Är vi konsekventa i Afghanistanstrategin? (uppdaterad)

Försvarsminister Tolgfors tycker att McChrystals strategi för Afghanistan är bra och vill förlänga den svenska insatsen.

"Det är bra med de amerikanska markeringarna om att lösningen i Afghanistan inte i första hand är att döda extremister, utan att vinna de civilas hjärtan. Det är också bra att man måste satsa mer civilt för att bygga framtidstro samt betoningen av afghanernas ansvar, säger Sten Tolgfors (M) till SvD."

Jag gillar också McChrystals idéer, men tror att många i Sverige nog inte riktigt uppfattar vilka risker våra svenska trupper kommer att ta med den nya COIN strategin.

"Istället vill McCrystal ha en anti-gerillakrigföring (counterinsurgency) där soldaterna kliver ur sina fordon, rör sig bland folket och vinner deras förtroende.Att kliva ur fordonen ökar risken för förluster. Det kräver i sin tur folkligt stöd hemmavid i USA och i andra länder. Detta är ett mycket allvarligt övervägande, för när vi väl det fattat beslutet måste vi också genomföra det. "

I somras var den svenska opinionen snarare tvärtom där många krävde bepansrade fordon för att skydda trupperna. Jag tycker personligen att det behövs stridsfordon nere i Afghanistan för att vi ska kunna bemöta olika hotnivåer. Det är ungefär som begreppet "Show of force" för flygstridskrafterna där man önskar skrämma motståndaren att ge upp en strid genom att flyga över på låg höjd med hög fart eller bara visa att man finns där genom att fälla facklor. Det funkar bra bara så länge som motståndaren samtidigt vet om att vi är beredda att slå till hårt när det blir allvar.

Jag tror dessutom mycket på den militär-civila dimensionen som hittills har varit för separerad. Ett gyllene tillfälle kan kanske uppstå i och med gårdagens jordbävning. Området som drabbats ligger mellan Afghanistan och Pakistan, d.v.s. talibanernas hemmaplan. Kan ISAF visa att dom ställer upp för att stödja befolkningen så kommer dom verkligen att nå syftet med COIN, d.v.s. vinna "Hearts and Minds".

Uppdaterad 09-10-23, 19:37
Idag dödades ytterligare en dansk soldat i Afghanistan. Totalt har Danmark förlorat 27 soldater att jämföra med Sveriges två. Vi har delvis haft tur, men framför allt har vi varit i ett område som är betydligt lugnare än det danska. Nu måste vi vara beredd på att ta motgångar även i den svenska provinsen. Vår försvarsminister Tolgfors har vid NATO mötet i Bratislava diskuterat McChrystals önskemål. Tolgfors stödjer McChrystals teorier, men frågan är om han även gör det i praktiken? Kommer vi t.ex. att sända mer trupp? Kommer vi att utsätta dom för större faror? I dagsläget är vi lite för få för att få tillräcklig operativ effekt nu när talibanerna höjer närvaron i området.

Därför är det inte helt rätt av Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Torbjörn Pettersson att hävda att oroligheterna i den svenska provinsen beror på den svenska närvaron. Givetvis så kan våra soldater ses som sockret som drar åt sig flugorna, men ligger felet hos sockerbiten eller flugan? Talibanerna håller på att söka ut de svaga klossarna i ISAF bygge. Dom har blivit tillbakatryckta i Helmand området och söker nu nya angreppsvägar.

Risken finns givetvis att ökad militär närvaro kommer ge talibanerna möjlighet att förstärka sitt heliga krig att försvara Afghanistan mot en utländsk inkräktare och på så sätt öka sin rekrytering. Obama och McChrystal verkar inte helt dela synen på behovet av stora amerikanska förstärkningar i Afghanistan. Detta leder till att den amerikanska militären börjar bli otåliga. Frågan är vem Sverige och ISAF lyssnar på, Obama eller McChrystal?

De civila satsningarna är helt rätt, men vi måste säkerställa att pengarna inte går till att en korrupt regim sitter kvar. Det måste finnas en militär närvaro för att skydda de civila insatserna, men målet för insatserna måste ha ett civilt fokus. Vi militärer är bara medlet för att få operationerna att fungera på ett någorlunda säkert sätt. De tre operationerna ISAF, OEF och UNAMA borde slås ihop till en enda under FN flagg. Att NATO leder operationen är fullt OK för dom har resurserna, men en blå basker visar lokalbefolkningen att världen är där för att stödja dom och det är inte längre USA som är där för att föra krig. Jag tror att detta skulle vara en viktig symbolisk handling även om den blå färgen inte är särskilt "stealthig".

Läs gärna denna mycket bra sammanställning av de olika teorierna för hur ISAF och USA går vidare i Afghanistan.

McChrystals teorier är mycket bra, men han måste få mer divergerade resurser till sitt förfogande. Med bara militärer reurser riskerar metoderna att bli för ensidiga (och våldsamma). Som det gamla uttrycket säger, "Om man bara har en hammare tenderar alla problem att se ut som en spik".

En sak är dock klar. Det finns ingen lösning i Afghanistan utan att skapa en gemensam lösning även för Pakistan. Pakistanska säkerhetspolisen ISI stödjer vissa talibangrupperingar och Pakistan är en fristad för militanta tolkningar av Islam. Ett oroligt Afghanistan visade sig innebära 9-11. Men vad skulle ett oroligt Pakistan innebära om det börjar komma kärnvapen på avvägar?

Afghaner är realister och stödjer den som visar sig vara stark. Som den afghanske byäldsten sade i BBC dokumentären Obama's War: "You have aircraft, tanks and guns. We don't even have a sword. If you can't win, how can we?"

Uppdaterad 09-10-24, 11:58
Sverige förstärker sitt truppbidrag under valperioden. Eftersom det sker rotation av de ordinarie styrkorna så blir i realiteten effekten inte så stor, utan snarare så blir den operativa förmågesänkningen inte så stor. Vintern är också på väg, vilket brukar minska talibanernas aktivitet. Dock så kommer dom att göra sitt bästa för att störa den nya valomgången.

"Det islamiska emiratet informerar återigen folket att ingen ska delta i denna amerikanska process och att den bör bojkottas", hette det i ett uttalande på lördagen.
"De heliga krigarna är redo att bekämpa denna process. Alla som deltar och blir skadade är själva ansvariga för sina förluster".

Förra valomgången deltog mindre än 40%. Risken är stor att deltagandet blir lägre den här gången på grund av flera faktorer. Ökat våld, vinter på väg, mindre effektiv valorganisation samt kanske inte minst ett tappat förtroende för valets betydelse.

Uppdaterad 09-10-24, 12:48
Rory Stewart, en professor på Cambridge och snart kanske även ledamot i brittiska parlamentet har en alternativ syn på framtiden i Afghanistan. Han vill till skillnad från McChrystal minska den militära närvaron i Afghanistan.

Stewart believes the foreign-troop presence in Afghanistan should actually be reduced--all the way down to 20,000. Those troops would then be used exclusively to fight Al Qaeda terrorists; the Taliban would no longer be an enemy. At the same time, while Stewart’s plan envisions continued aid to Afghans to support electricity, water, health, education, and agriculture development, the United States would cease with its state-building project and essentially leave the Kabul government to its own devices.

Syftet är att bibehålla kontroll över de delar av Afghanistan som går att kontrollera som t.ex. Kabul och där bygga upp en ny stat. Han anser att i stället för att försöka stora lösningar så ska man ta ett litet steg i taget där man kan backa om det visar sig att just det steget inte fungerar. Hans syn på COIN strategin är också mycket intressant.

"One of the ways in which it operates ideologically is that it’s very, very good at bringing on board humanitarians and academics, because it’s always saying it’s not just a military solution, or we need to do hearts and minds, we need to look at development, we ought to be cautious as to aerial bombardment. So you get this situation where it neutralizes a lot of criticism. It in fact incorporates an enormous number of people who, in previous interventions or theaters, have been quite critical of military operations."

"I’m listening to them and I’m thinking, ‘You’re wrong, but what you’re saying sounds very, very smart, and I can see that half these senators are going to be convinced by this, so what on earth can I say now to try to expose the hole in your argument? How am I going to be able to show these senators that, although these guys are incredibly articulate, slick, have all these references to statistics at their fingertips, it’s not going to work?’"

Om Stewart kommer in i det brittiska parlamentet kommer han att få mycket inflytande i den brittiska Afghanistanpolitiken, så det kan komma att uppstå förändringar från McChrystals visioner inom bara ett år. Vad är en riktig strategi? Vem vet, men jag anser att det Stewart säger verkar mycket vettigt.

Uppdaterad 09-10-25, 16:36
Den svenska truppen förstärker med 50 man, men den finska truppen minskar med ca 40. Summa Summarum Status Quo. Anledningen är att deras kontrakt går ut och ingen önskar förlänga.

Uppdaterad 09-10-26, 07:58
Att locka folk till valurnorna ytterligare en gång lär bli mycket svårt och deltagandet kommer med stor sannolikhet bli lägre än de 40% vid förra omgången. Afghanerna börjar nog bli lite luttrade över begreppet demokrati. Med stor sannolikhet blir det nya valet lika korrupt och Kharzai vinner.

Många afghaner tycker det är lika bra att Karzai vinner. Inte för att de litar på honom, men han har redan skott sig så pass mycket att de åtminstone vet vad de får, säger Nina Hjelmgren.

Men vad är det som vi bör fokusera på den närmaste tiden? Fokus frågade Abdul Salam Rahimy (f.d. vice finansminister, idag chef på Saba Media Organization i Kabul) och Mirwais Wardak (arbetar på organisationen Center for Peace and Unity CPAU).

Till att börja med så måste den afghanska polisstyrkan förbättras. Den är genomkorrupt, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på de mycket låga polislönerna och det faktum att de enskilda polismännen själva är mycket utsatta. Råkar de ut för skador i tjänst få de själva betala sjukhusvård, och deras familjer lever ofta under mycket svåra förhållanden. Då är det svårt att ställa krav på att de ska göra ett bra jobb, menar Mirwais Wardak och Abdul Salam Rahimy.

De pekar också på mycket stora effektivitetsbrister i det internationella biståndet. En stor del av miljarderna som kommer från bland andra EU och USA har inte ens nått landet. Och väl där så försvinner mycket på vägen. Om ett kontrakt med en byggfirma i någon av landets mer avlägsna delar ska undertecknas så är det ofta minst fem olika företag och instanser som är inblandade. Alla ska ha sitt på vägen, från huvudstaden Kabul och vidare. Det gör att det av ett bidrag på 500 000 dollar endast återstår 100 000 när det väl nått fram.

Talibanerna har också lyckats med sin desinformationsspridning. Nu senast skapade dom ett rykte att amerikanska soldater bränt exemplar av Koranen vi ett tillslag mot en moske. Det skapade demonstrationer med plakat som "No to democracy. We just want Islam". Tyvärr så är det allt för lätt att via religionen skapa anti-amerikanska stämningar och få stöd för motståndet även mot ISAF. Vi måste lyckas med strategin att sära på grupperingarna Al Qaida och talibanerna. Al Qaidas medlemmar drivs av det religiösa kriget mot USA, medan talibanerna i första hand vill sparka ut en ockupationsarmé.