Går det att döma en pirat? (uppdaterad)

I mina senaste blogginlägg om bl.a. Mehdi Ghezali, Irak, Afghanistan och Adenviken så har ofta frågan dykt upp om det går att fälla denna typ av terrorism i en vanlig domstol, eller om det krävs någon typ av internationell instution som t.ex. krigsförbrytartribunalen i Haag.

Jag tycker frågan är mycket viktigt då vi inte får hamna i en situation där vi antingen är maktlösa eller tvingas att ta till åtgärder liknande Guantánamo fängelset. Som exempel tänkte jag försöka belysa insatsen i Adenviken och hur hanteringen av tillfångatagna pirater går till. Wikipedia har en bra sammanfattningen över bakgrunden för de somaliska piraterna.

EUNAVFOR tillkomst

"Sverige ingår i den EU-ledda marina styrkan Eunavfor som med FN-mandat opererar i Adenviken utanför Somalia för att skydda fartyg lastade med mat och förnödenheter från FN-organet World Food Program (WFP)."

"Insatsen Operation Atalanta grundar sig i FN:s säkerhetsråds resolution 1816 som ger omvärlden rätt att hjälpa Somalias övergångsregering att bekämpa pirater och väpnade överfall. Fler EU-länder ansluter sig till insatsen som hittills består av styrkebidrag från Grekland, England, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna, Norge och Sverige.
Deltagande nationer samarbetar i Adenviken som är uppdelad i olika geografiska ansvarsområden vilka patrulleras av de olika styrkornas örlogsfartyg. Försvarsalliansen Nato deltar i en militär operation i Adenviken, som dock har andra mandat att agera än deltagande nationer i Operation Atalanta."

Förutom EU så finns det som sagt flera andra aktörer i området:

"In time, the naval forces coalesced into four distinct entities plus some odds and ends. There was the U.S.-dominated Combined Task Forces 150 and 151, the latter commanded by McKnight. There was a NATO force sent on a temporary basis, and the EU flotilla intended eventually to replace the NATO one. On the fringes, there were warships from Russia, India and several other navies, sailing and fighting all on their own."

Att dessa styrkor har helt olika ROE - Rules Of Engagement märks t.ex. på när Indien sänkte ett misstänkt moderskepp som senare visade sig vara den Thailändska fiskebåten Ekawat Nava 5. Av besättningen på 16 man överlevde endast en. Tyvärr så händer det ofta att dessa moderskepp i sig är kapade fiskebåtar som de somaliska piraterna använder för att nå längre ut i indiska oceanen.

Och om inte det skulle räcka till med alla dessa olika aktörer så går det rykten om att Blackwater (numera Xi) har erbjudit att sälja sina tjänster.

Internationella lagar

Det finns ett antal olika zoner kring ett land där olika regelverk gäller.

- 12 sjömil. Utanför detta kan en pirat dömas enligt internationella avtal. Innanför är det det aktuella landets lagar som gäller. I Somalia är det väpnat rån som blir aktuellt. Ofta försöker piraterna därför bogsera in fartyg innanför denna zon. FN har numera skrivit ett avtal med den interimistiska regimen i Somalia som ger rätt för den internationella styrkan att förfölja pirater innanför 12 sjömilsgränsen.
- 300 sjömil ekonomisk zon. Inom denna zon har somaliska sjömän rätt till bl.a. att fiska.

I normala fall är det land utanför vars kust brottet inträffar som ska döma de skyldiga. Men Somalia har inte skrivit på internationella avtal, deras domstolar fungerar inte och deras lagar täcker inte piratverksamhet.

Somalia har 2500 sjömil kust och kapingar har skett över 1000 sjömil utanför kusten med hjälp av s.k. "moderskepp". Det här är ett gigantiskt område som är i stort sett omöjligt att övervaka. Det effektivaste är givetvis att samla ihop fartyg till konvojer, men många bolag vill inte göra detta då det leder till fördröjningar som kostar pengar.

EU regelverk tillåter inte ens att fingeravtyck tas på misstänkta pirater om dom inte tagits i direkt anslutning till pågående brott. Att vänta tills ett skepp kapas utsätter dock besättningarna på fartygen för risker.

Rättegångar i Kenya

Just nu är det FN:s säkerhetsråds resolution 1851 som är den senaste gällande avseende uppdraget att stoppa pirater utanför Somalia. I den nämns särskilt EUNAVFOR och svårigheterna att skapa legala förutsättningar att döma pirater. Anti-Pirat konferensen i Nairobi, 11 december 2008 anses som startpunkt för detta arbete.

I Kenyas näst största stad Mombasa har USA, England och EU fått möjlighet att döma Somaliska pirater. MoU - Memorandum of Understanding har skrivits mellan Kenya och dessa aktörer kopplat till FN resolutionen ovan. I utbyte mot att Kenya ställer upp med åklagare så kommer en upprustning att ske av deras domstolslokaler.

Tidigare var det oklart vilka regler som gällde och i många fall fick tillfångatagna pirater sättas iland i Somalia. I vissa fall när det var egna fartyg som anfölls så kan pirater dömas i det egna landet. Detta har hänt bl.a. för USA, Frankrike och Holland.

“The law on piracy is 100 percent clear,” said Kenneth Randall, dean of the University of Alabama School of Law and an international law expert. “Any country can arrest these guys and prosecute them at home.”

Det finns många praktiska problem när det gäller att få till en rättegång:

- Hur får man t.ex. en filipinsk sjöman på ett finskt fartyg med maltesisk flagga att ställa upp som vittne i en rättegång i Kenya?
- Hur får man tag på tolkar som kan somaliska?

Kan den kenyanska lagen döma en somalisk pirat?

"Section 69 (1) of the Kenyan penal code reads, “Any person who, in territorial waters or upon the high seas, commits any act of piracy jure gentium is guilty of the offence of piracy.” The punishment can be life in prison."

Att denna lag går att applicera visar tidigare domar. År 2006 dömdes 10 pirater som tagits tillfånga av USA. Dom dömdes till sju års fängelse i Kenya.

Men det finns tveksamheter om detta är en hållbar lösning för framtiden:

- Kenya har inte skrivit på de internationella havskonventionerna.
- Avtalen med USA och EU har ännu inte godkänts av Kenyas parlament
- En pirat som tillfångatas innan dom anfallit ett fartyg är svår att fälla. Bara innehav av vapen duger inte då nästan alla i Somalia har vapen. Många tillfångatagna hävdar också att dom bara är fiskare och vapnen är till för egenskydd. Ofta tvingas EU-styrkan att låta piraterna gå. Detta hände bara för några dar sedan när den svenska styrkan ME01 stoppade en båt med flyktingsmugglare som inte hanteras av resolutionen.
- Det bor många somalier i Kenya, vilket gör att det finns en hotbild mot domstolarna och att detta långsiktigt kan minska Kenyas vilja att ställa upp. Även vissa islamistiska rebellgrupper i Somalia har flyttat sin verksamhet in i Kenya. Det skulle i så fall hota de 10.000 tals västmedborgare som finns i Kenya. Det finns en stor risk att de militära insatserna eskalerar våldet och att piraterna börjar samarbeta med de islamistiska grupperingarna i Somalia
- Sektion 69 av den kenyanska lagen definierar bara själva brottet, det ger inte samtidigt Kenya jurisdiktion att döma brottslingar. Detta har dock prövats i olika rättegångar, och hittills så har den internationella lagen gått att använda.
- Många pirater är minderåriga, vilket gör det svårt att få dom fällda

Varför har då Kenya fått ta ansvaret för att döma pirater?

- Somalia saknar helt och hållet ett fungerande domstolsväsen
- Inga andra länder vill ställa upp då dom vet att det är en juridisk djungel
- Mombasa i Kenya är en av de närmaste kuststäderna från operationsområdet i Somalia
- Kenyansk lag sägs vara lättare att applicera i denna typ av ärenden
- Kenya önskar förbättra sitt internationella anseende då dom ofta har misstänkts för korruption och politiskt våld
- Kenya har ansökt att få bli en motsvarighet till Haagtribunalen för piratrelaterade brott
- Sist men inte minst. Eftersom brotten inträffar utanför Afrika så är det politiskt viktigt att fångarna döms i Afrika

Lösningen är att göra det mindre lönsamt för piraterna, inte bara öka faran. Eftersom dom är ute efter att tjäna pengar på lösensummor så måste vi fokusera på att dom inte kommer åt fartyg eller besättningar. Skjuta pirater är lika ineffektivt som att skjuta talibaner. Det kommer alltid fler. Konvojtrafik i kombination med insatser för att få stopp på oroligheterna i Somalia borde vara det effektivaste. Svårigheten är bara att få de civila operatörerna att gå med på det. Ett sätt kanske vore om försäkringsbolagen stöttade genom att kraftigt höja försäkringspremien för fartyg som går på egen risk.

Det här är också en operation som jag kraftigt stödjer. Den kommer med all tydlighet att visa för Sveriges befolkning att det finns två val. Att via skatt bekosta Sveriges del av insatsen eller att förr eller senare råka ut för höjda priser på varor från Asien.

Mina enda invändningar är att Sverige varken har fartyg eller helikoptrar som är lämpade för insatser i den här delen av världen. Som tur är så har de somaliska piraterna ungefär samma väderbegränsningar som de svenska fartygen. När monsunsäsongen kommer så minskar antalet piratattacker.

För övrigt så ska det bli intressant att se hur Sverige hanterar sin del av Arctic Sea kapningen. Den händelsen inträffade trots allt i mer "civiliserade" områden med inblandade från länder som alla skrivit på internationella avtal. Om denna kapning i Östersjön inte kan hanteras på lagligt sätt, hur ska man då lyckas utanför Somalia?

Uppdaterad 09-09-13, 23:11
För ME01 så gäller förutom dessa civila regelverk Force Commanders ROE (som bygger på FN resolutionens direktiv tolkat av EU), ROE från den svenska ledningen på HKV INS MTS (som bygger på svenska politiska mandat) och givetvis IKFN.

ROE kan både vara öppna och hemliga beroende på om man vill visa på sina styrkor eller svagheter i vad man får eller inte får göra.