Hägglunds vs Patria eller SEP vs AMV. Det här såg ut att bli en intressant brottningsmatch där man kunde gå in på domstolen med en hink pop-corn och ivrigt lyssna på vilka intressanta abrovinker försvarsadvokaterna kunde komma fram till.
Nu har även det tunga kavalleriet kallats in. Detta både bildligt och språkligt eftersom kavalleriet består av Göran Persson i egen hög person. Han ryter till i ett försvarsseminarium som hölls under dagen i riksdagen:
"Jag tycker att det är genant, med tanke på att svenska staten varit inne och ställt krav på Hägglund hur det där fordonet ska se ut och också har satsat stora resurser på utveckling och sen i slutfasen så ändrar man hela förutsättningen för upphandlingen. Det känns inte genomtänkt och jag tycker att det är genant att Hägglund som stor leverantör till svenska staten ska hamna i en domstolsprocess med FMV."
Frågan är bara: I vilken roll är det han uttalar sig? Som f.d. statsminister, som socialdemokrat som vill ställa till lite elände för högerregeringen eller som konsult med oklara kopplingar till försvarsindustrin? Man ska i varje fall inte tro att han gör det bara för att vara snäll mot Hägglunds. Politiker av Göran Perssons kaliber har alltid en egen agenda.
Svenska folket verkar dock inte förstått turordningen i denna affär. Därför en kvick resumé:
- FMV lägger ett utvecklingsprojekt på Hägglunds att ta fram "världens bästa" terrängfordon. Den första kravspecen är därför det som definierar SEP.
Nu har även det tunga kavalleriet kallats in. Detta både bildligt och språkligt eftersom kavalleriet består av Göran Persson i egen hög person. Han ryter till i ett försvarsseminarium som hölls under dagen i riksdagen:
"Jag tycker att det är genant, med tanke på att svenska staten varit inne och ställt krav på Hägglund hur det där fordonet ska se ut och också har satsat stora resurser på utveckling och sen i slutfasen så ändrar man hela förutsättningen för upphandlingen. Det känns inte genomtänkt och jag tycker att det är genant att Hägglund som stor leverantör till svenska staten ska hamna i en domstolsprocess med FMV."
Frågan är bara: I vilken roll är det han uttalar sig? Som f.d. statsminister, som socialdemokrat som vill ställa till lite elände för högerregeringen eller som konsult med oklara kopplingar till försvarsindustrin? Man ska i varje fall inte tro att han gör det bara för att vara snäll mot Hägglunds. Politiker av Göran Perssons kaliber har alltid en egen agenda.
Svenska folket verkar dock inte förstått turordningen i denna affär. Därför en kvick resumé:
- FMV lägger ett utvecklingsprojekt på Hägglunds att ta fram "världens bästa" terrängfordon. Den första kravspecen är därför det som definierar SEP.
- För att kunna gå till beställning av den färdiga produkten önskar FMV en utländsk kund att dela kostnaderna för utveckling och drift med.
- Den tilltänkta partnern England hoppar av eftersom SEP anses som ett för osäkert kort, framför allt med den nya elektriska drivningen. Detta trots att BAE är ett engelskt företag!
- FMV och HKV anser att dom inte längre har råd utan medfinansiär
- En ny enklare kravspecifikation tas fram där även kostnad är en viktig faktor
- Patria AMV vinner denna upphandling då man uppfyller alla krav och dessutom är billigast.
Nu klagar många eftersom även FMV utredning visar att tekniskt var SEP bäst och därför borde ha valts. Då har dom missförstått upphandlingsmodellen där det inte gällde att bara vara bäst utan också hamna innanför budgetramen.
Andra klagar på att några krav skrevs om under upphandlingen. De omskrivna kraven var fortfarande inom rätt nivå för Försvarsmakten. Anledningen till detta var att dessa krav hade annars enbart pekat ut SEP och då hade upphandlingen inte behövts utföras. Då hade FMV bara varit tillbaka på ruta noll, d.v.s. med en produkt som Försvarsmakten bevisligen inte hade råd med.
Eftersom jag är flygplansmänniska får jag dra en liknelse som jag själv kan förstå:
Flygvapnet vill köpa flygplan. Dom tar fram en kravspecifikation på "världens bästa" flygplan och det blir motsvarande en F-22 som levereras av Saab AB. Den har Stealth, är supersnabb och kan manövrera av bara den. Givetvis så har vi inte råd med detta flygplan och kraven är betydligt högre än vad vi egentligen behöver. I stället sänker vi kraven och får då råd med t.ex. en F-16 från Lockheed Martin. Har vi då gjort en felaktig upphandling? Vi uppfyller kravspecen (långt ifrån bäst på alla punkter, men godkänt) och får den billigaste produkten.
Hur det än går så är Försvarsmaktens soldater de stora förlorarna:
- Upphandlingen drar ut på tiden på grund av överklagan och därmed saknas tillräckligt med skyddade trupptransportfordon. Se bara på alla klagomål den senaste tiden från Afghanistan. Fordonen behövs idag och inte efter ett antal års utveckling. Många debattörer nämner det bättre minskyddet i SEP. För IED gör minskydd kanske inte alltid verkan då laddningarna helt enkelt är för stora. Hur många debattörer tar upp det faktum att soldater kan dö medan dom väntar på det bättre fordonet?
- On SEP vinner och budgeten inte ändras kommer detta att resultera i att färre fordon köps in, d.v.s. fler soldater kommer att få åka omkring utan skydd över huvud taget.
- Skulle SEP vinna och ingen annan kund köper SEP så får Försvarsmakten betala all kommande vidmakthållande och utveckling, vilket kommer att bli dyrare än anskaffningen i sig själv. I slutändan brukar det resultera att övningsverksamheten ställs in, d.v.s. våra soldater blir sämre tränade och därmed ökar också risken för olyckor och skador.
Lite avslutande poesi för kulturnördarna i församlingen som kanske, kanske inte passar in i sammanhanget...
"Half a league, half a league, Half a league onward, All in the valley of Death Rode the six hundred."Forward, the Light Brigade!"Charge for the guns!" he said:Into the valley of Death Rode the six hundred.
"Forward, the Light Brigade!"Was there a man dismay'd? Not tho' the soldier knew Someone had blunder'd: Theirs not to make reply, Theirs not to reason why, Theirs but to do and die:Into the valley of Death Rode the six hundred.
Cannon to right of them, Cannon to left of them, Cannon in front of them Volley'd and thunder'd;Storm'd at with shot and shell, Boldly they rode and well, Into the jaws of Death, Into the mouth of Hell Rode the six hundred.
Flash'd all their sabres bare, Flash'd as they turn'd in air, Sabring the gunners there, Charging an army, while All the world wonder'd: Plunged in the battery-smoke Right thro' the line they broke; Cossack and Russian Reel'd from the sabre stroke Shatter'd and sunder'd. Then they rode back, but not Not the six hundred.
Cannon to right of them, Cannon to left of them, Cannon behind them Volley'd and thunder'd; Storm'd at with shot and shell, While horse and hero fell, They that had fought so well Came thro' the jaws of Death Back from the mouth of Hell, All that was left of them, Left of six hundred.
When can their glory fade? O the wild charge they made! All the world wondered. Honor the charge they made, Honor the Light Brigade, Noble six hundred.", Alfred Tennyson.
Tänk er scenen ovan, fast med Göran Persson i täten på en åkarkamp vilt svingande sin hederssabel från SSU ungdomskongress 1979. Han svingar sabeln och talar lite pompöst och därefter ska vi andra ska bara lyda och blint rida mot kanonerna (Försvarsmaktens budgetunderskott 2014).
Uppdaterad 09-10-05, 18:50
Persson är ofta anlitad av konsultfirman JKL. Nu visar det sig att JKL med stor sannolikhet gör uppdrag åt Hägglunds. Alltså vet vi i vilken roll den gode f.d. statsministern uttalade sig.
Video från seminariet hittar ni här. Det är lite intressant att det är Försvarsindustrin som levrerar ett förslag om en Försvarsindustristrategi till regeringen.
Inlägg
Fler och fler stöder SEP.
SvaraRaderaAlf Svenson och Mikael Oscarsson KD har skrivit en debatt artikel om att Sverige behöver SEP. Läs på www.di.se.
Isabella Jernbeck (M) riksdagsledamot
Ledamot av Förvarsutskottet
”Bofors, Hägglunds, Kockums och Saab har under decennier varit världsledande när det gäller utveckling av försvarsmateriel.”
”Det är viktigt för svenska arbetstillfällen, det är viktigt för Sveriges säkerhetspolitiska inflytande, men framför allt är det viktigt för framtida svensk försvarsförmåga”
Läs mer på Svenska dagbladet. www.svd.se
ÅSA LINDESTAM (S),
riksdagsledamot, försvarsutskottet
”SEP, Splitterskyddad Enhets Plattform, är unik i sitt slag och är skräddarsydd för den svenska försvarsmaktens behov, i Sverige och i utländska missioner.”
Läs mer på VF. www.folkbladet.nu
S riksdagsgrupp säger ”Välj svenska SEP”.
http://www.socialdemokraterna.se/Vara-ledamoter/Eva-Sonidsson/Pressmeddelanden/Valj-svenska-SEP-/
Jag tycker att SEP är mer som F-35.
SvaraRaderaLightning II ska ersätta ett sort antal flygplan i många olika roller, har en hög andel oprövade tekniska lösningar och är ganska "modulär" (A,B och C-modellerna).
Jag håller däremot med om att AMV är som F-16. Block 60 kanske?
Det bästa och redigaste som skrivits i denna fråga alla kategorier! Hoppas att din text får spridning så att fler kan bli upplysta!
SvaraRaderaKunde inte ha sagt det bättre själv. Jag har läst den senaste skriftvändningen BAE/FMV och bedömmer att Hägglunds inte har mycket till chans. Dock är jag inte jurist, så jag kan inte avgöra hur Länsrätten kommer att se på alla prejudikat, som det hänvisas till.
SvaraRaderaDäremot är jag övertygad om att BAE-Hägglunds kommer att överklaga till kammarrätten, kanske även till regeringsrätten.
Så IOC 2014 för AWV kan vi definitvt glömma i nuläget.
Jag har också läst den senaste skrift växlingen.
SvaraRaderaTycker det verkar som FMV är desperata.
Men jag är heller inte jurist och det finns många ”hänvisningar”
Men vi får väl snart se.
Erik
Efter att ha läst BAEs tredje inlaga står det tydligt att den är identisk med den andra i allt vässentligt. Trots att advokathorden huggit på alla formuleringear högt som lågt så framstår det i mina ögon mest som desperata klagomål och till och med försök till smutskastning i bästa anglosaxiska tradition. Men det kanske är för att jag har ett försvarsmaktsperspektiv... Det är ju uppenbart ointressant i denna affär har ju blivit tydligt.
SvaraRaderaAnonym 12,10: Fler och fler poliktiker vill ha SEP. Om FMV skulle börja lyda vad politikerna vill ha så är vi på väg mot ministerstyre, vilket ej är tillåtet i Sverige.
SvaraRaderaFMV bildades 1630 (Kungliga Krigskollegium) som en direkt konsekvens av regalskeppets Vasas kapsejsning 1628. Där hade Kungen (dåtidens politiker) lagt sig i och bl.a. krävt ett extra däck med kanoner som var en av orsakerna att skeppet blev så pass instabilt att det sjönk. FÖr att förhindra detta i framtiden bildades en oberoende förvaltning med egen budget och eget ansvar att lösa tekniska problem.
Svenska politiska styrningar har på de senaste åren inte varit så lyckade när det gäller anskaffning av militär materiel. I HKP 14 projektet så blev FMV tvingade att köpa NH90, trots att FMV förespråkade Sikorsy S-92 eller UH-60 Blackhwak. Se vad det har lett till med en helikopter som ännu inte är levererad...
För övrigt så är Hägglunds inte längre ett svenskt företag. Det heter faktiskt BAE Hägglunds, d.v.s. ett engelskt företag med tillverkning i Sverige. Det intressanta är att Hägglunds delades i flera delar där en av de andra heter Patria Hägglunds. Dom har bl.a. varit inblandade i AMOS (120 mm) granatkastarprojektet.
Så striden står faktiskt mellan BAE Hägglunds och Patria Hägglunds.
Då är kärnfrågan i stället 600 jobb. Hur många miljarder vill vi betala för att bibehålla 600 jobb? Med tanke på den arbetslöshet som just nu råder tycker jag att det är lite magstarkt att satsa gigantiska summor just på dessa 600 när det skulle kunna gå att få till fler arbetstillfällen för samma summa pengar på andra håll.
En liten korrigering:
SvaraRaderaPatria Hägglunds är ett joint-venture bolag bildat för marknadsföring och försäljning av AMOS granatkastarsystem. Detta bolag har ingen egen tillverkning.
I AMOS-systemet tillverkas tornet av Hägglunds och själva den verksamma delen (granatkastarna) av Patria.
Amerikanska GAO och brittiska NAO utvärderar årligen alla sina respektive större försvarsmaterielutvecklingsprojekt.
SvaraRaderaGAO bedömer projekten i tre avseenden. Grundteknikens mognad, tillämpningens mognad och slutligen också hur mogen slutprodukten är för den rationella serietillverkning, som erfordras för att ett successivt sjunkande styckpris ska kunna realiseras.
Ett projekt kan i ett tidigt skede få godkänt med avseende på grundteknikens mognad och ändå föreslås avbrytas efter avsevärda investeringar om inte tillämpningen eller industrialiseringen har en tillräckligt god prognos för att mogna tillräckligt snabbt.
Det finns ALDRIG någon anledning att slänga goda pengar efter dåliga. En "sunken cost" är i bästa fall lärpengar. Men likväl alltid förlorade.
Micke: Tack för den korrigeringen. Jag undrar om det blir så mycket mer Joint Venture efter detta, eller om företagen kan vara realkapitalister och samarbeta i framtiden...
SvaraRaderaSEP är bättre än AMV
SvaraRaderaSEP kan manövrera bättre.
SEP har bättre skydd mot minor
SEP är billigare för Sverige (på mindre än två år)
SEP har äkta modul uppbyggnad
SEP kan användas i hela Sverige (inte bara i Skåne)
SEP stöder nya el krävande system
SEP är direkt billigare om man tar hänsyn till royaltys
SEP är bättre vid utlandstjänst
SEP stöds av fler och fler
Erik
Sverige missade 1500 fordon i export
SvaraRaderaSå många fordon kunde ha sålts till Spanien och Kanada om FMV hade valt SEP enligt Hägglunds.
Om dessa affärer hade gått igenom hade detta gett FMV 750miljoner
Plus alla skatteintäkter istället för att folk skall bli arbetslösa
FMV som värderade Hägglund royalty till 0 kr.
Erik
Ja du Erik, har du mer Hägglundspropaganda att framföra?
SvaraRadera@MagnusB: Hoppsan, inte andas kritik mot FMV:s alltigenom goda arbete! Rättning i ledet!
SvaraRadera@Anonym 10:09 (eller är det Erik? svårt att veta med alla som inte skriver signatur eller reggar sig...)
SvaraRaderaKritik är en sak. Att ensidigt föra fram den ena partens reklam är en annan.
Greasemonkey:
SvaraRaderaAMOS är i nuläget precis det som SEP riskerar att bli. Den enda kunden hittills är den finska försvarsmakten, 24 AMOS torn på AMV chassi. 2 förserievagnar har testats på förband sedan 2006. Ett stort antal ändrings/förbättringsförslag har framkommit. Leveransen av volymproduktionen (resterande 22 vagnar) riskerar att bli upp till 3 år försenad (!) pga. det som framkom i förbandstester.
Lockheed Martin är Patrias sammarbetspartner i upphandlingen för USMC nya hjulgående fordon. AMOS har visats upp för USMC. Dessvärre har inga order på AMOS kommit in, trots att testerna visat att AMOS är världens i nuläge mest kapabla granatkastarsystem.
Som lök på laxen har Patria på eget initiativ utvecklat NEMO, en light-verison av AMOS (1 eldrör, obemannat torn, mycket lägre vikt därav). NEMO har sålts till Slovenien, Kroatien, Förenade Arabemiraten (AMV-chassi + Stridsbåt 90 montage).
Jag tror Patria Hägglunds kvarstår som marknadsföringsbolag, den nuvarande tvisten berör inte denna del av företagen.
Noterbart är att Patria på inget vis har kommenterat det juridiska efterspelet.
Jag ser det som en smula oetiskt att en statlig myndighet skall belägga ett privat bolags utvecklingsavdelning såsom FMV nu har gjort för att senare häva samarbetet. Hägglunds står med en produkt som har en tveksam framtid genom inställningen att svenska FM inte skall vara förste kund på ett system och i vapenbranschen så tenderar den egna krigsmakten att vara förste kund.
SvaraRaderaGenom en regerings politik så har man nu satt Hägglunds på pottkanten samtigt som sagde regering inrättat ett råd för vapenexport. Jag får det inte riktigt att gå ihop.
J.K Nilsson
Först jag håller fullt med J.K. Nillson
SvaraRaderaSen undrar jag vem har tvingat in FMV i ”handla på hyllan” budskapet.
Var inte det någon politiker?
MagnusB Jag tycker inte att du bara skall kritisera mej.
Kritisera dom som förespråkar denna konstiga affär också.
Jag försöker använda fakta. Det gör inte alltid AMV sidan och dess förespråkare.
Vissa säger att skatten går upp om vi väljer SEP tror du det?
Vissa säger att vi inte kan ha en försvarsindustri i Sverige tror du det?
Det kan vi nog inte om AMV väljs iofs. Då kommer inga nya pengar till dom 600 miljoner som BAE satsade. Och signalen till industrin blir tydlig ”flytta utomlands” Sverige går inte att lita på.
Erik
Erik: Inte vilken politiker som helst, utan vår regering. Så här står det bl.a. i Budgetpropositionen 2009.
SvaraRaderaFöljande principer bör tillämpas:
- vidmakthållande och uppgradering av befintlig materiel bör, om det över tid är ekonomiskt försvarbart och operativa krav kan uppnås, väljas före nyanskaffning,
- nyanskaffning bör, när sådan är nödvändig, i första hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad materiel och
- utveckling bör genomföras först när behoven inte kan tillgodoses enligt ovan.
Det är viktigare att materielen är interoperabel, tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig än att den har allra högsta tekniska prestanda.
JK Nilsson:
SvaraRaderaHägglunds fick en miljard för den utveckling man utförde åt FMV under SEP-projektet. Räcker inte det?
Jag förstår inte i vilken värld du, eller för den delen Erik och Hägglunds, lever i.
Om jag har ett företag som är beroende av en stor kund för sin överlevnad så ser jag till att behålla den kunden. Jag vet att om jag kan upprätthålla ett bra leverantörsförhållande med kunden så har jag visserligen ett försprång nästa gång de gör en upphandling, men att varje affär behöver vinnas.
Jag inbillar mig aldrig att jag på något sätt har rätt att kräva att min kund alltid köper mina produkter till mitt pris.
Erik:
SvaraRaderaFör mig framstår det som tydligt att du vill att FM ska köpa SEP, kosta vad det kosta vill. Min fråga till dig, är det viktigast att Hägglunds får leverera SEP till FM eller att svenska förband får splitterskyddade fordon inom en rimlig tid? Tror du att den här juridiska processen gynnar FM? Jag är intresserad av vad som är bäst för _FM_, jag ger blanka fan i "svenska" företag som BAe Hägglunds.
Däremot tycker även jag att SEP innehåller en del intressanta tekniska lösningar, och jag hade gärna sett en anskaffning till FM. Å andra sidan hade jag gärna sett att vi fortfarande hade sådana saker som ett trovärdigt försvar av nationen. Men nu har vi inte råd med varken eller längre.
Beträffande att "allt fler stödjer SEP", så kan jag bara säga att talk is cheap. Så länge de politiker som nu börjar tala för SEP inte säger ett ord om att skjuta till mer pengar till FM så är de inte trovärdiga för mig, då handlar det mer om att plocka politiska poäng än att se till vad som är bäst för FM och svenska soldater.
Så nej Erik, någon förståelse hos mig finner du inte. Jag antar att du inte är anställd i FM och behöver ta de verkliga konsekvenserna av en försenad leverans?
Är det inte ministerstyre att ge FMV order att köpa på hyllan?
SvaraRaderaMin fråga till MagnusB är, varför kravställer FM och FMV ett fordon som SEP.
Detta fordon som skall göra det billigare för försvaret där för att det bland annat är helt modul uppbyggt. AMV måste du använda Rondellen och Svetsen för att kunna bygga om det om det ens går då. (Ja jag vet att man kan skruva ut inredningen och på så sätt förändra AMV men det är inte riktigs samma sak)
SEP kan man också byta bärare det gör det ytterligare billigare med SEP. Detta har FM och FMV tänkt på tidigare. Nu verkar någon ha glömt detta till förmån för ”köp på hyllan”.
Jag har läst mycket artiklar och böcker där folk från FM, FMV och försvarshögskolan förespråkar SEP lösningen.
Man säger till och med att det är bara Hägglund som kan leverera fordonet.
De externa experterna som tycke bra om SEP fick sparken av FMV på order av FM.
Då även FMVs egna experter tycket bra om SEP i januari i år vad hände med dom sen?
Det här är alltså inge ärligt upphandling utan en riktad upphandling där SEPs fördelar inte skall tas till vara.
Erik
Erik: Tja, man kanske kan kalla det ministerstyre på en hög nivå. Men i stället för en enskild minister (i detta fall försvarsministern) så är det ett mydighetsdirektiv från regering och riksdag som fastställs i ett försvarsbeslut. Staten ger FMV budget och ramar att röra sig inom och FMV ska köpa in bästa möjliga produkt INOM budgetramen.
SvaraRaderaOm regering och riksdag skulle gå in och besluta att Försvarsmakten ska anskaffa SEP så får FMV lyda order. Se dock HKP 14 för hur det gick när politikerna gjorde så senast.
Försvarsmakten vill givetvis ha den bästa produkten och därav den första kravspecifikationen. Jag tvivlar inte på att SEP kan bli något bra, men den är för dyr. Därav den andra kravspecifikationen. Vill du att Försvarsmakten tar från sin egen budget och minskar några andra utgiftsområden för att köpa SEP? Eller ska något annant departement dra ner på sina utgifter? Varför inte sjukvården, polisen eller skolan? Jag tror inte att svenska folket är beredd att göra dessa neddragningar för att stödja försvarsindustrin (i detta fall inte ens svensk, utan engelsk) och 600 arbetsplatser. Ta Saab och Volvo som exempel där det trots allt för sig om betydligt fler arbetsplatser.
Sedan förstår du nog inte riktigt vad en riktad upphandling är? Hade vi köpt SEP så hade det definitivt varit en riktad upphandling eftersom vi först tillsammans med industrin ingår ett utvecklingsprojekt och sedan gör en kravspec som är så specifierad att bara den framtagna produkten uppfyller den. I den ursprungliga kravspecifikationen så hade det lika gärna kunnat stå som krav #1 - Produkten ska heta SEP och levereras av Hägglunds.
Ingen på FMV har fått sparken. Utan att ha full insyn kan jag nog gissa mig till att en del specialister blev sura när deras "barn" inte blev utvald och att dom på egen begäran bytt uppgifter inom FMV, kanske t.o.m. slutat. Om dom bråkat för myckat kan dom också blivit omplacerade. Kan man inte acceptera att ett projekt fått en ny inriktning så ska man heller inte jobba kvar, då det är kontraproduktivt både för produktion och stämning bland medarbetarna om någon går omkring och surar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaErik:
SvaraRaderaLäs på lite i Regeringsformen. Regeringen styr landet, detta i form av regeringsbeslut. Regeringsbeslut kräver att minst fem statsråd medverkar i regeringssammanträdet som fattar beslutet samt att statsministern är ett av dessa. Ministerstyre är när ett enskilt statsråd försöker påverka något som egentligen kräver regeringsbeslut.
Ett regeringsbeslut som ger inriktning till FMV att i första hand handla "från hyllan" är alltså inte ministerstyre. Det är hur vårt land styrs enligt grundlagen.
Varför kravspecen till SEP ursprungligen såg ut som den gör torde har klarlagts i det blogginlägg som vi nu kommenterar. Det är ingen som hävdat att SEP på något sätt är ett dåligt fordon. Det handlar helt enkelt om att rätta mun efter matsäck, och matsäcken har blivit väldigt mycket mindre än den var när SEP-utvecklingen drogs igång.
Det finns nog många inom FM som gärna skulle använda SEP. Jag skulle själv vilja ratta en. Men jag är _mycket_ mer intresserade av att FM får fordon så snabbt som möjligt och i tillräcklig mängd. _Detta_ kommer vi troligtvis inte att få med SEP numera, och dessutom löper vi då risken att bli indragna i diverse marknadsföringsåtgärder för att kränga SEP till utlandet, precis som Flygvapnet nu gör åt SAAB. _Det_ gynnar inte FM på något sätt.
Beträffande moduluppbyggnaden är det långt ifrån säkert att detta är det bästa i alla avseenden. Risken är att det blir ett fall av jack of all trades, master of none. Jämför med rullflaksväxlare på lastbilar. Visst, det går snabbt och smidigt att byta flak och genom att ha olika utrustningar på flaken kan man snabbt byta funktion på fordonet. Men i gengäld så tar rullflaksväxlaren både volym och vikt som på ett dedikerat fordon hade kunnat användas till att lösa huvuduppgiften bättre.
Det som ser fint ut i fyrfärgstryck från leverantören (eller på Powerpoint från HKV) är långt ifrån alltid det bästa när man står ute i verkligheten.
Beträffande ägandet av Hägglunds
SvaraRaderaJag tror att industrierna fortfarande finns kvar i Örnsköldsvik, Bofors och ytterligare några orter.
Jag tror att dessa industrier fortfarande ger många Svenskar jobb och drar in stora pengar till Sverige.
Men berätta gärna om dom har flyttat.
Beträffande utvecklingen av SEP så var det väl FMV som satsade på att ta fram den bästa plattformen.
Sen fick FMV slut på pengar av politiska skäl (Brittern drog sej ur). Det var alltså inte för att produkten var dålig. Hägglunds satsade pengar för att göra SEP klar enligt FMV krav.
FMV sänke kraven osv.
Hur tycke du att Hägglunds skulle ha gjort?
Man hade en nästan färdig produkt som man viste att kunden ville ha
Sen ändra kunde kraven på ett mycket märkigt sätt.
Skulle man då bygga en ny produkt för någon miljard på ett år?
Jag förstår faktiskt inte dej.
MagnusB:
Du påstår att vi inte får SEP i tid.
Det är något som du har hittat på eller är du synsk?
Kallar du sånt för fakta?
Du säger att SEP blir dyrare Kanske kortsiktig för försvaret men knappast om vi någon gång behöver band fordon för att försvara hela Sverige.
Dessutom blir det klar billigare för Sverige att köpa SEP eller hur?
Det är väl samma börs som betalar i slutet?
Du vet att Hägglunds knappat har haft några större problem att exportera sina produkter tidigare (till skillnad mot vissa andra).
Hägglunds har gett tillbaka till staten mer än staten har satsat
Du säger att Rollhanteringen kostar vikt.
Varför väger SEP då mindre än AMV?
Erik
Erik:
SvaraRaderaBeträffande tidsfaktorn så framgår det klart av FMVs första svar till kammarrätten: "enligt
Hägglunds behövde avtal tecknas redan i slutet av år 2008 för att önskad IOC 2014 skulle kunna uppnås." Med andra ord, tåget har redan gått för att BAe Hägglunds ska kunna leverera i tid, vilket var ett av skall-kraven i upphandlingen.
Beträffande kostnaden så är det just kostnaden för FM som är relevant i det här fallet. FM har en viss mängd pengar som kan läggas på anskaffningen av nya hjulfordon. Eventuella skatteintäkter eller vad du nu syftar på med "billigare för Sverige" spelar ingen som helst roll, FM får inte mer pengar för det.
Om det nu är så lätt för Hägglunds att exportera sina fordon så låt dem då göra det. Istället för att bränna sitt förtroendekapital hos FM som de gör nu.
Beträffande vikten så vet varken du eller jag exakt hur fordonen är konstruerade. Men min erfarenhet av den verkliga världen säger mig att det inte finns något sådant som en fri lunch. Med andra ord, en förmåga kommer alltid att kosta något i form av volym och vikt.
Ja du Erik, du tjatar på! Ang BAEs exportmöjligheter och jämförelser med gamla meriter såsom Bv och CV 90. AWV handlar om hjulfordon och där är utbudet i världen STORT och konkurrensen hård. Själva skälet att FM inte vill egenutveckla faktiskt. Det är alltså inte alls säkert att SEP skulle bli en storsäljare a la Bv-serien enligt min enkla mening. Däremot självklart ett säljargument i BAEs reklamblad och lockande att höra för många politiker! BAE låtsas i sin argumentation att AWV är någon slags fortsättning på SEP-projektet och att kraven på något vis ändrats gentemot "de ursprungliga" för SEP. I själva verket lades SEP projektet ner 2008. Att BAE överhuvudtaget har fått vara med och offerera med en utvecklingsprodukt i upphandligen av AWV i konkurrens med operativa fordon är en gåta. Förmodligen resultatet av politiska påtryckningar från BAE.
SvaraRadera(S)EP
Hägglunds har inte förstått att vindarna vänt. Som vanligt sätts antagligen priset efter vad man tror att kunden (staten) kan förmås att betala, inte vad affären är värd för kunden (FMV/Försvarsmakten). Att ifrågasätta om det blir affär ingår inte i ekvationen, eftersom man som vanligt tror att det viktigaste är arbetstillfällen och regionalpolitik för dem som slutligen avgör - politikerna.
SvaraRaderaEfter indikation efter indikation på att man inte har fattat, så kom till slut verkligheten ifatt och kunden ledsnade på att Hägglunds inte kunde fatta att det är nya tider och rätta in sig i ledet. AMOS blev inget i Sverige. SEP-utvecklingen avbröts. Med mera... Varför då? Har man ställt sig den frågan? Vad det en idiotisk kunds fel det med?
Istället för att konkurrera på lika villkor som konkurrenterna och jobba fram ett konkurrenskraftigt alternativ (=ta hänsyn till vad kunden egentligen vill ha), så gör man som vanligt och räknar med att affären i princip är landad för att man har produktion och arbetstillfällen i Sverige, dvs. man maximerar Hägglunds nytta och skiter i kundens.
Inse att politikerna inte längre håller Hägglunds om ryggen. Hägglunds nytta är inte längre lika med kundens nytta. Rätt eller fel kan diskuteras, men så är det ändå just nu. Nu måste Hägglunds helt plötsligt ta hänsyn till vad FMV/Försvarsmakten faktiskt säger att de vill ha för ett visst pris - inte vad Hägglunds tycker att de vill leverera för ett visst pris. I detta fallet var inte det viktigaste att få den bästa produkten, utan att få den bästa produkten som man har råd med. Nyckelord för kunden, just nu, och det som för tillfället prioriteras är lågt pris, godtagbar förmåga, helst omedelbar förmåga, låga risker, delade risker genom operativa/beprövade system med flera kunder, etc. Har man inte en produkt som självklart platsar i detta sammanhang, så kanske man får lägga manken till.
Om det är så viktigt för företaget överlevnad att få en svensk referenskund, varför märks det inte i offerten? Hur vågar man ta risken att ha så små marginaler till konkurrenterna att man riskerar förlora upphandlingen? Hur kan man inte anstränga sig mer för att förstå vad som egentligen var viktigt för kunden? Hur kan man inte förutse att _eventuella_ royalties kanske är svåra att värdera och räkna in som tillgång?
Dags att Hägglunds inser att de har gjort en grav feltolkning av affärsförutsättningarna under flera års tid och att något inte stämmer. Kanske dags att lämna de gamla hjulspåren och fundera på varför det går åt helvete. Utan att förstå 1) att det finns ett problem 2) vad är problemet 3) hur bemöter man problemet, så kommer det gå ännu mer åt helvete. Högmod går före fall. I detta perspektiv är det patetiskt att se den frenesi med vilken Hägglunds supportrar försöker skuldbelägga alla andra. Andra har tänkt fel och inte förstått vilken bra produkt SEP är. Andra har inte insett att Hägglunds är bra för Sverige. Andra har räknat fel. Produkten är ju bäst! Etc. Argumenten är väl begripliga, om det gäller att desperat med alla medel försöka rädda en förlorad affär, men de är beklämmande om det är så man faktiskt ser på saken. Ger dåliga vibbar angående företagets överlevnad på lång sikt. De stora problemen finns inte hos kunderna - hur skulle de kunna göra det? Är det en bra attityd för att vinna affärer? Dags att vända blicken inåt. Vad är det för kaliber på företagets marknadsanalytiker - vilken referensram har de? Personligen tycker jag inte synd om Hägglunds. Jag tycker synd om de anställda som drabbas av ledningens tillkortakommanden.
Apropå en kommentar om att tester visat att AMOS skulle vara "världens i nuläge mest kapabla granatkastarsystem". Tillåt mig vara skeptisk. Huvudsyftet i ett granatkastarsystem är att leverera eldkraft. Må vara att det i sig inte alltid är tillräckligt, ibland behövs också rörelse och skydd, men om gårdagens granatkastarsystem (som överlevt i princip oförändrat sedan första världkriget - undantaget utveckling av eldledningssystem - på att vara ett extremt billigt system för eldkraft) fortfarande kan leverera tillräckligt med eldkraft, så måste man kanske ifrågasätta påståendet. AMOS är nog mest kapabelt om det viktigaste är att kunna omgruppera fort och överleva, men om man anser att den viktigaste egenskapen i ett granatkastarsystem är förmågan att leverera verkan i målet så är det nog mest skitsnack. Det är kanske världens mest kapabla stridsfordonssystem med "granatkastarfunktion". Det är nog garanterat ett av de dyraste granatkastarsystem man kan tänka sig tack vare stridsfordonsintegration och hög tekniknivå. Men att det skulle vara världens mest kapababla granatkastarsystem ställer jag mig tvivlande till. Det beror på t.ex. insatsmiljö och hotbild. Om man behöver ett granatkastarsystem för mekaniserad strid mot en jämbördig motståndare med hög ABEK-förmåga, så har systemet möjligen potential. I dagens konflikter efterfrågas lättrörliga förband med låg logistisk footprint i insatsområdet till minimala kostnader för kunden i en huvudsakligen lågintensiv och lågteknologisk hotmiljö. I Irak och Afghanistan prisas de gamla traditionella tolv (!) centimeters granatkastarna av amerikanska soldater för att de levererar eldkraft när eldkraft behövs. De finns på plats (bl.a. för att man har råd med dem), är tillgängliga och kan leverera understöd omedelbart till skillnad från t.ex. flygunderstöd. För soldaten på marken, som försöker överleva, så är det viktigare än att det är världens mest avancerade och kapabla granatkastarsystem. Det beror på hur man definierar "kapabel"...
SvaraRaderaSom sagt av tidigare skribent, om man vill vinna affärer så behöver man förstå vad kunden egentligen tycker är viktigast - idag!
Då ljuger Rask på seminariet beträffande leveransen.
SvaraRaderaeller kanske han vet mera idag.
Om kostnaden för Sverige inte har någon betydelse när försvaret handlar grejor så är något kraftigt fel.
Gör du på samma sätt när du handlar?
Om det är så att FMV hade en viss budget så borde FMV presentera den och i stället se vad om får för pengarna. Jag tror inte att det var så. Men ge mej gärna fakta.
Det är lätt om det egna landet köper det som det egna landet har varit med om att ta fram.
Föreslår att ni ser på Seminariet så kanske ni för står lite bättre.
Det Hägglund är kända för är att göra bra fordon Till och med Finland köpte några CV 90.
Det känns som ni vill lägga ner den Svenska militära industrin är det så då förstår jag hur ni tänker.
Erik
Erik:
SvaraRaderaAngående SEP:s exportmarknad jämfört med den för tidigare Hägglundsfordon.
Strf 90 utklassade länge konkurrenter som i huvudsak erbjöd diverse M-113-besläktat skräp.
När Bv-serien introducerades fanns inga konkurrenter överhuvudtaget.
SEP har inom det hjuldrivna segmentet att möta: AMV, Pandur, Piranha, Centauro VBM/Freccia/SuperAV, Boxer, VBCI och Terrex.
Alla kan bära ungefär samma last över ungefär samma terräng med ungefär samma skydd.
På bandsidan möter man först och främst sin egen BvS 10 Mk II (enligt mig tillsammans med nya versioner av Strf 90 en bättre lösning för FM än SEP) och Bronco/Warthog. Många länder byter antingen till hjul eller livstidsförlänger sina M-113 och är inte intresserade av en ny bandgående lösning.
Det finns ingen lågt hängande frukt. Det här är ett extremt tufft segment.
Ny teknik vs gamla beprövade kunskaper är alltid intressant att jämföra. Amundsen och Scotts kapplöpning till Sydpolen är det klassiska exemplet.
SvaraRaderaScott satsade allt på en expedition med den senaste tekniken i form av bl.a. motorslädar. Amundsen använde bara hunddragna slädar samt skidor. Hans erfarenhet i kombination med välbeprövad teknik ledde till att han vann med 34 dagar. Scott och hans män svalt ihjäl på vägen tillbaka från Sydpolen.
Det man kan lära av denna historia är att det är inte tekniken i sig själv som ger effekt, utan hur väl man använder den. Om vi skaffar SEP och därmed återigen tvingas dra ner på vår övningsverksamhet på grund av svarta hål, så kommer våra soldater inte att vara rätt övade. Utan övning så är dom sämre rustade att klara av sina uppgifter i t.ex. Afghanistan oavsett vilket fordon dom sitter i.
Erik:
SvaraRaderaDet känns tämligen meningslöst att diskutera med dig. Du har bestämt dig för att SEP är bäst, billigast och precis vad FM ska köpa. Alla som säger något annat har fel och är dåliga för Sverige...
Vem Rask är och om han ljuger har jag ingen aning. Fakta är dock att BAe Hägglunds till FMV angav när kontrakt behövde tecknas för att uppfylla skallkravet på IOC 2014.
"Kostnaden för Sverige" är mycket riktigt betydelselös när FMV anskaffar materiel åt FM. Det som är av betydelse då är hur mycket pengar som riksdagen i demokratisk ordning har avsatt för materielanskaffning och vad regeringen i regleringsbrev anger ska anskaffas för dessa pengar. Detta är vad FMV har att hålla sig till, ingenting annat.
Den budget som finns för materielanskaffning är ingen hemlighet, den framgår av budgetpropositioner och andra offentliga handlingar. Det är bara att leta, dessa dokument hittar du lätt på webben.
Jag bryr mig faktiskt inte om ifall vi har en svensk försvarsindustri eller inte. Kanske är trevligt om vi har en, men mer än så är det inte.
Det jag däremot motsätter mig är att FM ska vara hänvisad till att köpa "svenskt" bara för därför att. Det är lika idiotiskt som att FM ska vara hänvisad till att bara ha FortV som hyresvärd. Hur bra det fungerar har vi sett i flera år nu...
Det är nog ingen svensk som vill lägga ner den svenska försvarsindustrin. Det är väl inte heller någon svensk som vill slänga bort skattepengar på en industri som inte har förmåga att anpassa sig till en förändrad omvärld. Om man till och med misslyckas att vinna den inhemska kunden, då är det illa. Det är ju så systemet med "referenskund" fungerar. Ska då kunden kritiseras för att Hägglunds inte lyckas? Om kunden anser att det är värt risken att tappa en miljard i utvecklingspengar för att få en mer ändamålsenlig affär, då är väl det en ganska tydlig signal om att något har ändrats? Det som en gång var rätt väg verkar nu vara fel väg. Då måste man snabbt kunna omorientera, helst innan kunden själv har förstått att han behöver växla spår. Lägg energin på det istället för att jaga väderkvarnar.
SvaraRaderaAtt kunna bygga världens bästa militära bandfordon räcker inte för att vara en kompetent industri. Det räcker inte längre med att förlita sig på kontinuerliga bidrag från en enda stor kund, där det viktiga är företagets existens snarare än produkten och dess pris. De bidragen kommer inte längre. Kunden har inte råd längre. Nu måste man bygga grejor som kunderna vill ha. Man måste ha fler kunder på en större marknad. Man måste kunna hantera konkurrens. Kraven blir inte längre serverade på silverfat och det som en gång var kontraktsdriven utveckling måste ställas om till marknadsdriven utveckling. Företaget måste ha systemutvecklingskompetens (på högre systemnivå) och själv kunna härleda designspecifikationer till konstruktionsavdelningar utifrån analys av marknader, konkurrenter och kundernas framtida behov. FMV gör inte det längre. Man måste vinna sina egna affärer och kommer inte längre få dem lagda i knät. Det borde innebära konsekvenser för vilket företag som helst. Hur har Hägglunds utvecklats och omorganiserats för att möta morgondagens omvärld att överleva och skapa affärer i?
Jag tillhör dem som är djupt skeptisk till den nya materielförsörjningsstrategin och som inte sällar mig till den okritiska hyllningskören för direktanskaffning etc. Målen är naturligvis rätt (hur kan de vara fel?), men medlen kanske är härledda ur en naiv förenklad bild av hur förmågor i förband kan skapas och vad det kostar.
Ett affärdrivande företag kan dock inte framgångsrikt driva affärer utifrån linjen att kunden har fel - inte ens om kunden faktiskt har fel. Det är korkat.
Antingen spelar man på marknadens villkor, eller så spelar man inte. Man kan alltid försöka förändra marknadens villkor, men det är varken lätt eller särskilt vinstgivande på kort sikt.
Hägglunds har haft alldeles för lång tid på sig att förstå åt vilket håll det har gått för att man ska kunna känna någon sympati. Man har helt enkelt valt fel strategi (ingen) och det får man själv ta ansvar för, oavsett om man är en "svensk" försvarsindustri eller inte. Det är slut på sötebrödsdagarna, och nu får man kavla upp ärmarna som alla andra konkurrenter.
Med det sagt, så kan man också konstatera att även om samma trend finns i andra länder, så är det väl få länder som är så kategoriska och "bäst i klassen" som Sverige. Andra tolkar och tillämpar standarder på ett sätt som är ändamålsenligt för nationen. Sverige bokstavstolkar och tillämpar dem fullt ut, oavsett om det är relevant, bäst ur Sveriges intressen, eller inte. Andra länder stödjer fortfarande hellre inhemsk industri än andra. Sverige bryter total och bryr sig helt enkelt inte längre...märkligt...
Ett faktum beträffande SEP är att SEP är totalt betydelselös ur den svenska Afghanistankontingentens synpunkt. Eventuellt kunde styrkan i Afghanistan få några fordon ur förserien när produktonen startats, men personligen skulle jag inte vara direkt överförtjust att vara tvungen att förlita mig under riktig strid mot kompetenta fiender på ett otestat fördon som dessutom innehåller ny teknik som inte har prövats under de förhållanden där jag måste använda detta fordon. Nya fordonstyper har ALLTID barnsjukdomar och strid är inte det rätta förhållandet att finna och rätta till dessa.
SvaraRaderaAMV har ju testats i strid och befunnits vara en mycket kompetent konstruktion, polackerna är myckjet nöjda med sin AMV:n och underrättelsekällor säger att talibanerna är mycket missnöjda då AMV dycker upp på slagfältet. Så ur Afghanistanstyrkans synpunkt är AMV ett lyckat val. Dessutom underlättas underhållet och logistiken utav det faktum att andra länder använder AMV i Afghanistan, vilket är en viktig detalj att minnas medtanke på truppernas försörjningssituation.
Anonym 17:37, Jag har tidigare inlägg kommenterat Rosomak. Men det är ju alltid bra att upprepa ett budskap.
SvaraRaderaPolen har en variant av Patria AMV kallad Rosomak. Den har klarat av både beskjutning med RPG och IED i Afghanistan med bra resultat.
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=51&t=30488
Polackerna har tagit stora förluster i Afghanistan eftersom dom är i lite oroligare områden än svenskarna, men inga i Rosomak.
Lite film på Rosomak
http://www.youtube.com/watch?v=mGYAO_8xhjg http://www.youtube.com/watch?v=H_OxlskNVmA
Vore jag svensk infanterist i Afghanistan så skulle jag hellre sitta i något som bevisligen fungerar i strid än ett fordon där endast ingenjörerna kan garantera att den fungerar i fält och klarar av att träffas av RPG, IED m.m.
P.S: Polackerna är inte nöjda med sin HUMVEE som inte tål mycket av vare sig RPG eller IED. Märk också tornskyddet på HUMVEE som saknas på våra svenska Galtare (på gång tydligen). I Irak så utvecklade amerikanarna ett bepansrat torn till sina HUMVEE då skytten är mycket exponerad för väder, vid och krypskyttar.
...men någon kund måste ju vara först? Annars skulle vi aldrig få ut några nya produkter på marknaden som kan bli beprövade.
SvaraRaderaTraditionellt sett, så brukar det vara den nationella kunden som hjälper den nationella industrin med att pröva och göra ett system operativt. Hur ska det fungera imorgon? Om ingen utom USA har råd att utveckla själva och ta fram innovativa produktkoncept, så kommer vi i framtiden enbart att kunna köpa amerikanskt?
Kanske måste försvarsindustrin imorgon förlita sig mer på samarbete och lösningar inom EU, än nationellt, eftersom EU har en helt annan finansiell styrka att ta (ekonomiska) risker? EU har politiska mål som inte vill se en amerikansk dominans på världsmarknaden. Försvarsindustrierna kanske behöver konsolideras ytterligare inom Europa för att detta ska vara möjligt? Kan Europa ha så många konkurrenter inom Europa och ändå konkurrera med övriga världen? Det nationella perspektivet är för tillfället dött. Det är inte politik eller ideologi som ligger bakom det, utan krass ekonomisk verklighet. Än så länge har ingen lyckats skapa pengar enbart genom att önska dem tillräcklig mycket. Oftast krävs arbete och att man förändrar något.
De företag som vill överleva måste kunna anpassa sig till en förändrad omvärld. De måste kunna aktivt bevaka sina egna intressen gentemot konkurrenterna och manövrera sig till en gynnsam position. Svenska regeringen kan inte, som aktiva byggare av ett nytt Europa, särbehandla svenska företag när framtidens lösningar som är bra för Sverige byggs inom EU. Det finns numera fler stridsfordonstillverkare inom svensk intressesfär (=EU). Vi får istället slåss för nischer där vi är starkare inom Europa? Vilka nischer vi är starka inom, det framkommer genom att man lyckas göra affärer i konkurrens inom Europa. De som vinner i öppen konkurrens inom Europa, utan särbehandling, har uppenbarligen bäst förutsättningar att bli Europas framtida försvarsindustri. Detta är politik som bör påverka en försvarsindustris strategier. Försöker man enbart förankra sin existens nationellt, så är man körd på längre sikt.
PS. Hägglunds i Ö-vik kan alltså inte räkna med att det är självklart att nationen Sverige kommer att slåss för dem. Det beror på om det är bäst för Sverige ur ett Europeiskt perspektiv. Hägglunds i Ö-vik måste själva kunna slåss för sin existens på en europeisk arena, främst genom att positionera sig inom den Europeiska koncern som de tillhör. Det gör man nog bäst genom att bli bäst på att skapa de lösningar som kunderna (de många olika kunderna, inkl den svenska) helst vill köpa. Inte genom att bli bäst på att utnyttja nationell politik för att vinna affärer.
SvaraRaderaAnonym 00:49:
SvaraRaderaSammanslagningarna har redan gått ganska långt. De tre finalisterna i AWV 2014 var AMV (EADS har en stor minoritetspost i Patria), SEP (Hägglunds är ett dotterbolag till BAE Systems) och Piranha (MOWAG är ett dotterbolag till General Dynamics).
Finalisterna kom med andra ord från tre av världens största multinationella försvarsindustrikoncerner - alla tre med närvaro på bägge sidor av Atlanten.
Ja, titta gärna på "seminariet" som Erik hänvisar till. Det är en underhållande förevisning i lobbying av den högre skolan. Fullt av (betalda?) lobbyister och "nyttiga idioter". Efter föredragen ställer moderatorn elegant vinklade följdfrågor som ofta går ut på att BAE ska få lägga fram sitt mål. Särskilt de snyggt riggade är frågorna till Persson som uppenbart syftar till att han på ett spontant och lite besvärat sätt ska leverera det egentliga budskapet: gör om upphandlingen och lägg beställningen hos BAE. Spektaklet kompletteras med en "spontan" fråga från publiken (där någon helt plötsligt vill få svar om om BAEs förmåga att leverera enligt FMV:s krav). Det finns redan lite klassikerkänsla över detta "seminarium" och det rekommenderas härmed. Leta på http://www.ifmetall.se.
SvaraRaderaRE Anomym den 3 oktober 2009 10:46
SvaraRaderaDetta är iofs off-topic, men jag begriper inte riktigt ditt resonemang kring konventionella granatkastarsystem och AMOS. Dessa två är inte riktigt jämförbara, liksom. AMOS kombinerar rörlighet, visst skydd, mycket hög eldkraft + MRSI och lång skottvidd. Till ett icke-försumbart högt pris. Konventionella grk är just det som du beskriver.
Men den finska försvarsmakten är så förbenat gammalmodig, att man fortfarande tränar och utrustar armén för existensförsvar av det egna territoriet mot en tekniskt avancerad och rörlig fiende....
Micke: Om det sista stycket var ironi riktat mot vad vi gör i Sverige så var det mycket roligt... :-)
SvaraRaderaRe: Greasmonkey 4 oktober 11.16
SvaraRaderaVisst var det ironiskt menat!
Sedan till en helt annan fråga. Du nämnde ovan, att regeringen kan "tvinga" FMV att köpa ett visst system eller utrustning.
Ponera att den rättsliga prövningen av FMV: s upphandling av AMV drar ut på tiden (jag är rätt övertygad om att BAE-Hägglunds kommer att överklaga till kammarrätten och regeringsrätten) tills efter nyval men att FMV får rätt i slutändan.
Om då den borgerliga blå fyrklövern ersatts av en röd-grön svamp, hur går det för upphandlingen då? SAP har deklarerat stöd för SEP enligt ovan.
Micke: En ny regering kan alltid ändra på förutsättningarna. Är kontraktet påskrivet kan det dock bli dyrt att ändra på det.
SvaraRaderaSå förresten något intressant i Jane´s genomgång av bandgående terrängfordon. Brasilien håller på att utveckla en 6x6 APC kallad VBTP-MR. Om vi hypotetiskt skulle vinna Gripen försäljningen till Brasilien så är det behov av en massa motköp. En omförhandling av terrångfordonsupphandlingen kan leda till att det blir nya villkor där motköp väger tungt...
Apropå ironin...hahaha...så vasst och originellt!
SvaraRaderaMicke, ursäkta om jag är ironisk, men tänk om vi inte hade några skarpa hjärnor som din! Du insåg att AMOS och konventionella granatkastarsystem inte är jämförbara – trots att det var precis det jag hade skrivit! De är ju inte jämförbara varken avseende förmågor eller pris – vad tänkte jag på? Skulle arvet kunna vara mer kapabelt än AMOS? Så tokigt!
Är överhuvudtaget AMOS ett granatkastarsystem, kan man ju undra? Är det ett enkelt, billigt, massproducerat vapen för massanvändning på lägre taktiska nivåer för att ge bataljonschefer egen förmåga att med hög tillgänglighet kunna leverera indirekt eld mot ytmål? Nja, knappast, men kanske den uppfattningen om granatkastare är förlegad? Du kan ju fråga finnarna om de tycker det.
Allmänt så rekommenderas (ur ett kundperspektiv) att ta marknadsföringsuppgifter med en stor nypa salt. Det är inte sant för att det presenteras i ett TTEM, i en snyggt animerad PowerPoint eller i en glättig fyrfärgsbroschyr.
Åter till ämnet…
Själva poängen i texten var just att man inte ska jämföra äpplen och päron, dvs konceptet AMOS är inte jämförbart med konventionella granatkastare. Uppenbart!
Sedan är frågan om kunderna vill ha ett kapabelt äpple, eller ett kapabelt päron.
Att odla äpplen och idiotförklara kunderna för att de kanske hellre köper 10-500 tillräckligt bra övermogna päron för pengarna, istället för 10 av de allra bästa äpplen, när behovet ur kundens perspektiv uppfylls tillräckligt bra av päronen, det verkar vara en mindre bra strategi för att vinna affärer. Då bör man nog överväga att odla päron istället, eller byta marknad.
Vissa kunder är i och för sig idioter som gör sig av med både äpplen och päron, men det är ett annat ämne…
Ja, Finland värnar fortfarande sitt territorium och ja, de betraktar hotet som kompetent och mekaniserat. Ja, ”Afghanistan-doktrinen” är inget vidare. Ja, Finlands väg kunde ha varit mer relevant även för Sverige. Vi är på samma sida!
Jag tror trots detta inte att Finland köper den volym av AMOS som krävs för att ersätta alla granatkastare i den finska armén. AMOS lär knappast vara ryggraden i den finska arméns eldkraft på lägre taktisk nivå. För det krävs en ekonomi som inte ens Finland har. Med hänsyn till den ringa volym man köper, i jämförelse med den volym som deras territorialförsvar kräver, så kanske köpet snarare ska tolkas som ett stödköp för att ge finländska Patria en referenskund?
Huvuddelen av finska granatkastare kommer fortfarande att vara av konventionell (billigare) natur.
Hade Sverige köpt samma antal AMOS, så hade det ju naturligtvis försörjt hela den imponerande svenska ”armén”, men vi har som känt en annan inriktning med vår lilla marktrupp – rätt eller fel är ointressant i sammanhanget – den är helt enkelt inte längre avsedd för ett territorialförsvar mot högteknologiska mekaniserade motståndare från öster. Om man tycker det är fel, så måste man verka för en ändrad inriktning. Är extravagant shopping ett lämpligt medel för att styra sakerna i ”rätt” riktning? Det beror väl på vem man frågar…min fru t.ex.
Hursomhelst, Finland gör det för AMOS som Hägglunds gärna skulle vilja att Sverige gjorde för SEP. (Så blev det lite on-topic i alla fall...)
Operativ förmåga skapas inte av enstaka tekniskt avancerade plattformar, utan av tränade förband med väl avvägda system-av-system lösningar. Operativa förmågor kravställs av den tänkta användningen - kundens(!) tänkta användning - inklusive den dimensionerande hotmiljön och andra små detaljer. Det är sådana faktorer som bestämmer vad som blir det mest kapabla systemkonceptet - inte enbart teknisk utvecklingsnivå och prestanda i en enskild plattform. Åtminstone lär kunderna anse det.
Huruvida svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik definierar "rätt" kundkravbild, det anser jag är ett annat ämne...
Ironisk “Anomym den 3 oktober 2009 10:46”
PS. Greasemonkey: kan jag också få en klapp på axeln nu?
Anonym 13:17, Klapp :-)
SvaraRaderaTackar :)
SvaraRaderaNu blev jag glad igen!
Komplettering hämtad från FMV:s inlägg till länsrätten, som visar på den förändring i upphandlingsgränsytan som följer med den nya materielförsörjningsstrategin.
SvaraRaderaMan vill beställa system-av-system lösningar som ger en efterfrågad förmåga, snarare än detaljspecificerade produkter som kunden själv integrerar i system-av-system och förmågor.
Man vill gå från kontraktsdriven utveckling till marknadsdriven utveckling. Vinsten för kunden är att man ger leverantörerna möjlighet att samordna produkter och systemlösningar för flera marknader och kunder. Därmed förväntas enhetspriset bli lägre för varje kund. Problemet är nämligen att kunderna numera köper så små volymer att overhead i form av t.ex. utvecklingskostnader, inte längre slås ut på en stor flotta utan på ett fåtal individer. Därmed blir enhetspriset hiskeligt högt. Den bärande idén är då att kunna dela overhead-kostnader för t.ex. utveckling och vidmakthållandelösningar med fler kunder. Det man förlorar(alternativkostnaden) är möjligheten att samordna resurser inom förband, t.ex. för att minimera logistisk footprint och driftkostnader inom en förbandstyp, men det är ett annat ämne... (Man kan ju hoppas att den "nackdelen" också ingår i kalkylen över vilka vinster den nya materielförsörjningsstrategin förväntas ge, men personligen tvivlar jag...).
En förutsättning för de förväntade vinsterna för kunden blir då att det finns andra kunder som delar bördan. Just detta perspektiv ligger säkert SEP i fatet, och är också en förklaring till Hägglunds frustration. Traditionellt krävs en nationell referenskund, innan man kan få en större kundbas. Ett nationellt dilemma...
Att visionerna inte är helt förankrade i nuvarande lagar och regelverk verkar uppenbart, men som försvarsindustri kan man inte klamra sig fast vid vad kunden brukade beställa, utan man man måste anpassa sig till vad kunderna faktiskt efterfrågar.
Den förändrade gränsytan, det förändrade innehållet i utvecklings- och designarbete, borde återspeglas i t.ex. leverantörernas organisation, kompetenser och processer. De bör t.ex. kunna designa systemlösningar på en högre systemnivå än vad de är vana vid sedan tidigare.
Sedan är det en sak om leverantörerna tycker att utvecklingen är intressant. Kunden försöker ju skjuta en stor del risker och arbete över på leverantörerna, samtidigt som man vill betala mindre. Finns viss förståelse för att inte alla leverantörer tycker om en sådan utveckling.
"Idealupphandlingen enligt LOU är sådan att leverantörerna får absoluta förutsättningar för att beräkna sina anbud. Allt är då specificerat i minsta detalj och bedömning och utvärdering blir i sådana fall väldigt lätt - priset blir avgörande.
LOU är med andra ord ytterst bra vid anskaffning av i detalj definierade produkter såsom spadar, spett och mängdmateriel i allmänhet.
Försvarsmaterielsystem låter sig emellertid inte beskrivas i sådana termer. De utgör i mångt och mycket ytterst komplexa komponenter i uppbyggnaden av militära operativa förmågor där detaljeringsgraden omöjligen kan vara sådan som beskrivs i stycket ovan. Förfrågningsunderlaget måste därför ge uttryck för krav på en betydligt högre grad av proaktivitet hos leverantörerna syftande till att åstadkomma en optimal systemlösning. Det är av detta skäl som upphandlingar av förevarande typ i förfrågningsunderlaget beskriver krav på ett/en system/funktion/ förmåga/prestanda i stället för färdiga tekniska lösningar. Det säger sig självt att den upphandlande myndigheten i en sådan upphandling måste ges/ha ett utrymme för att bedöma erbjudna lösningar utifrån en måttstock och att de erbjudna lösningarna kan vara helt olika vad avser förtjänster och brister. Mot den bakgrunden är det självklart att det i förväg inte går att beskriva vad en leverantör ska uppnå för att få en viss poäng i en redovisad poängskala, detta eftersom det är leverantören själv som s.a.s., med användande av sin tekniska kompetens och innovationsförmåga, tar fram det bästa denne förmår och bedömer sitt erbjudandes förtjänster/brister."
Så har BAE-Hägglunds fjärde och sista inlägg till länsrätten publicerats, se mer på deras hemsida.
SvaraRaderaInnehållet är det samma som tidigare, dvs. inget nytt, om man ifrånser käbblet om Patrias kvalitetscertifiering (en struntsak i mina ögon). Jag antar att FMV: s slutkommentar inkommer inom kort den också.
Sedan får vi se vad länsrätten kommer fram till. Vad som SEN händer kommer att bli riktigt intressant...
Men IOC 2014 kan vi med största sannolikhet glömma.
Betr AMOS, Finska armén utrustar 2 av sina 3 beredskapsbrigader med AMOS, men behåller fortdarande dessa brigaders GRK-kompanier med deras traditionella granatkastare. Den 3dje beredskapsbrigaden har motoriserat GRK-kompani försett med bandvagnar. En AMOS utgör en självständig eldenhet.
SvaraRaderaDessa beredskapsbrigader har mycket hög rörlighet samt eldkraft och är avsedda att ta den första stöten samt stoppa fi.
Som det ser ut idag skulle det planerade svenska "försvaret" knappt ha något att säga till om ifall de ställdes mot ett förband av samma typ och storleksordning som dessa beredskapsbrigader.
@ Anonym den 3 oktober 2009 10:25
SvaraRaderaKanske ska man inte lasta Hägglunds för tröghet i kundens organisation?
FM drev trots allt både SEP-projektet och AMOS in i det längsta, även om man inom FM borde ha varit väl medveten om trenderna och de förändrade förutsättningar för både förbandsutveckling i allmänhet och materielförsörjning i synnerhet.
Visserligen misstänker jag att Hägglunds inte hade något att invända mot att projekten drevs vidare...ett kontrakt är ändå ett kontrakt...
Hmmm...