

Lär av helikopterutbildningen

På forsvarsmakten.se (puh, långt och felstavat namn) så finns en nyhet om nyutexaminerade helikopterpiloter. Givetvis ett stort grattis till de färska piloterna! Ni behövs för att hålla liv i Försvarsmaktens helikopterförmåga som för tillfället går på sparlåga. Tyvärr så kommer ni i en ganska så turbulent tid där HKP 14 fortfarande har att komma upp till bevis. Men med HKP 15 som idag startar sin färd i en inhyrd An-124 ner till Adenviken så kanske vindarna har vänt.

Men det som är intressant med denna nyhet är att piloterna har fått sin grundutbildning (GHU - Grundläggande Helikopter Utbildning) i Tyskland.

De två kullar helikopterpiloter, totalt elva personer, som den här dagen får sina vingar att sätta på uniformen, har gått sin grundläggande helikopterutbildning vid tyska arméns flygskola i Bückeburg i norra Tyskland. I 15 månader har de långpendlat för att lära sig grunderna i helikopterflygning.

Flygvapnets flygskola för "spetsiga" piloter finns för närvarande i Malmslätt. Den har i tidgare försvarsbeslut roterat en del mellan förbanden från F5 i Ljungbyhed till F16 i Uppsala och numera LSS i Malmslätt utanför Linköping. I diskussionerna kring framtida Försvarsmakt så finns tankar på att lägga ner en flottilj. Frågan är bara vilken? I tidigare diskussioner har det stått mellan F17 eller F21, vilket måste anses som "hål i huvudet". Varför lägga ner de flottiljer som producerar insatsförband?

Ta en titt på det förslag till Grundorganisation (GRO) som presenterades på ÖB chefsmöte 2008-06-03 (och som sedan refuserades av regeringen med orden "Gör om, gör rätt") det s.k. Kluster 4 (se bild ovan). Det som är lite intressant är att det är placeringen av Flygskolan som styr vilket av grundlösningen med att flytta Flygskolan till F7 eller alternativ a,b eller c som kan bli aktuella. Vår egen flygvapeninspektör Brig Gen Anders Silwer har vid många tillfällen sagt att den svenska flygskolan är en grund för den svenska utbildningsfilosofin som han inte tänker släppa. Om detta är ingångsvärdet, varför skickar vi då svenska deltagare på internationella möten om en framtida europeisk flygskola? Förlorar vi verkligen vår filosofi bara för att skolan drivs av någon annan? Går det inte genom att skicka svenska lärare till en utländsk skola säkra att filosofin bibehålls, eller i varje fall att de bästa bitarna bibehålls?

Jag är helt för en svensk flygskola, men inte på bekostnad av vår kärnkompetens som måste vara utbildning av Gripenpiloter samt utveckling av Gripensystemet. Varför därför inte göra som våra helikopterkollegor och titta på utländska alternativ? Det finns många att välja på:

- NATO Flygträning i Kanada (NFTC). Sverige har redan haft instruktörer där på tjänstgöring. Vår Gripenkollega Ungern utbildar alla sina piloter där. Duger NATO utbildningen som grund för att träna en ungersk pilot, så borde den duga för Sverige. En stor fördel är att utbildningen drivs på engelska och med NATO taktik. Detta måste säkerställa att våra piloter redan från början är utbildade för internationella insatser.

- Hawkutbildning i Finland. Finska flygvapnet har just genomfört en modernisering av sin Hawkflotta och är säker mycket sugna på kunder. Skolan drivs dessutom i privat regi av Patria, helt enligt Försvarsmaktens OPS tankar. Hmm. Det kanske finns vissa synergieffekter här med vårt eventuella köp av stridsfordon där Patria är en av potentiella leverantörer? Detta ligger dessutom helt i linje med regeringens vilja att förbättra det nordiska försvarssamarbetet.

- Samarbete med vår Gripenkollega i Sydafrika. Sydafrika har köpt in ett antal Hawk som dessutom fått kabinen anpassad för att efterlikna Gripen. På så sätt så ska steget att utbilda en pilot vara så litet så möjligt från det grundläggande flygplanet till taktisk flygning på Gripen. Klimatet i Sydafrika är dessutom mer anpassad för grundflygutbildning, då vädret inte hindrar soloflygning för nya piloter lika ofta som i t.ex. Sverige eller Finland.

- Vid en eventuell ny affär med försäljning av Gripen till t.ex. Brasilien eller Schweiz kommer det med stor sannolikhet att ingå köp av skolflygplan till svenska Flygvapnet. Men varför inte gå längre och ta fram en Gripengemensam skola? Steg 1 skulle kunna vara GFU/GTU med grundläggande flygutbildning på Pilatus eller Tucano och steg 2 inflygning på Gripen i form av s.k. TIS - Typinflygning. Den taktiska omskolningen görs sedan på respektive kunds operativa divisioner.

Tyvärr så tror jag att det någonstans i bakfickan finns tankar på att Saab ska bygga upp en svensk flygskola à la Patria, oavsett om det blir ytterligare en Gripenaffär eller inte. Detta skulle kunna vara ett steg utöver den OPS drift av SK60 underhållet dom redan idag har på Flygskolan i Malmslätt. Allt för många styrelsemedlemmar i bl.a. Saab Nyge Aero är f.d. Flygvapenofficerare och har nog kvar kontakter med nuvarande flygvapenledning. Exempel på styrelsemedlemmar i Saab Nyge Aero är f.d. Flygvapenchefen Sven-Olof Olsson och f.d. chefen för FMV Flygmaterieldivisionen Sven-Olof Hökborg som fortfarande är aktiva. Exempel på andra flygvapenofficerare på höga positioner är f.d. VD Bengt Hörnsten och f.d. VD Arne Lindholm. Försvarsmakten har tidigare fått kritik av EU om att höga officerare lämnar sina befattningar för att direkt därefter hamna på höga befattningar inom svensk försvarsindustri. Visst så hamnar dom där för sin kompetens inom området, men det som är viktigast är deras kontaktnät. Det är dessa kontakter som bygger grunden för nya kontrakt för svensk försvarsindustri.

Men nu växer kritiken mot att generaler och amiraler ena dagen är uppköpare och nästa, när de hängt av sig uniformen, agerar säljare.

– Militärer ska inte från en dag till en annan kunna byta sida. Det skadar allmänhetens förtroende för Försvarsmakten, säger folkpartisten Allan Widman, som sitter med i försvarsberedningen.

I Storbritannien får före detta toppmilitärer börja jobba inom försvarsindustrin först två år efter att de lämnat sin tjänst. Allan Widman anser att en liknande regel borde införas i Sverige.

– Om vi ska komma åt problemet måste vi lagstifta om en karenstid för höga militärer innan de kan börja jobba i försvarsindustrin, säger han.


Låt nu bara inte Flygvapnets framtid bestämmas av dessa kontaktnät utan gör det som är bäst för vår insatsförmåga. Det är definitivt inte att lägga ner insatsdivisioner till förmån för en svensk flygskola. Svälj stoltheten och lär av våra helikopterkollegor. Det finns bättre alternativ!

10 kommentarer:

  1. Jo, man får känslan av att skolflygplansprojektet, som fanns i planeringen för den tänkta gemensamma europeiska flygskolan, kanske spökar litegranna (?). Saab var ju en av de pådrivande aktörerna i det fallet. Nu är väl det bara rester av kvar av dessa idéer...och Sandarne utbytt mot Malmen..?

    SvaraRadera
  2. Är det inte på gång att Saab skiftar OPS från Sk60 till M-346?

    SvaraRadera
  3. M-346 lär knappast bli nytt svenskt skolflygplan... PC-21 eller (Super) Tucano är mer troligt.

    Varför satsar vi inte istället på att knyta andra länder till vår flygskola? Våra SK-60 får i närtid en uppfräschning och modernisering, FlygS har nyligen flyttat in i mycket moderna och ändamålsenliga lokaler och vi har, som CI konstaterar, en av de bästa (om inte den bästa) utbildningsmetodikerna i västvärlden.

    SvaraRadera
  4. Om Försvarsmakten har svårt för att behålla sina höga officerare så kanske man behöver jobba lite på att bli en bättre arbetsgivare - istället för att hota med karenstid?

    För min del var det knappast lönen som gjorde att jag sköt ut mig ur flygvapnet utan snarare den totala avsaknaden av mål och vision.

    När jag träffar mina barndomskamrater på somrarna, som alltjämt är kvar i verksamheten, kan jag inte undgå att notera hur de har den där klumpen i magen. Det är funderingar kring vilken flottilj som skall läggas ned härnäst. Vart skall man flytta då? Kommer sambon att få jobb? Hur kommer barnen att trivas? Kommer man att tvingas sälja huset med förlust?

    Allt det där som jag aldrig ägnat en tanke åt i mitt civila jobb. Aldrig.

    Cliff Barnes

    SvaraRadera
  5. Finns det några siffror på vad Sk60-utbildningen kostar? Jag tycker inte att det låter så kostnadseffektivt att hålla igång ett helt flygplansystem för att utbilda en handfull elever om året. Jag tycker också att det förefaller en aning naivt att tro att man skall kunna sälja utbildning utomlands med ett flygplan som är mer än 40 år gammalt. Moderniseringen av Sk60, vad går den ut på? Hur mycket dyrare blir varje utbildningsplats efter den modifieringen? Kommer man ens i närheten av PC21, eller ens PC9? Sk60 är kul, men får vi som skattebetalare valuta för pengarna?

    Man blir inte heller så glad av att höra rykten om planer på att flytta flygskolan från Malmen till Såtenäs. Det kommer man väl inte att spara pengar på, eller få en bättre utbildning?

    Lägg inte ner fler spetsiga förband!

    -- MFI

    SvaraRadera
  6. @Gustav: Misstaget som ofta görs av svenska försvarsindustri är att man försöker få hela kakan, i stället för att bli bäst på en del av kakan.

    De internationella trenderna och den svenska politiska politiska viljan pekar på sameuropeiska materielprojekt, men frågan är om den svenska försvarsindustripolitiska lobbyn driver åt samma håll?

    Volvo har börjar lära sig och är underlevenrantör till de flesta av de stora civila motortillverkarna. Tyvärr är den civila marknaden tuff och marginalerna små.

    SvaraRadera
  7. "Jag är helt för en svensk flygskola, men inte på bekostnad av vår kärnkompetens som måste vara utbildning av Gripenpiloter samt utveckling av Gripensystemet."

    Bäste Chefsingenjör, detta är precis problemet.Sedan FV fick ansvaret för hkp-verksamheten i FV har den blivit en sekundär fråga,då Gripen alltid kommer först. Därför är vi där vi är med hkpverksamheten.

    Old School

    SvaraRadera
  8. @Old School: Det är knappast Gripenfokus som lett till det usla helikopterläget i FM. Snarare så är det inkompetetnt upphandling i kombination med att poilitikerna lade sig i och tvingade in FMV på NH-90 spåret.

    Tvärt om så har Gripensystemet påverkats negativt då avsaknaden av FRÄD allt för många gånger har ställt flygverksamheten i Flygvapnet.

    Sedan kan jag hålla med om att övergången till FV inte har varit helt lyckad, men mer beroende på andra faktorer:
    - Tjäbbel mellan olika kulturer från FV, M och A där småsaker som färg på uniformen och basker eller inte har varit uppe på tapeten.
    - Samordning av all helikopterverksamhet till en verksamhetsort trots spridd basering. Detta har skapat en otydlig ledning och styrning av verksamheten.

    Dessa problem har kritiserats av bl.a. statens haverikommission efter de senaste årens många helikopterhaverier med tyvärr dödligt resultat.

    Skapandet av helikopterflottiljen var ett stort misslyckande. Jag tror dock att det hade misslyckats oberoende om det varit i FV, M eller A regi...

    SvaraRadera
  9. @ Chefsingenjören 12.09

    Jag håller med om dina avslutande meningar.
    Ofta gäller "small is beautiful".
    Försvarsgrenarna borde nog fått behålla sina hkp-verksamheter för sig. FM synes ha en förkärlek för att "laga sånt som inte är trasigt".

    Old School

    SvaraRadera
  10. Det finns en himmelsvid skilnad mellan teori och praktik.

    Strategin med en (1) gemensam helikopterflottilj och en ensning av flottan KAN vara riktig samtidigt som genomförandet fuskar bort alla potentiella vinster.

    Det är ju lätt för GM att sluta tillverka bilar i en viss bilfabrik. Men det är riktigt svårt för GM att hämta hem vinsterna i form av lägre löne- och lokalkostnader.

    Starkt visionärt ledarskap är en kvarnsten för Försvarsmakten om detta ledarskap inte matchas av en i motsvarande grad duglig managementförmåga.

    Processer kanske inte är bättre än dess svagaste länk? Om så är fallet så är det bättre för Sverige att som innan 1998 militärt operera i huvudsak civila helikoptrar.

    SvaraRadera