Jag satt och tittade på en gammal dokumentär om Vietnamkriget. Det har sagts tidigare, men förtjänar att upprepas. Det finns stora likheter mellan Vietnam och Afghanistankrigen.
- Krigen är bara en förlängning på tidigare krig. Vietnam på frihetskrigen mot den japanska ockupationen och den franska kolonisialismen. Afghanistan på den brittiska och ryska maktkampen och den ryska ockupationen.
- USA:s syfte med att deltaga i Vietnam var Dominoteorin och att stoppa den Globala Kommunismen. Syftet i Afghanistan är att stoppa Global Terrorism.
- Bägge länderna har en dålig infrastruktur där vikten av helikoptrar hela tiden ökar för att transportera materiel och soldater samt givetvis för att föra tillbaka skadade.
- Kriget i Vietnam börjar på liten skala där USA med hjälp av mentorer ska utbilda de lokala trupperna för att själva föra kriget till att senare övergå i stora truppförstärkningar och rent krig. I Afghanistan har truppförstärkningarna påbörjats då den afghanska armén och polisen inte byggt upp tillräcklig numerär för att själva ta ansvaret.
- USA:s eskalering i Vietnam började med Tonkin incidenten som på senare tid visat sig vara antingen en fabricerad incident, eller överdriven av de inblandade fartygsbesättningarna. Afghanistan eskalerade med 9-11 (som enligt konspirationsteoretiker är en fabricerad händelse).
- I Vietnam stödde USA en korrupt diktator i form av Ngô Đình Diệm. I Afghanistan stöds Karzai som av många anses vara minst lika korrupt.
- Bägge länderna har en befolkningen som kulturellt och språkligt skiljer sig markant från hemmalandet, vilket gör att soldaterna har svårt att identifiera sig med lokalbefolkningen som dom ska skydda.
- Fienden i form av FNL/Talibaner/Al-Qaida anfaller aldrig i stora trupper, utan håller sig till stor del osynliga och slår till med krypskyttar och fällor. Visst fanns det undantag i Vietnam som t.ex. Dien Bien Phu som kommunisterna vann samt Khe San och Tet offensiven som kommunisterna förlorade, men att talibanerna skulle ge sig på något liknande är mycket osannolikt. I Vietnam innebar det att efter ett antal år så ökade de amerikanska soldaternas frustration med att inte kunna slå ut fienden.
- Vietnam började med välutbildade och motiverade soldater och slutade med värnpliktiga dåligt motiverade trupper med dålig moral. Vad som händer i Afghanistan är oklart, men inledningen ser än så länge likadan ut. Men vad händer om några år när de reguljära trupperna börjar bli slitna? I Sverige ska med det nya personalsystemet en kontraktsanställd soldat arbeta 6-8 år och under den tiden åka ut på ca 4 st 6-månaders insatser. Ingen vet riktigt hur dessa soldater kommer att må när dom åker till Afghanistan för fjärde gången. Finns risken för ett svenskt Son My?
- Som tur väl är saknar talibanerna det militära stödet från en stormakt. Vietnam hade ett av världens mest kvalificerade luftvärn och flög avancerade Mig-17/19/21 jaktflygplan.
Den stora skillnaden mellan Afghanistan och Vietnam är dock allmänhetens reaktion. Visst förekommer det åsikter om att de internationella trupperna ska ut ur Afghanistan, men i de flesta fall bygger det på att man tycker att dom inte har något där att göra, kostar mycket och inte gör mycket nytta. I Vietnam fanns det en solidaritetsrörelse som stödde FNL. Men vem sympatiserar med en Taliban?
Har Talibanerna gjort en katastrofal missbedömning av vikten med stöd från utlandet? Vad händer om det dyker upp en talibansk ledare med förståelse för vikten av bra PR?
För att undvika ett nytt Vietnam är det viktigt att snart definiera ett end-state. Vad är det för status på stabiliteten i Afghanistan som vi vill nå innan vi ska börja dra oss tillbaka? Hur länge håller vi ut? Många experter bedömer att vi inom ca 1-2 år måste se en nedgång i striderna, annars måste vi dra oss ur. Annars blir Afghanistan verkligen ett nytt Vietnam.
Uppdaterad 09-11-06, 08:05
Igår dödades 12 amerikanska soldater på Fort Hood basen i USA. Han som sköt var en armépsykiatiker som intervjuade hemkommande soldater. Det finns två tänkvärda aspekter av detta dåd:
- Hur mycket har psykiatikern tagit åt sig av soldaternas upplevelser i Irak och Afghanistan? Hur kommer våra svenska soldater att må om några år? Kommer vår svenska sjukvård att klara av att hantera liknande problem?
- Psykiatikern var muslim och hade tidigare uttryckt förståelse för bl.a. självmordsbombning. Börjar USA få liknande problem med sin muslimska befolkning som bl.a. England?
"Every day, he heard how horrible those stories were and he really started to question the wars, according to what his cousin and sources who knew him said. "Hasan became more devout in his religion and started arguing with soldiers about whether the wars were right or not, to the point where he received disciplinary action and negative work reviews.
"He was transferred to the medical facility here at Fort Hood, where apparently these feelings continued.
"It raises a major question - how can a person responsible for the mental health of soldiers returning [from war] be allowed to continue in this profession when he has these kinds of questions himself?"
The rampage occurs at a time of stress for the US armed services burdened by two wars, with commanders struggling to ease the effect of repeated combat tours on troops and their families.
Suicides in the army hit a record level last year, with at least 128 taking their lives, and are on track to set a new high this year - surpassing the rate among the wider civilian population.
US commanders believe repeated deployments to Iraq and Afghanistan have played a role in the spike in suicides, as well a surge in post-traumatic stress and depression.
Hasan faced his own imminent deployment for military service, officials said.
Uppdaterad 09-11-06, 21:51
Krigen i Irak och Afghanistan splittrar USA:s muslimer.
Those at one end of the spectrum say we should have nothing to do with the US armed forces as they are involved in wars with our fellow Muslims abroad," he told the BBC. "Those at the other end say we should definitely serve and help defend our country against those who wish to attack it.
I USA:s arme tjänstgör en ganska få muslimer, men med tanke på vilka områden insatserna pågår i så försöker USA att rekrytera fler. Frågan är bara vad som händer efter denna händelse? Kommer andra soldater att misstro sina muslimska kollegor? Kommer det att innebära att antalet muslimer som önskar tjänstgöra sjunker ytterligare? Definitivt kommer det att innebära att USA:s försök att få en armé som lättare kan tjänstgöra i dessa områden försvåras kraftigt.
COIN strategin bygger mycket på bra underrättelser. USA har gott om tekniska underrättelsesystem som satelliter, UAV och signalspaning. Det man saknar är till stor del personal som kan infiltrera talibanerna. De som har möjlighet vill helt enkelt inte arbeta för USA.
torsdag 5 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, finns det så pass mycket tålamod hos väst - hos politikerna och väljarkårerna?
SvaraRaderaTvå inte helt obetydliga skillnader mellan Vietnam och Afghanistan är att den sistnämnda insatsen har massivt omvärldsstöd och att problemet den är satt att dämpa är internationellt, snarare än regionalt.
SvaraRaderaDagens tålamod är nog sämre än det var för 40 år sedan, något som också skiljer.
Det finns mycket stora skillnader mellan krigen i Afghanistan och Vietnam.
SvaraRaderaAfghanistankonflikten är i huvudsak intern och har sin grund i kuppen 1973. Alla sidor, och de är/har varit många, har i olika utsträckning haft utländska sponsorer; bland andra Sovjet, Pakistan och USA.
Vietnamkriget var en fortsättning av Indokinakriget och motiverades av nationalism/kommunism respektive kalla kriget-logik. Det fanns dock bara två sidor, och tre huvudsakliga parter, i striderna. I Afghanistan har varje befälhavare och politiker sina egna mål och mycket "komplexa" lojaliteter.
Sedan USA:s flygvapen bombade bort Talibanernas och al Qaidas brigader i slutet av 2001 har dessa övergått till att operera på kompaninivå och under. Fokus har legat på terroristtaktik och att bygga upp en skuggregering i de pashtundominerade delarna av landsbygden.
Även i Vietnam användes hemliga partiorganisationer och terrorism, men som stöd till mer konventionella förband; ofta av regements- eller t o m divisionsstorlek.
Det var den nordvietnamesiska armén som intog Saigon, inte FNL.
Jämfört med både situationen innan talibanregeringens fall, och under Vietnamkriget, är den nuvarande våldsnivån i Afghanistan obetydlig. Även i de södra och östra delarna.
Så: nej, Afghanistan är inte Vietnam utan betydligt krångligare.
Fienden är inte lika lättdefinierad och mindre konventionell, den lokala politiken betydligt mer svåröverskådlig och Kambodja hade inte kärnvapen.
En likhet du bara antyder är hur det hela kan tänkas sluta.
Nordvietnam besegrade USA genom ett utnötningskrig som till slut bröt den amerikanska viljan.
Al Qaida och Talibanerna kan mycket väl uppnå motsvarande.
Det stulna valet har haft värre konsekvenser i väst än i Afghanistan. Insatsen är så impopulär att det förhindrar ett meningsfullt försök att vinna; d v s ge McChrystal de resurser han begärt.
Den kompromiss som förmodligen blir följden har närmast obefintliga förutsättningar att lyckas.
Att påstå att insatsen i Afghanistan har ett massivt omvärldsstöd är nog en lätt överdrift. De tydliga likheterna, är inte helt oväntat att USA som vanligt är med och håller i taktpinnen.
SvaraRaderaVARNING, VARNING inlägget är genomsyrat av en frånvaro av värderelativism och närvaro av västcentrerad syn på hur samhällen bör fungera.
SvaraRaderaFrågan är varför vi måste definiera Afghanistan som ett krig som vi måste vinna?
Som jag ser det så lättar varje truppbidrag livet för den genomsnittligge afghanen. Genom dessa bidrag kan skolor för både pojkar och flickor byggas och vidmakthållas. Svensk trupp gör skillnad där och nu, förmodligen rullas utvecklingen tillbaka om Camp Northen Light avvecklas och svenska MOT/PO, OMLT, m.m. åker hem till Sverige.
I mina ögon så har den som betraktar ISAF som ett hot också berättigat ISAFs närvaro. Den som utsätter ISAF-soldater för eldöverfall och andra hotelser är brottslingar och borde behandlas som sådana.
Därför borde ISAF för svensk del inte vara en fråga för försvarsmakten. Det borde vara UD som planerar, sätter upp och vidmakthåller styrkan. Försvarsmakten får mer än gärna utföra dessa tjänster som UD beställer. Jag ser ingen principiell skillnad mellan att ställa upp som frivillig i ISAF.förband eller som frivillig i Finland under VK II.
Genom detta så kommer vi ifrån synen att Afghanistan är ett krig som snabbt skall vinnas till ett långsiktigt arbete som grundar sig i vad som händer nu.
Vi väljer, skall vi vara där som ockupanter som vi de facto är eller är vi där i UDs tjänst som Svensk hjälp? I det senare fallet blir det inget Vietnamslut. Finns det inga frivilliga finns det inte, jag skulle inte kräva blod och döda söner av andra länders mödrar för att trygga mina barns skolgång av samma skäl som jag inte vill göra min son faderslös för att andra barn skall kunna gå i skolan. Det finns dom människor som har den inställningen och vill göra en insats, då skall vi respektera den och utbilda dessa människor så att dom kan göra den insatsen de vill göra.
J.K Nilsson
Den Nordvietnamesiska segern skedde efter övergången från gerillakrig till konventionell krigföring, medan man behöll myten om den kämpande upprorsmannen. Övergången är en förutsättning för att expandera och säkra ett territorium, endefinierande aspekt av statsskapet. För att talibanerna skall segra måste även de gå den vägen, men som sas i en kommentar intill, så har de svårt att verka godare än den nuvarande regimen (i synnerhet som folket minns deras tid vid makten, och de i stort sett helt saknar internationellt perspektiv och förankring). De har fortfarande inget utbrett folkligt stöd. Därför har de svårt att göra övergången till konventionella operationer. Men de jobbar på det genom sin propaganda och gör allt för att framställa statsmakten i dålig dager.
SvaraRaderaFör att motverka talibanerna behöver vi stärka den legitima statsmakten. Vi behöver också vinna debatten här hemma - Afghanistan behöver inga talibansympatisörer demonstrerande på Stockholms gator.
Jag blir lite fundersam över jämförelsen med Song My och vår nya "personalförsörjning", men känner inte till om det var ett värvat kompani eller bestod av värnpliktiga som utförde massakern (den ende jag hittat hur denne enrollerats, var pliktinkallad). Men jag tror det skjuter bredvid målet: Song My kan stå som ikon för vart vi inte får gå, av flera skäl. Vi måste behålla fokus på att skydda civilbefolkningen mot upprorsmakarnas övergrepp - DET är vår uppgift, vårt viktigaste framgångsrecept och vår exit-strategy. För att göra det måste vi vara beredda döda en del upprorsmakare, men det är inte målet med vår insats där.
Ett fokus på body-count ledde amerikanerna fel i Vietnam, och missar rekryteringsdynamiken: även om de amerikanska styrkorna blev allt effektivare på att döda FNL-gerillan, så skapade man samtidigt fler anhängare. De blev den politiska basen från vilka man kunde få stöd och rekryter till de konventionella förband som invaderade Sydvietnam.
Jag håller helt med om skillnaderna. Talibanerna har varken den numerär eller utrustning som fanns i Nordvietnam. Dom har inte heller omvärldens stöd. Men det som afghanerna har visat om och om igen är att dom har uthållighet. Har vi det?
SvaraRaderaJ.K. Jag håller helt med dig om att vi måste värdera vikten av en värdigt liv för afghaner med flickor som får gå i skola m.m., men om vi pratar realpolitik så tvivlar jag att det håller i längden. Med vinna menar jag ett end-state. Når vi inte det så kommer vi förr eller senare att dra oss ur. Oavsett om det innebär att talibanerna kommer till makten eller inte. Snarare räcker det med att säkerställa att dom inte har kapacitet eller vilja att genomföra ett till 9-11. Talibanerna är nog kloka nog att inse att så länge dom håller till i Afghanistan så slipper dom bli bombade. Al-Qaida däremot är en helt annan sak. USA kommer därför att säkerställa att Al-Qaida utplånas.
Och varför just Afghanistan? Varför inte t.ex. Somalia? (och då menar jag marktrupp). Jo, därför att här har USA valt ut ett land att göra en insats i! Om vi ska vara helt ärliga så är USA möjligheten till att nå end-state, men det kan också vara den faktor som hindrar oss. Deras CIA affärer i Pakistan kan skapa en opinion i Pakistan som innebär att stödet till talibanerna inte stoppas, vilket är ett måste för att få slut på striderna.
Jag förstår fortfarande inte varför du använder begreppet "Vinna" och sedan lägger ett kriterie som gör att det är svårt att nå i närtid.
SvaraRaderaHur länge höll vi på i Cypern? I Bosnien så ligger vi i princip med en vapenvila, konstitutionen ifrågasätts och jag skulle vilja säga att det är ett riskområde än. För Kosovo har vi i princip en enig riksdag att omvandla det militära bidraget till ett polisiärt stöd men jag tycker det gått för kort tid och i och med den seccesion som vi erkänt så är det mycket riskabelt att lyfta hem de våldstunga bitarna. Vi har helt enkelt inte tålamodet som krävs för att insatserna skall lyckas i den mening att dom till slut blir onödiga.
Vi kan och skall kritisera hur bland andra USA agerar i regionen därför att de ökar riskerna för våra soldater. Eftersom vi inte har investerat någon prestige och slutat att måla upp vår närvaro i Afghanistan som ett försvar av Sverige så bör det gå att se insatsen som jag beskrev den.
Att säga att om det inte lugnar ner sig på en par år så åker vi därifrån är som att uppmana att inte sluta. Vi skall därifrån när det inte finns någon som vill åka, inte förr.
J.K Nilsson
J.K: Jag är för insatsen i Afghanistan, men tycker att det finns lite för oklara orsaker till att vara där.
SvaraRaderaBegreppet "vinna" har jag över huvud taget inte använt i mitt inlägg, det får stå för din tolkning. Det som jag försöker beskriva är att om vi inte tydligt talar om vad vårt syfte är och vilket mål (end-state) vi vill nå så kommer vi aldrig att komma därifrån.
Jämför man med Cypern (1964-93, 17 döda, samtliga olyckor), Bosnien (1993-2000, 6 döda, samtliga olyckor) så spelar Afghanistan i en annan liga (2002-, 2 döda, samtliga strid). Vi håller dessutom till i en mycket lugn zon jämfört med t.ex. Danmark (27 döda) och Canada (>125) och England (>200). För att inte tala om alla svårt skadade efter minor och IED.
Det har eskalerat även i vårt område och snart kan FS17 precis som BA01-04 kalla sig för "The Lucky Batallion".
http://www.peterenglund.com/textarkiv/pioplut_bosnien.htm
Även om svenska politiker målar upp det ädla syftet att vi vill hjälpa våra medmänniskor så tvivlar jag att man är beredd att offra allt för många svenska liv. Syftena är snarare realpolitik:
- Visa att Sverige är en spelare som är beredd att ställa upp för FN, EU och NATO. Målet är givetvis att vi själva ska få hjälp den dagen det behövs.
- Hjälpa till att slå ut Al Qaida som räknas till ett globalt hot, vilket talibanerna aldrig var.
Säkerheten för Sverige skulle jag dessutom vila påstå minskar med vårt deltagande eftersom vi nu trots allt drar åt oss Al Qaidas ögon. Den största risken är dock som psykiatikern i inlägget, svenskar med sympatier hos religiösa extrema kretsar. Dom kan dras med i tankegångarna och bestämma sig för att göra något lokalt i Sverige.
Därav också mitt engagemang mot invandrarfientliga grupperingar och partier som t.ex. SD, som riskerar att öka det utförandeskap som finns hos många invandrargrupper och som i sin tur kan ligga som grund till extremism.
En bra svensk integrationspolitik kan vara betydligt mer säkerhetshöjande för Sverige än vår insats i Afghanistan.
Angående dödsskjutningarna på Fort Hood:
SvaraRaderaÄr det bara jag som kommer att tänka på Ali Muhammed?
http://en.wikipedia.org/wiki/Ali_Mohamed
Forsno: USA har ett behov av att träna upp sina soldater i arabisk kultur och språk, vilket kanske innebär att vissa personer med ett tveksamt förflutet används.
SvaraRaderaJag undrar hur många intressanta kontakter CIA har kvar från tiden när dom stöttade Muhajdin i kampen mot Sovjetunionen samt Irak i kampen mot Iran?
USA´s gigantiska vapenindustri behövde bättre omsättning. Irak kriget var en bra start och att Al-Quaida gömde sig i Afghanistan var ju förträffligt. Sen hade man ju dom stygga talibanerna som skrämmer skiten ur vem som helst bara genom att vara orakad...
SvaraRaderaHela USA´s regering och senat är dels köpta av- och dels ägare av vapenindustrin. Mer eller mindre kontinuerligt krig har USA sysslat med sedan WW2 av ovanstående orsak.