lördag 22 januari 2011

Omstart (uppdaterad)

När matchen såg ut att vara slutspelad och priset för första plats var på väg att delas ut till Rafale, så meddelar Brasilien att man vill börja om från början med FX2-utvärderingen.

Är detta bra eller dåligt för Gripen?

Det brasilianska flygvapnet har redan sagt att man föredrar Gripen, då den ger mest pang för pengarna. Den brasilianska industrin har också gjort samma val då Gripen ger mest arbetstillfällen och teknikåtermatning till brasiliansk industri. Den tidigare presidenten Lula verkar dock ha föredragit Rafale, då Frankrike har mer politisk tyngd att stötta Brasilien i deras ansträngningar att bli den ledande nationen i Sydamerika.

Men nu har Brasilien likt övriga världen fått ekonomiska problem. Till råga på allt så har det förvärrats av den senaste tidens oväder som gjort många människor hemlösa. Ovädret har även satt hård press på den brasilianska försvarsmakten.

Jag trodde personligen att den dåliga ekonomin skulle innebära att Brasilien skulle ta time-out i upphandlingen, d.v.s. ingen vinnare skulle utses. Nu när man i stället börjar om från början så finns det stor chans att ekonomin styr. Då Gripen är minst 50% billigare är Rafale i anskaffning och 1/3 - 1/10 så dyr i drift så borde detta väga till Saabs fördel.

While the Rafale produced by France’s Dassault Aviation SA, was though to be the forerunner of Brazil’s FX-2 program, favored by former president Lola and the government the Swedish Gripen NG was though to be more affordable at 10 billion reals (US$6 billion) and having better export potential in Latin America, a fact that could contribute to Brazil’s aerospace industries advantages. President Dilma was reportedly in consultation with Embraer and the Air Force Commander, Gen. Juniti Saito, both supported the selection of Saab’s Gripen NG over the Rafaele, strongly endorsed by former Defense Minister Nelson Jobim.

Problemet är att utvärderingen kan ta tid och här gäller det för Sverige att fundera på hur man ska gå vidare med anskaffning av E/F. Riksdagen har gett OK till fortsatt utveckling av E/F samt anskaffning av 10 stycken flygplan till Flygvapnet förutsatt att det finns en exportkund. Men hur länge kan vi vänta med ett svenskt beslut? Tar vi det för sent så kommer beslutet bara att bli att i framtiden köpa ersättaren til Gripen från något annat land, alternativt att lägga ner Flygvapnet.

Uppdaterad 11-01-26, 18:11
Även svensk press har nu noterat att Brasilien väntar med anskaffning av nya flygplan och väljer att för stunden fokusera på de problem man har inom landet med bl.a. översvämningar och lerras.

Svenska Jas Gripen, franska Rafale och amerikanska F-18 Super Hornet är fortfarande med i upphandlingen.

Att beslutet skjuts upp innebär inte att man är tillbaka på ruta ett och att ryska Sukhoi är tillbaka i spelet igen, sa han.

Nelson Jobim sa också att han hoppas på avgörande senare i år.

Men sen kommer det bli minst tolv månaders komplicerade förhandlingar, rapporterar AFP och the Local.


Detta får två konsekvenser:
- Sverige måste besluta hur man själv ska gå vidare med Gripenprogrammet och om staten vill stötta E/F-utveckling, eller bara säkerställa insustrins överlevande under tiden.

- Braslien kommer givetvis att utnyttja perioden för att krama ur bättre erbjudanden från leverantörerna där framför allt Frankrike och Dassault bör vara ganska så desperata med tanke på avsaknad av exportkunder för Rafale.

11 kommentarer:

  1. Under förutsättning att man gör den nya utvärderingen snabbare än den föregående, så borde det rimligtvis vara bra för Gripen. Vi kan bara hoppas att beslutsfattarna i både Brazilien och Sverige använder sitt sunda förnuft.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  2. Frågan är ju om det blir en FX-3 med en helt ny upphandling eller om man bara omvärderar anbuden man redan fått in... Gissar på det sistnämnda pga att 2012 nämns som nytt år för beslut... Jaja, den som lever får se.. Tvivlar dock på att Gripen ror hem detta, skulle helt enkelt vara för bra för att vara sant. Faktiskt.

    /H

    SvaraRadera
  3. - En JAS-allians Brasilien-Sydafrika?

    Brasilien kan genom att spela sin kort i stridsflygplansaffären väl ta hem flera olika nyttor.

    Den nödvändiga katalysatorn tror jag emellertid är ett reellt upplevt brasilianskt säkerhetspolitiskt behov av stridsflyg. Möjligen kan Bolivias anskaffning av kinesisk-paktistanska K-8:or nu väga över, så att brasilianska beslutsfattare äntligen bestämmer sig för att rusta upp sitt flygvapen?

    Jag antar att Brasilien ändå i första hand prioriterar fortsatt kommersiell framgång för sin redan mycket framgångsrika både civila och militära flygindustri. I andra hand vill de nog att stridsflygplansaffären ska ge Brasilien möjligheter att spela en allt större roll i världspolitiken och först i tredje hand kommer frågan om att anskaffa tillräcklig luftoperativ förmåga för att kunna hålla Hugo Chavez och Evo Morales borta från brasilianska intressen i Syd- och Mellanamerika. Operativa behov kommer sist i rangordningen, men de behövs för att Brasilien ska få tummen ur.

    Jag tror inte att om Brasilien väljer F-18 Superhornet att det är för att det är det bästa alternativet för brasilianskt deltagande i multinationella fredsframtvingande insatser under FN-mandat, vilket F-18 mest sannolikt är.

    Jag tror inte att om Brasilien väljer Rafale att det är för att Frankrike på något avgörande sätt skulle kunna hjälpa Brasilien till en permanent plats i FN:s säkerhetsråd, vilket Frankrike knappast kan eller ens vill. Varje brasiliansk vinst i spelet om säkerhetsrådet är en förlust för Frankrike. Däremot kan Frankrike i det fördolda tänkas hjälpa Brasilien till sådant som kärnteknologi. Det är inget nollsummespel på samma sätt, som den relativa tyngden i FN.

    Sveriges och JAS 39 Gripens chans till en brasiliansk affär ligger nog i Sydafrika. Brasilien och Sydafrika är som sina kontinenters regionala stormakter naturliga säkerhetspolitiska partners. De utvecklar redan en jaktrobot tillsammans. Kostnaden för denna utveckling är anledningen till att Sydafrika skär ner från 28 till 26 Gripar.

    Världsekonomins nedgång har drabbat Sydafrika. Det är inte det närmaste decenniet, som de kommer flyga för fullt med alla sina 26 stycken splitternya Gripar. En idealisk lösning vore att Sydafrika nu överförde 13 st JAS 39C/D till Brasilien, mot att de om tio år får 10 st i Brasilien nyutvecklade JAS 39E/F tillbaka.

    Brasiliansk flygindustri får därmed redan från början leverera förutom tio JAS 39E/F till Sverige också samma antal till Sydafrika. Det är en exportandel, som Rafale bara kan drömma om.

    Påpassligt nog har Sydafrika lyckats avbeställa sina A400M. De köper nog gärna hellre brasilianska KC-390 och gynnar därmed en med dem själva jämförbar stat på den södra hemisfären.

    NATO har varit en framgång. Varför skulle inte Södra Atlanten kunna få till en säkerhetspolitisk pakt?

    SvaraRadera
  4. "NATO har varit en framgång. Varför skulle inte Södra Atlanten kunna få till en säkerhetspolitisk pakt?"

    NATO var framgångsrikt för att man hade en tydlig yttre fiende, starka ekonomiska och kulturella band mellan de flesta medlemsstaterna, och en mycket stark stat med helt ohotade gränser som ankare på 'fel' sida atlanten.

    Ett teoretiskt 'SATO' saknar i porincip alla dessa faktorer.

    SvaraRadera
  5. För att vara än tydligare:

    Så länge Brasilien saknar yttre fiender och dess gränser är ohotade, så är drivkrafterna för att utveckla ett eget stridsflygplan begränsade till vad industripolitik och säkerhetspolitiskt storhetsvansinne dikterar.

    Hugo Chavez har en välorganiserad och av USA starkt uppbackad motståndare i Colombia. Det är långt ifrån säkert att det ligger i Brasiliens intresse att medla. De vill nog bara hålla sig borta från denna konflikt, som till stor del handlar om Kuba mot USA.

    Industripolitiskt vet Brasilia att brasiliansk-italienska AMX inte gick att exportera ens till grannländernas flygvapen. Däremot gick det så mycket bättre med de enklare turbopropdrivna Tucano.

    Om man inte nöjer sig med fotbolls-VM 2014 och OS i Rio de Janeiro 2016 för att "sätta Brasilien på kartan", så är det långt ifrån säkert att det räcker med att ens köpa både Rafale OCH Super-Hornet för att Brasilien ska få en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Det finns tre andra permanenta medlemmar i säkerhetsrådet som nog inte gärna ser sin makt härvidlag relativt minska i betydelse.

    Enda möjligheten jag kunnat identifiera av en säkerhetspolitisk drivkraft på nivån över Syd- och Mellanamerika för att Brasilien ska investera i stridsflygplansutveckling är ovan beskrivna samarbete med Sydafrika.

    Att utveckla eget stridsflyg kostar, därför måste intäkterna vara desto märkvärdigare i form av teknikmoln och värför inte säkerhetspolitisk spin-off i form av en sydtransatlantisk pakt?

    Jag vill inte hävda att axeln Brasilia-Pretoria någonsin skulle kunna överglänsa samarbetet mellan Washington och London. Men om man begränsar sig till samarbetet om försvarsmateriel har den senare inte alltid varit stark och utan sina friktioner.

    SvaraRadera
  6. Gripens svaghet förutom Sveriges otroligt stora politiska inflytande samt militära muskler är att Gripen innehåller USA-teknologi, vilket ger USA vetorätt, något som säkert brassarna gillar ....

    SvaraRadera
  7. @Anonym 04.56: Hade det där vetot som alla pratar om spelat någon större roll nu för tiden så hade vi nog inte sålt till vare sig Ungern eller Tjeckien och framför allt inte till Thailand som alltid köpt amerikanskt.

    Det där är ett tankesätt som går tillbaka till Viggenexportförsöken under Kalla Kriget.

    SvaraRadera
  8. Amerikanska plan har väl viss Svensk teknologi i sig så.

    Till CI: Säg till när du vill resa:)

    //Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  9. @Förste Sergeanten: Ja, faktum är att Volvo har helt rätt i att General Electric som tillverkar F414 har återanvänt teknik som Volvo tagit fram i utvecklingen av RM12 baserat på F404.

    SvaraRadera
  10. CI, och då får VAC royalties av GE för varje såld F414? För så har jag uppfattat det.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  11. Sen nyttjar väl F-22/F35 Bol som motmedelsystem?

    //Förste Sergeanten

    SvaraRadera