onsdag 30 december 2009

Rätt i avstånd, fel i sida

Guantanamo och Ubu Ghraib fängelserna har fått stå som exempel på USA:s misslyckanden i Afghanistan och Irak. Människorättorganisationer som Amnesty har med rätta ifrågasatt metoderna som användes och att inte fångarna kunde dömas av amerikansk eller internationell domstol.

Men hur lätt är det egentligen att döma en terrorist om han inte ska tas till fånga mitt i akten och därmed antigen redan har lyckats med sitt dåd, eller åtminsone varit mycket nära? I Adenviken så har det varit mycket svårt att fälla pirater. En båtlast med välbeväpnade somalier utan fiskeutrustning hävdar bara att dom måste kunna skydda sig själva eftersom Somalia är ett tufft land att bo i. Samma sak i Afghanistan. Hur skiljer man en taliban från en vanlig Pashtun då alla män i Afghanistan som kan går beväpnade? Enligt krigets lagar ska en kombattant ha någon typ av tecken som utmärker att han är stridande. Annars gäller inte Haagkonventionens definition av vilka som har rätt till Genevekonventionens skydd.

Abdulmatullab är nog ganska så enkel att döma i USA då han satt i ett amerikanskt flygplan inom amerikanskt luftrum när han försökte utlösa bomben. För den somalier som greps innan julen är det en smula knivigare. Han kan dömas för brott mot luftfartsbestämmelser för att försökt att ta med sig förbjudna ämnen ombord. Möjligtvis kan han fällas för anstiftan till terrorbrott, men inte mer.

Jag ser fram emot hur domstolarna i Kenya kommer att döma de pirater som trots allt tagits till fånga i Adenviken av bl.a. svenska fartyg. Jag ser även fram emot hur USA kommer att döma de resterande fångarna från Guantanamo som flyttas till det nya fängelset i Illinois. Dom måste trots av USA anses som mer skyldiga än de Al Qaida medlemmar som redan släppts.

Bevisligen har ett flertal av de fångar som suttit inspärrade på Guantanamo och sedan i brist på bevis släppts fria varit djupt inslyltade i terrorism och efter frisläppandet återgått till Al Qaida. Vår "egen" Mehdi Ghezali som var oskyldig i alla svenskars ögon och släpptes från Guantanamo dröjde inte särskilt länge innan han begav sig tillbaka till Pakistan.

Guantanamo var inte rätt lösning på problemet med att skydda världen från terrorister, men hur ser lösningen ut? När får allmänhetens rätt till säkerhet överstiga den enskildes? Det är en fråga som knappast ens Spock kunde svara på.

6 kommentarer:

  1. Det är för mig obegripligt att Bush aldrig använde de militärkommissioner han lät ta fram regler för. Med de beviskrav som är aktuella borde det gått att fälla alla som tagits på slagfältet utan uniform för terrorism.

    Varför var det så viktigt att slå vakt om rätten att hålla vem som helst, hur länge som helst, utan prövning?

    Nu ser det ut som om Obama kommer att använda dem för att tömma Gitmo, men USA:s legitimitet som rättsstat är redan skadad för mycket lång tid framöver.

    Kan det vara det att Bush/Cheney/Rummy aldrig förstod att det första man behöver tänka på när man bryter mot lagen är att inte åka fast?

    Rendition och black ops fanns ju redan innan GWOT men alla presidenter innan den 43:e förstod att poängen med covert ops är att ingen ska få reda på något om dem.

    Alls.

    Någonsin.

    Den förra amerikanska regeringen verkade nästan njuta av att offentligt visa att man ansåg sig stå över lagen.

    Fascinating

    SvaraRadera
  2. Hej

    Du slår huvudet på spiken när du skriver i slutet på ditt inlägg "När får allmänhetens rätt till säkerhet överstiga den enskildes?"

    Tyvärr har strävan efter den enskildes mänskliga rättigheter under tiden sedan andra världskriget gått ut över gruppens, folkets och nationens kollektiva rättigheter. Frågan är bara om det går att stoppa denna utveckling? Problemet är också att inte låta pendeln svänga för långt tillbaka. Kort sagt är det frågan om ett av demokratins dilemmor, som blir aktuellare för varje dag som går

    SvaraRadera
  3. Om jag inte har tolkat världen fel så är "anstiftan till terrorist-brott/terrorbrott" i sig ett "terrorist-brott/terrorbrott". Åtminstone har det hanterats som det i mer än ett fall.

    Det är en fingervisning om att huvudakten inte behöver vara begången för att fallet ska hanteras som så, åtminstone internationellt.

    SvaraRadera
  4. anledningen till att det existerar pirater i viken är för att enorma europeiska fiskeflottor konkurerat ut de fattiga fiskarnas båtar. En vän som delvis jobbat som hjälparbetare i somalia säger även han att de allra flesta är gamla fiskare som icket kunnat försörja sina familjer pga de vitas piratfasoner i området.

    SvaraRadera
  5. @Anonym 02.10: Helt rätt. Här har vi i västvärlden ett val. Minska rovfiskningen i området och på så sätt minska pirataktiviteterna. Men tyvärr så är de civila bolagen för kortsiktiga och tänker bara i termer av ekonomisk vinst.

    Många fartyg skulle kunna undvika de närmaste områdena kring Somalia, men genar för att spara pengar. Kostnaderna för övervakning tas ju inte från de civila bolagen, utan från statsmakterna. Om fiskebolagen och de civila transportbolagen skulle få betala bevakningen kanske det skulle få dom att ändra på sina tankar?

    Som jag har skrivit i det här inlägget så styrs ofta vår säkerhetspolitik i dagsläget av konsekvenser från civila företags ageranden.

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/12/vem-bryr-sig-om-dawit-isaak.html

    SvaraRadera
  6. @Anonym 02.10:
    För att göra en analog:

    Ryska fiskefartyg har länge "dammsugit" Östersjön, ger det svenska fiskare rätt att kapa amerikanska och japanska tankfartyg och containerfartyg utanför Island?

    Det är nämligen så att de somaliska piraterna kapar fartyg flera hundra sjömil ut i Indiska Oceanen, flera av de senast kapade fartygen har överfallits närmare den indiska kusten än den somaliska.

    Den somaliska fiskeindustrin (så som den fanns) byggdes upp av just västerländska biståndsorganisationer. Det traditionella somaliska fisket är kustnära och mest koncentrerat till skaldjursfiske.


    @Chefsingenjören 02.26:
    Naturligtvis genar man för att spara pengar, det har man gjort sedan Suezkanalen öppnades på 1800-talet. De ökade kostnaderna för att istället transportera varor runt Afrika betalar Du och Jag som konsumenter, och därmed finansierar vi också våra statsmakters insatser genom moms och skatt på de varor vi konsumerar, liksom rederierna betalar skatt.

    SvaraRadera