tisdag 25 januari 2011

Gästinlägg: Internationell arbetsskyldighet

Som pensionerad kapten är jag inte personligt berörd. Sammanlagt blev det 23 år av personaltjänst på nio olika befattningar plus tre år som ombudsman. Jag anser mig behärska området.

Arbetsrättsområdet som i FM brukar uppdelas i arbetsrätt och anställningsvillkor kännetecknas av en omfattande reglering. Försvarsmakten reglerar mer än andra verksamheter vilket inte hindrar en omfattande diskussion om regler och tillämpningar. Tyvärr tror jag att ju mer man reglerar desto fler frågor. Allt låter sig inte fångas in i regleringar. Kanske är det så att den energi som driver och utvecklar en verksamhet inte låter sig beskrivas i paragrafer och policydokument.

Arbetsvetenskaplig forskning började intressera sig för detta oreglerade område kring millennieskiftet. Bakgrunden var de dramatiska förändringarna på arbetsmarknaden med den finansiella krisen 1992-1994 följt av avregleringar och privatiseringar.

Begreppet som skapades kallas psykologiskt kontrakt . Med begreppet menas att det finns en psykologisk innebörd i anställningsrelationen som bygger på en subjektiv tolkning av löften och åtaganden. Frågan finns utmärkt beskrivet i en skrift som kan hämtas på Karlstad universitets hemsida under avhandlingar och artiklar av Tommy Nilsson ”Tillit och psykologiskt kontrakt”.

Sverige har deltagit i FN uppdrag sedan 1957. Insatserna har kunnat bemannas och när det varit problem har det berott på otillräcklig personaltillgång och inte ovilja att tjänstgöra.

Min huvudinvändning mot omregleringsprocessen är att jag inte tror att funnits någon ”frivillighetsavsikt”. Fram till årsskiftet bemannades styrkan främst av personal som inte var tillsvidare anställda i FM vilket innebär att ett ansökningsförfarande var nödvändigt. Jag tror att valet att låta försvarsanställda ansöka helt enkelt var en praktisk hantering. Samma förfarande för all personal Har jag rätt så fanns arbetsskyldigheten men försvann när FM sa att det var frivilligt. Inte så smart. Självklart så reviderar jag min uppfattning om någon visar upp ett dokument som styrker en avsikt om frivillighet.

Överbefälhavaren hade kunnat lita på det psykologiska kontraktet och behållit ansökningsförfarandet. Officeren som aldrig accepterar utlandstjänst och som beskrevs av personaldirektören under sommarens nyhetssändningar i TV tror jag aldrig existerat.

Omregleringen innebär att överbefälhavaren begärt att den internationella tjänstgöringen som legat under det psykologiska kontraktet skall flyttas in under det reglerade arbetsrättsområdet utan att närmare precisera innebörden. Konsekvensen är välkänd och kallas av forskarna ”hot och rigiditetsresponsen”. Dvs. skriv på eller Du blir uppsagd. Den anställdes naturliga reaktion är att begära skriftligt på allt som tidigare fanns i det psykologiska kontraktet. Begreppet psykologiska kontraktet är elementär kunskap för alla som studerat arbetsvetenskap och självklart för militärer genom ledarskapsutbildningen. Utan tillit ingen verksamhet.

Som avslutning vill jag ta upp solidaritetstanken som verkar vara en bärande tanke i ÖB beslutsskrivelse. Jag menar att man kan göra en grov indelning av befattningarna i utlandsstyrkan i befattningar som är förenade med livsfara, befattningar som är förenade med förhöjd risk och slutligen befattningar som är helt riskfria. De försvarsanställda kan i sin tur indelas i anställda som skall utsätta sig för livsfara, förhöjd risk eller riskfria befattningar eller inte alls tjänstgöra utomlands. Var hittar vi militärledningen?

Bo Johannesson
Vejbystrand

Not: Bo Johanesson har även gjort ett inlägg på Newsmill i samma ärende.

10 kommentarer:

  1. Ur arbetsgivarsynvinkel gäller när det kommer till kritan att allt kött är hö.

    Arbetsvetenskap???

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  2. Bra sagt. Dina slutsatser verkar logiska./En Nej-sägare (dock fortfarande anställd)

    SvaraRadera
  3. Allt kött är hö, i samma bemärkelse som en ansökande till GMU är en soldat.

    Det krävs en del jobb och tid innan båda har det bett som krävs och smakar som de kostar.

    SvaraRadera
  4. "Problem att bemanna nya försvaret" skriver riksdag&departement. Ingen nyhet direkt...

    http://www.rod.se/politikomraden/forsvar/Problem-att-bemanna-nya-forsvaret/

    //Limpan

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  6. Ta bort eländet ovan.

    SvaraRadera
  7. @Anders Björkman

    Heter du händelsevis Don Quixote i mellannamn?

    SvaraRadera
  8. Ett intressant gästinlägg med väldigt mycket klokskap.

    /Pax Vobiscum

    SvaraRadera
  9. @uppgiven 11.56
    Nej, jag bara meddelar idéer som CI tar bort enligt sina egna bloggregler som vi inte känner. Jag var ju med och krigade redan 1965 (OK redan 1956 fattade jag vad det handlade om)och CI vill väl inte höra talas om det? CI har ju avdankats pga arbetsbrist 2010 och undrar vad för brist det kan vara och när jag meddelar därför tar CI bort det. Jag fattar inte det. Jag försöker ju bara hjälpa till. Jag är ju en vänlig person. OK, det är kanske ytterst ovanligt i CI:s kretsar men jag försökte iaf. Jag är sà vänlig att jag delar ut Euro 10 000:- till den förste som visar att jag (???) har missuppfattat saker och ting. Jag gillar Cervantes. Stà upp och slàss för din övertygelse!

    SvaraRadera
  10. Intressant läsning om det psykologiska kontraktet. Det begreppet definierar med en gång min känsla av något som gått helt förlorat det senaste året.

    ÖB:s brev damp ner i brevlådan i somras och jag läste det med ögonbryn som åkte längre och längre upp. När jag var färdig så "brann" mitt personliga psykologiska kontrakt med FM direkt upp i bästa Mission Impossible-stil. Inte ens om jag hade velat rädda kontraktet så hade det gått. "Skriv på eller bli uppsagd" är en konsekvensbeskrivning (hot) som jag aldrig kan ställa upp på. Iaf inte utan att sekundära konsekvenser hos min egen person blir följden, vilket det nu blev. Dessa konsekvenser bestod i att jag tappade mycket av min lojalitet till yrket och uppgiften samt mycket annat som det psykologiska kontraktet vilar på. Självklart har jag lojalitet mot arbetskamrater och min egen yrkesstolthet men detta räcker inte för att i varje givet läge gå exakt dit chefen pekar.

    Jag befarar att många andra i FM upplever det på liknande sätt. Så ser iaf bilden ut när jag pratar med andra i firman. Detta tycker jag som medborgare och skattebetalare är allvarligt. Inte minst när även samhällskontraktet (värnplikten) har frystorkats under det senaste året. Dessa faktum tillsammans utgör gigantiska värden som har förminskats under 2010 utan att det syns i några balansräkningar över huvudtaget. -Fundera på det, Tolgfors och Göranson...

    Själv är jag dock fortfarande kvar som ja-sägande blötdjur men bara för att jag vill suga ur de sista godbitarna för att sedan på egen hand kunna välja datum för "muck". Skulle inte för en sekund tveka på att ställa upp i ett försvar för vårt land, men det har ju faktiskt inte varit vår reella uppgift på över tio år nu.

    Tillslut så måste jag konstatera att det är synd att sanningen om FM alltid kommer från pensionerade officerare, anonyma bloggare eller övriga som inte har FM som arbetsgivare och levebröd. Bra skrivet Johannesson!

    SvaraRadera