En aspekt av internationella operationer som sällan nämns i debatten är slitaget på vår militära utrustning. I det gamla invasionsförsvaret låg merparten av utrustningen i förråd och väntade på att användas. Det var i och för sig ett slöseri på pengar då utrustningen förr eller senare bara blev gammal och behövde slängas trots att den aldrig använts. Nu är det tvärtom. Utrustningen slits betydligt snabbare än vad som är tänkt beroende på att den används betydligt mer och ofta på ett sätt som den ursprungligen inte var designad för.- Vägarna i Afghanistan är rena döden för våra fordon. Även de som inte beskjuts eller råkar ut för IED kommer betydligt snabbare än i Sverige att slitas ut beroende på värme, sand, damm och vibrationer. Att hålla hög fart är ofta ett sätt att undvika direktträff av IED och RPG anfall.
- Våghöjderna och de konstanta operationerna i Adenviken har slitit hårt på våra kustkorvetter. Under 6 månaders mission har dom förbrukat ca 2 års "normal" livslängd. 70% av missionstiden har varit ute till havs, jämfört med operationer i Östersjön där fartygen ligger till kajs stora delar av tiden.
För försvarsbudgeten kommer det att innebära att mer pengar behövs reserveras för underhåll samt återanskaffning för att ersätta förbrukad materiel. Den miljard vi sparar in på att köpa AMV i stället för SEP kommer snabbt att ätas upp för att köpa in nya kängor och uniformer anpassade till ökenmiljö.
Inlägg
Att materielen stod förrådsställd och inte alltid användes var inget slöseri med pengar. Det var en investering i beredskap. Materielen fyllde sitt syfte även när den "bara" var förrådsställd. Med dagens säkerhets- och försvarspolitik, som inte längre kräver beredskap, så är säkert förrådsshållning att betrakta som en onödig kostnad, men inte inom ramen för gårdagens säkerhets- och försvarspolitik (invasionsförsvar). Då fanns det en nytta av att materielen stod i beredskap för att kunna mobilisera om så krävdes. Det fanns ett syfte med själva förrådshållningen utöver ren förvaring. Då kan det knappast betraktas som slöseri.
SvaraRaderaPå samma sätt kan man resonera när det gäller avvecklingen. Vi avvecklar inte ny, oanvänd, materiel där restvärdet borde vara högt. Vi avvecklar materiel som redan fyllt sitt syfte och investeringen kan betraktas som förbrukad och väl använd - vi hade en beredskap att mobilisera.
SvaraRaderaa) Det extraordinära slitaget vid internationella insatser måste väl rimligen vara förutsägbart och därmed budgeterat för?
SvaraRaderab) Besparingen av att köpa AMV istället för SEP är väl likaledes redan intecknat i materielplanen? Och mest sannolikt för något helt annat än soldatburen utrustning,
- Om det överraskar att materiel slits mer vid användning än när den lagerhålls, så har vi alla att åter emotse materialiseringen av fenomenet - Svart Hål.
Gustav: Jag misstänker tyvärr ett svart hål som kommer krypande...
SvaraRaderaJust korvetterna Stockholm och Malmö utgjorde ryggraden i den svenska ubåtsjakten på 80-talet. Gångtidsuttaget lär ha varit extremt.
SvaraRaderaDärför var det klart förvånande att man valde att livstidsförlänga just dessa två korvetter i början av 2000-talet. Men FMV och Försvarsmaktens beslut har för länge sedan upphört att förvåna...
Gustav, jag har själv suttit och hört hur ATS G4 för några år sen skällde på (och ut) soldaterna i Afghanistan för att de anses vårdslösa med materielen eftersom den slits så fort. Så jo, det kommer tydlligen som en överraskning för det förrådsställda försvarets representanter.
SvaraRaderahur var det när en patrullbåt sändes ner till medelhavetunder libanonkriget, då ackumulerades "wear and tear" motsvarande 3 årstjänstgring under enbart några få månaders seglats i det mycket mera tärande klimatet (salthaltigare, fuktigare, armare etc)
SvaraRaderaEftersom ingen inom FM har prioriterat att se över materielprocessen och dess konkreta tillämpning, så kan vi med säkerhet förvänta oss svart hål. Av gammal vana så misstänker jag att materielens driftprofil i TTEM fortfarande ser lika dan ut som i det förrådsställda försvaret, dvs. vi dimensionerar för 30 dagars krig någon gång under livslängden samt för ett fåtal år driftsuttag under GU. Miltalen/drifttimmarna är säkert härledda från forna dagars GU snarare än dagens insatser. Den som satte realistiska siffror vore tokig eftersom det inte är karriärsbefrämjande att ta fram lösningar som ingen har råd med.
SvaraRaderaAnonym 06:04:
SvaraRaderaDet är inte sant att ingen ser över materielprocessen eller att driftprofiler inte uppdateras. Problemet är ju bara det att det kalla krigets antaganden aldrig synades, och att vi bara vet hur förra insatsen såg ut. Om du kan berätta hur fordonen kommer att köras i nästa insatsområde om fem år har du antingen tur eller är synsk.
Sedan kan man också ställa sig frågan vad men egentligen gör med en driftsprofil? Skrota för att teoretisk livslängd är uppnådd, eller vidta åtgärder baserad på faktisk status?
Vad på ett fordon som är värt att fixa till och vilka skador som det ur ekonomisk synpunkt är lönlöst att försöka göra något åt kommer med växande brukarerfarenhet.
SvaraRaderaDärför torde det idag vara vida lättare att förutse våra reparationsbehov och kostnader för Vargen än för Galten.
Detta är ytterligare en fördel för AMV jämfört med SEP, särskilt om vi väljer polska Rosomak-vagnar.
Eftersom vårt snabbinsatsförband skall stå i beredskap för insats närmast var som helst i världen bara var tredje år vore det attraktivt med en lösning där Sverige leasar polska vagnar ett år av tre.
Vi betalar Polen för att licensbygga ytterligare hundra vagnar och avtalar enligt Pay-by-the-hour att de till Revinge övningsfält tillhandahåller vagnar för övning inför EU BG och lagring under beredskapsperioden.
Sveriges behov av skyddad hjulburen trupptransport i ett snabbinsatsförband av bataljonsstorlek löses nog också ur underhållssynpunkt i fält bäst med Patria AMV identiska med de polska Rosomak.
Gustav: Att köpa Rosomak för att snabba upp leveransen är ingen dum idé. Tyvärr så måste vi nu först få igång den nya upphandlingen, vilket lär ta ett tag eftersom FMV nu har allas ögon på sig och det inte finns några genvägar.
SvaraRaderaLeasa ett par kärror under tiden borde dock vara görbart. Men det går nog bara att göra från det datum kontraktet är påskrivet fram till leverans av de nya fordonen.
Om jag inte minns helt fel så leasade vi SISU vagnar under Bosnien insatsen för Sveriges behov på hemmaplan och det blev en smula problem med finnarna då det visade att en av vagnarna som skadades svårt i Bosnien var finsk...