lördag 26 juni 2010

Dålig ekonomi bra för freden? (uppdaterad)

Grekland är nära att gå i konkurs och har nu hittat på ett sätt att dra in pengar till statskassan. Detta genom att sälja ut det bästa man har, nämligen sina små grekiska öar.

Hmm.. undrar vem som skulle vilja köpa en grekisk ö? En intressant situation skulle vara om grannen Turkiet köper upp de gränsöar som man har varit i konflikt om allt sedan kriget på Cypern 1974. Det skulle innebära att man slår två flugor i en smäll, pengar in till staten och man blir dessutom av med en av orsakerna till gränskonflikterna.

Är Turkiet lite smarta kanske dom kan utnyttja detta tillfälle att bli på mer vänlig fot med en av sina grannar. Det kan behövas, då relationen med Israel som var så bra för några år sedan har allt sedan Gazakonvojen fallit tillbaka till medeltiden. Nu är situationen mellan Grekland och Turkiet idag betydligt bättre än vad den tidigare varit. Den började gradvis förbättras efter de stora jordbävningarna 1999, då länderna var först att komma till varandras undsättning.

NATO skulle nog i varje fall jubla, då man kan börja fokusera mer på insatser utanför Europa än att hålla sina medlemmar från att anfalla varandra. Grekland och Turkiet må vara en börda för NATO, men dom sitter på ett kapital som inte går att underskatta, nämligen sitt geografiskt läge.

Hur påverkar ekonomin Sveriges försvarspolitik?

Dålig ekonomi gör att länder inte har råd att satsa på sitt försvar. I just detta fall kan det vara mycket bra. I andra fall sämre. För kriget i Afghanistan kan det innebära att många NATO medlemmar tvingas dra sig ur. Hur kommer Sverige att göra i ett sådant fall? Satsa mer för att kompensera och visa solidaritet då vi har en bra ekonomi? Eller att dra oss ur och därmed förlora det anseende inom NATO som vi satsat de senaste årens försvarsbudgetar på att bygga upp?

För exporten av Gripen så kan den ekonomiska krisen vara både bra och dålig. Bra, då våra konkurrenter (JSF, Rafale och Eurofighter) är betydligt dyrare. Dålig, då många av de potentiella köparna som Kroatien, Rumänien m.fl. kanske inte har råd att köpa flygplan över huvud taget. Här hänger mycket på vilka övriga samarbetsavtal som svensk industri kan göra med de aktuella länderna. Ungerns ekonomi är bara snäppet bättre än Grekland. Svenska staten leasar ut Gripenflygplan till Ungrarna. Vad händer om den ungerska ekonomin brakar ihop på samma sätt som den grekiska och EU-länder tvingas att t.ex. avskriva lån och fordingar?

Uppdaterad 10-06-26, 18:30
Rumänien höjer sin moms för att klara av statsbudgeten. Dom är snart uppe i samma nivå som Sverige. Men att i detta läge köpa nya flygplanär nog bara att glömma. Det enda som skulle kunna ändra på det faktumet är ett kraftigt motköp som t.ex. att flytta en fabrik från Sverige till Rumänien.

Uppdaterad 10-06-26, 20:57
Grekland skjuter nu upp planerade materielinköp för sin Försvarsmakt.

Due to decades-long tension with neighboring Turkey, debt-ridden Greece has the European Union's biggest military budget as a percentage of gross domestic product, and the second highest in NATO after the United States. It is currently in talks with France over the purchase of six FREMM frigates, while Germany, France and others are eager to sell the country the 40 fighter jets it had said it needed.

But with the government imposing an austerity program that has slashed salaries and pensions and increased taxes in an effort to reduce the country's massive deficit, which currently stands at 13.6 percent of GDP, it cannot afford to spend billions of euros (dollars) on military equipment.

Many of the countries that want to sell expensive ships and planes to Greece are the same that granted the country rescue loans this year to keep it from defaulting and threatening the region's euro currency union.

4 kommentarer:

  1. Låntagare har inte avskrivit några grekiska lån och fordringar.Det är just för att undika detta som "stödpaketet"gavs till Grekland.
    Långivare är nämligen Tyska och Franska Banker- inte stater.Största delen av detnya "lånet"har redan betalats ut tillbaka till bankerna.Samma dag som det beviljades.
    Ang vapenindustrin:De kommer väl att "hjälpa till" med lån så att deras produkter säljs som vanligt.Även Grekland kommer att fullfölja sitt köp av Tyska ubåtar -efter Tysk-Franska påtryckningar.Så det är ingen risk för affärerna...
    mvh Alex

    SvaraRadera
  2. Problemet är att det bara är västvärlden och Japan som går dåligt, med Australien som undantag. BRIC-länderna m.fl. går som tåget och det ger återverkningar på deras försvarsansträngningar. I USA pågår en debatt om kraftiga nerskärningar i befintliga stridskrafter, bortprioriterade materielprojekt, nerläggning av baser o.s.v.

    Först när krisländerna lagt sina nästa budgetar, kommer vidden av nerskärningarna att bli tydliga.

    Utan tvivel hänger ekonomisk och militär styrka ihop. Man kan som många länder gjort upprätthålla den militära styrkan med lånade pengar men det håller bara så länge. Det kommer vi att bli varse i närtid i vår nära omvärld.

    När det gäller Afghanistan kan vi lägga till den allmänna opinionen, där t.ex. fyra av fem tyskar är emot kriget. Inte så konstigt kanske, med tanke på att insatsen först lanserades som humanitär, sedan som fredsbevarande och nu som krig. Samma brist på målsättning och tydlig kommunikation som i Sverige således. När det gäller kaos i ledningen och krigets förande, så har Forsno ett bra inlägg i ämnet.

    http://forsno.blogspot.com/2010/06/mcchrystals-avsked.html

    Slutligen till frågan om huruvida svaghet är fredsskapande. Det är väl historiskt sett ovanligt att den svage anfaller den starke (Giorgien undantaget), vilket - lika historiskt sett - inte har inneburit fred för den svage. Tvärt om gäller alltjämt Ve De Besegrade.

    Varför just Sverige medvetet gjort sig svagare än ekonomiskt motiverat övergår mitt förstånd. Vi har lagt ner enorma summor på att göra av med materiel, folk och anläggningar som vi inte vet om vi behöver eller ej och som inte ersatts med nya, kanske mer framtidsinriktade system och förmågor.

    SvaraRadera
  3. oj:Jag menade förstås"långivare har inte avskrivit",inte låntagare.Ursäkta felet..

    SvaraRadera
  4. Har ett minne utav att Polen på den gamla goda tiden upprätthöll sin marinkår med pengar lånade från Väst, baserat på teorin om det blev dags att använda marinkåren så behövdes lånen inte betalas tillbaka ifall Sovjet och Warszawapakten skulle vinna ..

    SvaraRadera