onsdag 13 januari 2010

Inför Folk och Försvar

Igår hade Folk och Försvar en frukostkonferens med vår försvarsminister Tolgfors. Det har inte nämnts särskilt mycket om den vare sig i tidningar eller på Tolgfors egen blogg.

Därför så får jag själv försöka sammanfatta vad som sades. Tolgfors inledde med att prata om vad som hänt under Sveriges tid som EU ordförandeland avseende säkerhetspolitik. Syftet var att redovisa målen och resultatet med ordförandeskapet.

Omvärldens förväntningar om att EU ska kunna hantera kriser ökar hela tiden. EU är den organisation som har det bredaste utbudet av politiska, ekonomiska och militära resurser. Samtidigt har EU svårt att i tid generera resurser till insatser.

Sverige valde att under sin tid som EU ordförande prioritera fyra frågor:

- Stärka flexibiliteten och användbarheten hos EU stridsgrupper. Här talar Tolgfors om stridsgrupperna som drivmotor i försvarsreformer. Det kostade Sverige mer än 1 miljard att ta fram NBG 08. Samtidigt har ännu inget stridsgrupp använts. Sverige var rädd för att detta skulle minska intresset från europeiska länder att ställa upp i detta samarbete i fortsättningen. Sveriges åsikt är att stridsgrupper ska kunna användas för att fylla upp glapp i ordinarie insatser och utgöra en strategisk reserv. Exemplet är Tchad där det tog sex månader att få EU länder att samsas om en insats samtidigt som NBG 08 stod i beredskap! Om en av två stridsgrupper används i en insats måste detta ses som en styrka för ESDP och inte bara som en nedgång i snabbinsatsförmågan. Flexibiliteten hos stridsgrupperna måste därför ökas. De nya riktlinjerna säger att stridsgrupperna i "exceptionella" fall ska kunna användas till annat än snabbinsats. Spanien kommer att som nytt ordförandeland driva samma fråga vidare. Dessutom fårgade sig Tolgfors om vi i Sverige har den politiska samsyn för att inom 10 dagar kunna skicka iväg en stridsgrupp? Soldaterna är insatsberedda, men inte politikerna.

- Öka samarbetet och interoperabiliteten inom sjöbevakning. Inga nya stora lägescentraler ska byggas, utan i stället kunna koppla ihop existerande system. (jämför med GLC/NOC debatten). Många myndigheter blir inblandade i allt från miljöaspekter till smuggling och militära kriser. Detta innebär att det är främst en juridisk fråga och inte teknik. Kustbevakningen och Försvarsmakten testade detta i Göteborg i Eriksdalshallen och bjöd in olika länder som deltagande. 8 länder delar nu sjölägesinformation genom SUCBAS samarbetet. Sverige, Danmark och Finland delar redan information elektroniskt. EU kommissionen har fått i uppdrag att ta fram en gemensam lösning för EU under 2010.

- Främja samarbetet i utveckling av civila-militära resurser. Alla dagens insatser kräver samordning inom mer än bara militära områden. I t.ex. Afghanistan står NATO för den militära insatsen, EU för polisiära frågor och FN för den humanitära insatsen. Viktiga punkter är kommunikation under insats, strategisk transport till insats, taktisk transport i insats m.m. Under första halvan av 2010 kommer nya slutsatser att tas. Här trycker Tolgfors på SAC som ett bra samarbetsexempel. Sverige har näst störst tillgång till dessa flygplan.

- Skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor för den europeiska försvarsindustrimarknaden. Annars kommer våra små försvarsindustrier att slåss mot varandra och konkurreras ut av USA. Detta är särskilt viktigt i kristider. EDA har tagit ett beslut i november om lika konkurrensvillkor. Svensk försvarsindustri är numera utlandsägd och exporten består av 85% av deras produktion. Därför är den svenska försvarsindustrin mycket känslig för hinder i exporten av sina produkter.

Enligt Tolgfors så anser Sverige att dessa mål nåddes till 100%

Tolgfors diskurerade därefter aktuella insatser:
- Sjöbevakningsoperationen Atalanta. Där belystes Kustbevakningens insats och utmaningarna med att samarbeta mellan olika myndigheter.
- Somalia. För att stoppa sjöröveriet behövs en insats på land.

Sedan avslutade Tolgfors med att prata om Lissabonfördraget och Solidaritetsförklaringarna. Detta kommer dock att belysas mer i Sälen!

jag tycker att det mesta lät bra, men jag är fortfarande en smula tveksam till om stridsgrupperna någonsin kommer att kunna användas.

Varför t.ex. inte skicka en stridsgrupp till Haiti? Det är ett instabilt land och en katastrof som den aktuella jordbävningen lär med stor sannolikhet riskera framkalla plundringar och övergrepp mot civila. FN styrkorna på Haiti har tagit stora förluster och behöver ersättas med nya soldater. De svenska FN anställda erbjuds nu att åka hem, men skulle antagligen kunna göra mycket stor nytta de närmaste dagarna om EU ställer upp med resurser. Om vi dessutom kan nytta SAC C-17 för en snabbtransport så vore detta en mycket tydlig signal att vi snabbt kan ställa upp vid behov.

Enligt läkare utan gränser är det de första timmarna som är kritiska. Jämför med Turkiet för ett par år sedan där vi fick ner Räddningsverkets sökhunder först då alla som låg begravda i ruinerna redan var döda. Det mobila sjukhus som togs fram till NBG 08 borde kunna användas (om det nu är färdiglevererat). Upp till bevis EU!

Nästa vecka är det Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Vi får se om Tolgfors har utvecklat sin presentation till dess...

Uppdaterad 10-01-14, 07:33
Folkpartiet värmer upp inför Folk och Försvar genom att kräva att fokuset för försvarsmakten återgår till Östersjöregionen och att möjligheten att verka i närområdet förstärks.

Att sänka garden i det svenska invasionsförsvaret under 90- talet var rätt tänkt utifrån den utveckling som då kunde ses. Men den analys vi gör av utvecklingen i Ryssland leder oss till slutsatsen att vi befinner oss vid en vändpunkt. Under den kommande mandatperioden skall riksdagen fatta ett nytt försvarsbeslut. Vår bedömning är att den svenska nationella försvarsförmågan återigen måste stärkas. Sverige kommer att behöva rusta upp sitt försvar.

Jag har tidigare skrivit bl.a. om att NATO förstärker i Östersjöregionen. Det är inte en slump att Norge köper JSF utan man vill tack vare det ökade intresset för Norra Ishavsområdet försäkra sig om att man har stöd från USA. Finland har trots Tolgfors försäkran om motsatsen inte dragit samma slutsatser som Sverige av Lissabonfördraget utan bibehållt sin värnplikt och fokuserat på försvaret av landet. Hur kommer det sig att just Sverige fortfarande drar signaler om att det strategiska läget inte har ändrats? Hmm. Folk och Försvar kan bli en intressant holmgång inom alliansen.

Sedan är det skönt att se att SIDA reagerar snabbt på katastrofen på Haiti och avsätter pengar. Men pengar tar tid att omsätta i resurser. Det mesta av dessa pengar kommer att gå till återuppbyggnad och hjälp till hemlösa. Att få snabb hjälp till Haiti verkar ännu inte ingå i planerna. Vi har C-17 och vi har stridsgrupperna. vad finns det att tveka över?