fredag 23 oktober 2009

Konspirationsteorier (uppdaterad)

Konspirationsteorierna har börjat flöda. Som jag tidigare berättat florerar ryktet om att ytterligare en flottilj ligger på stupstocken. Kommunledningarna i Luleå och Ronneby har blivit informerade. Jag läste precis en kort notis i Norrbottens Kuriren om att tre JAS 39C flytas från F21 till F17. För några veckor sedan hade det varit en icke-nyhet, men nu börjar tidningsmurvlarna spela ut flottiljerna mot varandra.

Givetvis är syftet på en sådan här artikel att bygga upp en teori om att F21 gradvis håller på att läggas ner och resurserna föras över till F17. Det här är helt fel och beviset har jag på bilden ovanför. Den föreställer ett av flygplanen som deltog i övningen Red Flag. Vad ser man på bilden, eller snarare inte ser? Jo det finns ingen flottiljbeteckning. Förr stod alltid flottiljens nummer bredvid kronmärket och ofta fanns ett divisionsmärke på fenan. Numera finns inte dessa beteckningar. Anledningen är att flygplan flyttas mellan flottiljerna för att sprida på slitaget. Därför så tillhör inte längre flygplanen en flottilj och kan inte förses med vare sig flottilj- eller divisionsmärken (lite synd enligt oss nostalgiker som gillar divisionsmärken). Dom tillhör MSK (Materiel System Kontor) Flyg som sedan vid behov fördelar ut flygplanen på de olika flottiljerna.

Om t.ex. en flottilj flyger mycket med LDP (den svarta kapseln under skrovet) så kommer dom att slita mycket på den balken på flottiljens flygplan. Om en annan flottilj flyger mycket med fälltankar eller bomber (GBU-12) hängande på vingarna kommer deras flygplan att slitas mycket i dessa balkar. För att få ett jämt slitage i den totala flygplansparken så flyttas flygplan ofta mellan flottiljer.

En sista anledning, men då är det oftast ett flygplan i taget, är att det kan vara fullt i hangarerna för större underhåll på en flottilj. Då flyttas det aktuella flygplanet till en annan flottilj för att utnyttja lediga resurser. Att planera flygtidsuttaget så att underhållsresurserna hålls jämt belastade är en stor uppgift för MSK.

Därför låt inte journalisterna dra igång en debatt mellan flottiljerna som ingen tjänar på. Fokusera i stället på en allmän debatt på hur vi bibehåller ett fungerande Flygvapen.

- Ska vi deltaga i beredskap för internationella insatser när politikerna hela tiden tvekar? Beredskap och träning förbrukar stora summor pengar som skulle kunna gå till bättre verksamhet. Jag är ganska så elak mot CAS konceptet, men varför träna på något som vi aldrig kommer att använda? Vid försvar av Sverige är det i första hand luftherravälde och att stoppa försörjningslinjer som flygvapnet kommer att syssla med. Det kommer inte att finnas lediga resurser för CAS. Flyg kommer alltid att vara en begränsad resurs och med de nedskärningar som varit kommer det i framtiden att vara ännu viktigare att varje resurs används på rätt sätt.

- Ska vi bibehålla en grundflygutbildning i Sverige, eller ska vi försöka göra något gemensamt inom Norden eller t.ex. tillsammans med andra Gripen användare?

- Ska vi bibehålla STRIL och bas-systemen? Hotbilden för invasion av Sverige kanske inte är så hög, men vad krävs för en effektiv incidentberedskap i ett ansträngt läge kring Östersjön, Baltikum eller Nordkalotten? Georgien, gasledningar i Östersjön och nya transportleder runt Ryssland borde leda till ett nytt strategiskt läge. Utan Bassystem kommer det att krävas lufttankning även för operationer inom Sverige.

- Ska vi ta fram en gemensam Gripen utbildning, både för piloter och tekniker där inte allt sker i Sverige? Vi låser idag stora resurser för att till stor del utbilda utländska elever från de länder som köpt Gripen. Detta är givetvis bra för våra skolor, men kanske sämre för Flygvapnet?

- Hur ska våra framtida transportresurser se ut? Tp-84 börjar falla för åldersstrecket. Vi har köpt i oss på C-17 i HAW för strategisk transport, men behöver ett taktiskt transportflygplan för t.ex. basering i Afghanistan.

- Ska vi ha ett luftvärn som är integrerat med övriga luftstridskrafter? Flygstridskrafter har sina fördelar med snabba ombaseringar och stor räckvidd. Luftvärn har dock en betydligt större uthållighet. Att t.ex. bevaka Stockholm under Nobelfestligheterna skulle få Flygvapnet att gå på knäna om det skulle uppstå ett behov av att hålla flygplan konstant i luften. Det skulle räcka med ett par batterier Rbs-23 eller Hawk för att få uthållighet 24/7.

Jag har givetvis en hel del åsikter, men inga direkta svar. Snarare blir det bara fler konspirationsteorier. Vad vill egentligen våra politiker? Spelar vi bara för galleriet när det gäller internationella insatser? Blundar man för bristerna i försvaret av Sverige för att inom några år tvinga fram en NATO eller EU lösning på ett gemensamt försvar?

Uppdaterad 09-10-24, 16:38
Även BLT har haft en artikel om flytten...

15 kommentarer:

  1. Spanar'n ... ;-)

    Du skriver:

    "Fokusera i stället på en allmän debatt på hur vi bibehåller ett fungerande Flygvapen."

    Detta är tyvärr passerat. Vi behöver istället agera för att ÅTERFÅ ett fungerande Flygvapen. Jag har heller inga svar på hur detta skall gå till, men spillrorna av dagens Flygvapen gör mig ganska pessimistisk & desillusionerad över möjligheterna.... :-(

    //Bombar'n

    SvaraRadera
  2. Bombarn: Jag säger bara en sak. Back to Basics. Många (framför allt inom armésektorn)verkar tro att Flygvapnet har på senare år har blivit bättre, eftersom vi samarbetar mer än tidigare.

    Kul att dom är glada. Synd bara att det är en illussion...

    Det alla glömmer är att vi var fruktansvärt bra även för 20 år sedan, men då var det på den idag icke efterfrågade kompetensen "Att försvara Sverige".

    Vi måste få våra armébröder att förstå att utan luftherravälde så får dom det mycket tufft på backen i ett "riktigt" krig. Talibanerna har inget flygvapen och därmed inget behov av svenskt jaktskydd. I Afghanistan är behovet av svenska luftstridskrafter transportflyg, helikoptrar och UAV snarare än CAS. Särskilt nu om McChrystals teorier får genomslag.

    den 23 oktober 2009 11:40

    SvaraRadera
  3. Nato, Nato, Nato....

    I debattforum om försvaret framförs det ofta en åsikt om att ifall inte Sverige gör si eller så, eller köper det eller det vapensystemet eller lägger ner just det förbandet, så måste Sverige gå med i Nato pga. för lite försvarseffekt (pang/peng).

    Jag vill se på saken från andra synvinkeln: vill Nato ha Sverige som medlem, egentligen? Vad kan Sverige bidra med till den gemensamma förmågan? Ett antal JAS, tre ubåtar, mer...?

    De baltiska staterna tog med i Nato trots att dessa inte bidrar med något nästan någonting (Baltbat). Detta var ett politiskt beslut, som togs innan 080808 Georgien.

    SvaraRadera
  4. - Är det så att svenska flygvapnet avdelar för stora resurser för CAS?

    Svaret på den frågan kan vara JA.

    Men när man svarar på frågan om hur stora resurser som avdelats för CAS, så bör man betänka att det är 2 st flygförare från F17 som fällt varsin fullskarp bomb på Vidsel och likaledes två flygförare från F21 som fällt varsin fullskarp bomb under Red Flag i USA.

    Det har naturligtvis också övats en massa också med barlastade bomber under årens lopp. Men några astronomiska summor i förbrukade CAS-specifika vapen torde det inte röra sig om.

    SvaraRadera
  5. Man avdelar stora resurser i tid och personal för att bygga upp kompetensen. Läs i "flygdags" hur många DA som skrivits för brytande av tilldelat luftrum, förare har underskridit höjder, skjutit över höjder, korsat gränser till annan kontrollerad luft, "mållåst" sig och missat vilket sikte som används och innan anfall så upptäcks det men korrigeras inte. Att bygga upp en sådan kompetens är således något som måste övas regelbundet. I tider med minskad flygtidstilldelning så är det ett berättigat ifrågsättande.

    Men i enlighet med att släppa flygvapenkonceptet Fv2000 med Ra90 i TARAS för en osäker framtid med länk 16 så är det säkert i sin ordning.

    Man får dock passa sig, i slutet av 2005 kallade Håkan Syrén personal med sådana tankegångar för "Ubåtar".

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  6. Visst kan man tycka att den högst ansenliga investeringen i FV2000 borde ha fullföljts, alldeles särskilt av en alltjämt militärt alliansfri stat.

    Likväl så ackrediterades aldrig FV2000 eller dess delsystem och lösningen skulle med oförändrade svenska säkerhetsbestämmelser (DIT 04) heller aldrig ha kunnat godkännas för användning.

    Oavsett om Sverige formellt väljer att ansluta sig till Nato och dess politiska beslutsformer eller inte, så måste vi åtminstone inom den militära försvarssektorn skaffa oss sådana nationella sekretessbestämmelser att vi medger oss själva nationellt och internationellt fullt operativt utnyttjande av de vedertagna system och rutiner, som vi nu anskaffar respektive anammar. Jag skulle vilja kalla det för ändamålsenlig verksamhetskoordinering inom myndighetens ansvarsområde.

    När Bi Puranen valde "ubåt" som metafor för ur värdegrundssynpunkt atavistiska rudiment inom officerskåren, så kan det ha syftat till att särskilt appellera till internationellt insatta medarbetare i Försvarsmakten. Huruvida det vann genklang hos de vid den tiden ledande generalerna Syrén och Gunnarsson sprungna, som de var ur kustartilleriet, undandrager sig min närmare bedömning.

    Klart är att det är fullständigt kontraproduktivt att använda den egna verksamheten som källa för benämningar på icke-önskvärda beteenden, värderingar eller andra fenomen.

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. När det gäller inläggets ursprungliga konspirationsteorier om nedläggning av antingen F17 eller F21 så har jag en gissning.

    Jag gissar att t o m FML och Tolgfors inser det vansinniga i att helt avveckla stridsflyget i antingen södra eller norra halvan av landet. Det blir snarare en variant på Marinbasen och Helikopterflottiljen. "Stridsflygflottiljen" får en huvudbas (F17?) med flottiljledning och två divisioner där och två på underbasen (F21?).

    Sedan kan man fråga sig om den eventuella besparingen av att avveckla en förbandsledning är värd krånglet med att vara så geografiskt utspridd.

    Vad säger säger Marinen och helikopterfolket om sin lösning?

    SvaraRadera
  9. Njaa....

    Jag sätter en panna Maltwhisky på följande "lösning" mot bakgrund av de "spärrkort" som enligt enträgna rykten ligger över Malmen & Såtenäs:

    Organisationsenheten F 17 läggs ner. Ronneby garnison inordnas under Karlskrona garnison. I Kallinge blir kvar delar av Helikopterflottiljen, som rationellt kan överta delar av F 17:s nuvarande infrastruktur. Kvar i Kallinge blir även möjlighet till basering av incidentflygplan.

    Voila - på detta sätt har en organisationsenhet (F 17) avvecklats. Infrasturkturkostnaderna i Kallinge kan reduceras samtidigt som baseringsmöjligheter för HKP, ASC 890, JAS 39 samt Kustbevakning bibehålls !

    Därutöver så inordnas LSS under någon annan flottilj - sannolikt F 21 eller F 7. På så sätt kapas overhead för en organisationenhet till & infrastruktur på Uppsala garnison kan reduceras eller avvecklas.

    SvaraRadera
  10. Gustav: Ett par bomber mer eller mindre är småpotatis i sammanhanget. Lite pinsamt att vi inte fäller mer om det nu ska vara vår huvuduppgift.

    Å andra sidan så har vi inte skjutit så värst många AMRAAM eller fällt Rb-15 skarpt heller genom åren.

    Vi har lagt ner stora pengar på integration av bl.a. GPS styrda bomber (GBU-49). När kommer vi att fälla en sådan? Vad säger svenska ROE?

    CAS är bara ett tecken på att vi gör något som är fel. Den stora skandalen är att vi lägger ner en existerande infrastruktur (BAS-90 och STRIC) utan att ha något nytt som politikerna verkligen vill stå för.

    - Internationella Operationer. Jag köper konceptet den dagen en Gripen division får åka iväg.
    - Länk 16. Vi står just nu med fingret på strömbrytaren, men kommer politikerna att tveka i sista sekunden?

    SvaraRadera
  11. Anonym 05:39. SKulle inte fövåna mig om du får rätt. Att lägga ner utan att avveckla har FV varit bra på i många år.

    Malmen är nog definitivt ursymbolen för det hela. F3, F13M, F16M, F17M, HKP flottilj och LSS. Vad blir nästa? F7M eller F21M?

    SvaraRadera
  12. GBU-49 är ju ett vapen som passar attacken för svenskt försvar i formen av riktig förplanerad attack.

    Sedan är ju frågan vad vi skall ha flottiljerna i syd och norr till. Enligt AG GRO till Fb04 så menade man att det av beredskapsskäl som avgjorde F21 Vs. F4 och F17.s oantastlighet. I Norr har vi Vidsel, Jokkmokk och Kallax. Om vi menar allvar med konceptet strategisk rörlighet så ser inte jag några svårigheter att använda Kallax som flygbaskår precis som ursprungstanken var. Eller likadant på F17. Tänk på att nyckleorden alltid har varit "Tillräckligt bra" istället för "bäst" när bedömmningen av organisationsenheter har gjorts. så räkna inte bort F17 redan nu.

    Efter årets reduktion av divisionerna är vi de facto 3 divisioner i flygvapnet så att sätta upp en div JAS39 på F7. en div TIS39 och en Sk60 div är ingen svårighet, F7 har koncession för tre div. På F21 eller F17 kan man då behålla de två divisionerna på ena stället och på andra stället vidmakthålla viss infrastruktur då fältena delas med civil operatör som man vill i Mälardalen. Det finns viss planering mot F7 som frigör resurser genom reduktion av TIS och omlokalisering av TU JAS till malmen och divisionerna.

    Jag sätter en slant på att delar av LSS flyttar till F7 och Enköping i från Uppsala när fältet väl stängs på Uppsala. Kom ihåg att man pratar om att omlokalisera en enhet ur LSS i försvarsmaktens underlag till Fb09.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  13. J.K: Hade jag valt ett riktigt attackvapen och inte ett som släpps från medelhög höjd och medellång avstånd så hade det blivit Kepd 350.

    SvaraRadera
  14. Kepden är väll mycket dyrare än GBU-49? Varje verktyg i sin plats i lådan.

    Sedan ställer jag mig lite frågan om flygvapnet är rätt plattform att leverera roboteld över stora avstånd. Artilleriet kan inte leverera bomber i storleksordningen 250 - 2000 kg men man kan ha plattformar att skjuta robot ifrån.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  15. J.K. Du måste komma in till avståndet att skjuta från också. Där har FV en viss fördel jämfört med artilleri. Armen förespråkade taktiska robotsystem för ett antal år sedan. Anledningen var att man inte riktigt litade på att FV skulle ställa upp när det behövdes.

    Faktum är att jag föredrar AGM-65 i någon förbättrad variant framför GBU-49.

    SvaraRadera