FMUP 2011 del 3 (uppdaterad)

Utvilad efter en hel arbetsdag så är det dags att börja kvällspasset. Åter till min senaste favorit, FMUP. I de tidigare inläggen har jag diskuterat Strategiska förutsättningar samt Insatsorganisationen.

I detta inlägg analyserar jag Verksamhetsgren 2 - Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap. Jag tänkte på grund av mina i vissa sammanhang begränsade kunskaper avgränsa mig till Flygvapnet och lämnar därför över stafettpinnen till mina bloggarkollegor avseende analys av Armén och Marinen.

Den operativa förmågebredden ska i det längsta bibehållas mot bakgrund av omvärldsutveckling, ställda mål och uppgifter. Förutsättningarna för att på sikt vidmakthålla tillräcklig förmågebredd är dock inom vissa områden kritiska och förmåga kan helt utgå om den reduceras ytterligare. Möjligheterna att utveckla helt nya förmågor är mycket begränsade.

Ja, vad säger man? Vi har dragit ner så pass mycket på Försvarsmakten att vi börjar nå den kritiska massan. Inom vissa områden skulle jag vilja påstå att vi närmar oss systemkollaps. Artilleri och luftvärn för Armén, stridsledning och helikoptrar med SAR förmåga för Flygvapnet samt ytstrid på långa avstånd för Marinen är exempel på förmågor som är mycket nära att likt den vackra snöleoparden ovan bli uppsatta på listan över utrotningshotade arter.

Behovet av omsättning, halvtidsmodifieringar och renoveringar av plattformar är stort inom den 10-åriga planeringsperioden. Det är inte möjligt att inrymma alla behov inom anvisade ekonomiska ramar. Försvarsmaktens plattformar behöver därför generellt nyttjas längre tider än vad som tidigare planerats varför möjligheter skall prövas att endast genomföra livstidsförlängande åtgärder i kombination med internationellt materielsamarbete för att nå kostnadsrationaliseringar.

De kontinuerliga insatserna kommer att slita betydligt mer på vår materiel än vad vi är vana vid från det gamla invasionsförsvaret, då trots allt en stor del av utrustningen stod väl infettade i mobförråd. Nu ska materielen utnyttjas mer eller mindrte konstant. Att samtidigt tro att den ska kunna gångtidsförlängas är orealistiskt. Hur ser våra fordon ut som är i Afghanistan? Skotthåll, söndersprända av IED, hjulaxlar knäckta av de dåliga vägarna, motorer utslitna av det fina dammet m.m. För att inte nämna den pinsamma bristen på uniformer anpassade för Afghanistan. Här måste FM ta höjd för kontinuerligt underhåll och nyanskaffning av utsliten materiel. Jag ser tyvärr inget av detta i de ekonomiska analyserna för de närmaste åren.

Kunskaper, färdigheter och förståelse för verksamhet på operativ och högre taktisk nivå vidmakthålls genom nationella och internationella stabstjänstövningar med datorstöd, vilket medger att mindre tid läggs på förberedelser och mer på direkt befattningsrelaterad träning.

Jag läste för ett par år sedan en mycket intressant studie avseende USA:s distribuerade simulatoranläggningar för att träna pansarvagnsstrid i stora förband. Man slog på stora trumman att det var stora fördelar då man slapp de dyra transporterna till övningsfälten samt det kostsamma och besvärliga underhållet. Vad man totalt missade att logistiken kring transporter och underhåll är en mycket stor del av möjligheten att i en insats få ett förband att fungera. Därför, simulerade övningar i all ära, men att byta drivband till en stridsvagn 122 i minus 25 grader och snö är träning i sig själv och kan inte ersättas av simulatorer.

Taktisk UAV (TUAV) anskaffas, ledningssystem för underrättelsebataljon och vissa sensorer tillförs.

Denna rad stod under Armén som jag egentligen inte tänkte ta upp, men jag måste belysa vikten av att för ett TUAV ha personal med flygutbildning som hanterar systemet. Att SUAV (Falken) hanteras av Armén är helt rätt då det i första hand är till för att ge underrättelser till en stridsgrupps framryckning. TUAV är ett flygande objekt i storleksklass med en Gripen. Det krävs utbildning i hur man samordnas med andra flygplan och hur man uppträder i luftrummet. I Afghanistan kan det samtidigt finnas upp till 7000 UAV i luften! För att inte nämna mängden av stridsflygplan, helikoptrar m.m. Risken för kollission med andra flygande objekt är därför stor. En TUAV ska t.ex. starta och landa från samma flygfält som våra Herkules som transporterar trupp och materiel. Vad konsekvenserna av en sådan kollission kan bli behöver jag nog inte ens förtydliga. För övrigt så vill jag återigen trycka på möjligheten att följa bl.a. Polens, Kanadas och Australiens koncept med att hyra in TUAV innan vi har upphandlat klart ett eget system. Vi får heller inte göra om tabben att utveckla egna planerings- och ledningssystem då TUAV likt HKP14 i detta fall aldrig kommer att bli klar!

Fortsatt utbildning av Forward Air Control (FAC) där nuvarande utrustning för CAS kompletteras med radio med krypto samt bildöverföring.

Mycket bra. ROVER datalänk för kommunikation med Gripens Litening kapsel innebär dels att markförbandet i realtid kan få underrättelsedata, dels att risken för att fel mål bekämpas minskas betydligt.

Över dock till FV.

Flygvapenförbanden utgörs i huvudsak av stående förband som har hög tillgänglighet och är i första hand dimensionerade för operationer i närområdet, bl.a. för att försvara Sverige mot angrepp från en kvalificerad motståndare, hävda den territoriella integriteten och bidra till regional säkerhet.

Bra. Insatsberedskapen visas att FV är den försvarsgren som snabbast går över till det nya insatsförsvaret (2010).

Stridslednings- och luftbevakningsbataljonen producerar luftläge och genomför stridsteknisk ledning av flygstridskrafterna. Bataljonen inriktas mot nationella uppgifter men personal ska kunna delta i internationella operationer. Under 2010 inleds medverkan i Air Situation Data Exchange (ASDE) vilket på sikt kommer att medge en gemensam luftlägesbild i Norden. Förberedelser för och avveckling av StriC Syd i Hästveda påbörjas så att avvecklingen går i takt med att produktionen kan ersättas och utan kvalitets- och produktionsnedgång.

Hästveda verkar likt Malmen bli en enhet som läggs ner och återuppstår med jämna mellanrum. Tyvärr verkar det ha blivit mer politik eller kanske t.o.m. prestige i debatten snarare än faktiska strategiska behov. Faktum är att vi behöver en underjordisk anläggning om vi ska kunna säga att vi är dimensionerad för operationer i närområdet. Om det sedan är Hästveda eller inte må vara osagt, men det är definitivt inte en barack i Enköping.

Ledningsflyggrupp ASC890 har förbandssatts och inriktas främst mot nationella uppgifter.
...
Vidmakthållande av kapacitet för stridsteknisk ledning genom införande av interoperabla datalänkar (Länk 16) genomförs.
...
Rikstäckande kapacitet med taktiska datalänkar och igenkänningssystem (Länk 16 och IFF) ska finnas tillgängligt.
...
Ett med NATO Network Enabled Capability (NNEC) interoperabelt ledningssystem är implementerat i insatsorganisationen. Anslutning mot samverkande koalitionssystem ska ske genom etablering av Service Interoperability Points (SIOPs).

Detta är mycket intressant då ASC890 använder Länk 16 för datakommunikation samtidigt som MUST och vissa delar av riksdagen inte verkar veta vad dom vill med ett interoperabelt ledningssystem som man kan misstänka går att lyssna av från USA och NATO. Går vi in i en återvändsgränd med Länk 16 för det nationella försvaret? Här måste regeringen och MUST snarast ge klartecken så att vi kan fortsätta utvecklingen av STRIL sambandet.

- Lokala ledningsenheter för stridsledning och luftbevakning etableras vid flygflottiljer samordnat med avveckling StriC S.
− Rekrytering av kritiska kompetenser, t.ex. luftbevakare, sambands- och flygstridsledare, inom ledningsfunktionen prioriteras.

Lokala enheter är bra för det taktiska samarbetet med divisionerna. På t.ex. F4 och F7 har detta fungerat mycket bra. Men jag är fortfarande en smula kritisk till det fortifikatoriska skyddet. Borde inte en efterföljare till RrGC-T konceptet tas fram där STRIC arbetsstationer byggs in i en rörlig modul? På så sätt undviker man åptminstone risken för attentat och bekämpning av precisionsvapen. Att STRIL systemet närmar sig personalkollaps är inget nytt och nedläggningen av Hästveda kan vara spiken i kistan. Faktum är att personalen i Hästveda kan vara viktigare än anläggningen i sig själv!

Ett interoperabelt informationssystem för taktisk ledning av flygstridskrafternas förband införs under perioden.
...
SWECCIS och gemensam kommunikations- och informationsinfrastruktur är infört och driftsatt. Länk 16 är implementerat för ledningsflyggrupp ASC890, luftvärnsledning Ground Base Air Defence Operations Center (GBADOC), JAS 39 samt prioriterade fartyg. Ett interoperabelt ledningsstödssystem, Command and Control Information System (CCIS) för ledning av luftstridskrafterna är infört.

Mycket bra. Men tänk på att ett ledningssystem för luftstridskrafter i första hand inte går ut på att veta var flygplanen är. Till skillnad mot markstridskrafter så finns det ingen front som definieras av läget på de egna förbanden. Det viktiga är att tydligt kunna se hur kriget går, status på bekämpade mål enligt JIPTL, status och tillgänglighet på egna flygplan. vapen, besättning samt inkomna ATO och ACO.

- Förbättrad förmåga att påverka mål i luften på långa avstånd förbereds på JAS 39.
− Förmåga att påverka mål på marken med graderad verkan, under allväderförhållanden och med ökat avstånd mellan mål och plattform vid vapenleverans tillförs under perioden i och med införandet av Small Diameter Bomb (SDB) på JAS 39.
− Kapaciteten till swing role förbättras för att ytterligare nyttja JAS 39 operativa potential.
− Videolänk mellan pilot och Forward Air Controller (FAC) införs på JAS 39 för att förbättra förmåga att påverka mål på marken.
− Förmågan att påverka mål på havsytan vidmakthålls. Utredning av ny sjömålsrobot
genomförs, då Rb 15 livstidsförlängning upphör strax efter perioden.

Meteor är ett mycket bra vapen för försvaret av Sverige. För internationella insatser är det dock tveksamt då ROE oftast kräver positiv identifiering av målet innan det kan bekämpas.

Swing Role och Omni Role i all ära, men då talar vi bara om flygplanet. Vi bygger in mer och mer förmågor i våra flygplan, men glömmer totalt bort den kritiska komponenten, d.v.s. piloten. Tilldelningen av flygtid MÅSTE öka! En annan möjlighet är att börja utnyttja de tvåsitsiga 39D på ett mer taktiskt sätt med införande av en riktig baksitsoperator, s.k. WSO - Weapon System Operator. Dock så krävs utbildning i CRM - Crew Resource Management.

Basbataljonernas möjlighet till taktisk, operativ och strategisk rörlighet vidmakthålls.
...
Möjligheten att verka från militära och civila flygplatser fortsätter att stärkas för att nationellt medge ökad spridning.
...
Kapacitet att upprätta Tactical landing zone (TLZ) i nivåerna strid, främre samt underhåll införs i syfte att medge spridning för stridsflyget till icke förberedda flygplatser, att stödja transportflyginsatser samt att utgöra en försvarsmaktsresurs.

Tja. Med tanke på att vi enbart har två basbataljoner kvar och knappt några krigsbaser, så krävs det att rörligheten fungerar. Det vi måste börja utveckla är konceptet att bygga upp en militär flygbas på civila flygplatser. På så sätt kan vi träna i det nationella försvaret på ett sätt som passar även för internationella insatser.

HKP10B (MEDEVAC) och HKP15 blir operativa.
...
Förmågan att evakuera skadad personal upprätthålls med HKP14 och HKP15 samt ytterli-
gare ett helikoptersystem.
...
Ytterligare ett helikoptersystem för bl.a. MEDEVAC opereras i perioden.

Om vi satsar på ett införande av Blackhawk i Försvarsmakten bör vi kraftigt fundera på vad vi gör med HKP10, 14 och 15. Kan vi verkligen parallellt hantera fyra olika system? Nej, stoppa i så fall snarast arbetet med uppgradering av HKP 10 och fokusera på att få svenska Blackhawk till Afghanistan. Stoppa också införandet av HKP 14 (om inte Blackhawk enbart ska vara en interimslösning fram till HKP 14 fungerar) och stäm leverantören. HKP 15 kan vi ha kvar ett tag till som övningshelikopter, då den knappast har ett större stridsvärde i skarpa insatser.

Studie kring skydd av luftstridskrafterna genomförs.

Ironiskt med tanke på att vi hade det bästa skydd som gick att få tidigare i form av vårt spridda bassystem.

Möjlighet till underrättelseinhämtning oberoende av väder- och ljusförhållanden, för att kunna detektera och registrera såväl fasta som rörliga mål, utvecklas för stridsflygdivisionerna.

Med tanke på hur långsamt det går för utvecklingen av SPK är det dags att titta på alternativ. Fortsatt utveckling känns som slöseri med pengarna. Är det verkligen spaningsmöjligheter för Gripen som är huvudmålet? Kan inte TUAV komplettera här? Datalänksmöjligheter mellan TUAV och Gripen kanske borde vara en mer användbar lösning? Eller är det eventuella spaningsinsatser för Gripen i Afrika som är styrande för behovet? Hur väl löser LDP med videoregistrering och ROVER datalänk detta behov?

Förmåga till inhämtning för att erhålla identitet och signaturer under ytan återtas med HKP14B sent i perioden (2014-2020).
...
Kapacitet till ytmåls- och undervattensstrid utvecklas och vidmakthålls. Vapeninsats med torped med HKP14B25 utvecklas.

Stackars Marinen får vänta länge på ubåtsjaktförmåga med HKP14.

Reduktion till ca 100 serielika flygplan slutförs. JAS-systemets långsiktiga organisation och volym utreds i syfte att uppnå bästa kostnadseffektivitet. Parallellt studeras hur systemet ska kunna öka livslängden till 2040 och samtidigt vidareutvecklas.

Med tanke på att FMUP sträcker sig till 2020 så saknar jag tankar och planer på JAS39E/F.

Att helikoptersystemet har problem framgår helt klart.

Förbandet kommer att kännetecknas av en längre period av förbandsutveckling och förbandsuppbyggnad med anledning av pågående byte av helikoptersystem. Målsättningen är att Helikopterbataljonen uppnår operativ förmåga i enlighet med PTOEM och blir operativ under senare delen av perioden. (2014-2020)

PRIO är infört och interagerar med insatsledningssystemen i en gemensam infrastruktur.

Hmm. Interagerar med insatsledningssystemen i gemensam infrastruktur. Här nämner FM orden "interagerar" och "gemensam" med ett ekonomiskt system och ett hemligt ledningssystem. MUST kommer att slå bakut!

Slut för idag. I morgon tänkte jag analysera FMUP syn på det nya personalförsörjningssystemet.

Uppdaterad 10-03-21, 09:55Vakthavande har tagit lyra på min uppmanining och analyserat FMUP konsekvenser för Marinen.