En ny arbetssäsong har startat, men jag vet ännu inte var jag ska tjänstgöra under min 24 månaders uppsägningstid. Eftersom jag var på väg till Afghanistan och de senaste åren har jag tjänstgjort i Stockholm så har jag ingen riktig grundbefattning att falla tillbaka på. F7 som jag tillhör har jag inte tjänstgjort på sedan 2003.Under hösten så har jag, de veckor som jag inte har tillbringat med utbildning för min Afghanistantjänstgöring, tjänstgjort på Flygtaktiska staben på Högkvarteret i Stockholm. Mina chefer där vill gärna att jag kommer tillbaka och tjänstgör där fram tills dess att jag skaffar ett nytt jobb. Jag tycker själv att det hade varit en bra lösning, då jag är bosatt i Stockholm.
Men nu har Chefen Insatsledningen, generallöjtnant Anders Lindström gett ut ett direktiv som säger att endast de som sagt "Ja" till det nya anställningsavtalet får tjänstgöra inom insatsorganisationen. Med andra ord så får jag helt enkelt inte tjänstgöra på Högkvarteret!
Detta får också konsekvenser för den s.k. övergångsorganisationen där en del nyckelkompetenser skulle tvingas vara kvar i Försvarsmakten och i vissa fall t.o.m. kommenderas till annan ort. Jag har tyckt att detta är hål i huvudet när man i ena stunden säger att personalen inte behövs p.g.a. "arbetsbrist" och i andra säger att de är så pass värdefulla att man inte vill bli av med dem. Nu blir kanske resultatet att många av dessa ändå får sparken. Den tomma luckan med viktiga kompetenser som lämnat Försvarsmakten som konsekvens av hanteringen av anställningsavtalet blir med andra ord bara större och större.
Det som är mest "roande" i detta läge är att var jag än tjänstgör som ligger mer än 5 mil från mitt senaste tjänstgöringsställe i Stockholm resulterar i att Försvarsmakten får betala traktamente, d.v.s. bostad och resor. Skulle jag hamna på F7 eller LSS i Uppsala så innebär det hotell eller hyreslägenhet i två år och resor varje helg tillbaka till min lägenhet i Stockholm. Detta beroende på att det finns en reseregel som kallas omvänd stationering som gäller vid byte av tjänstgöringsort. Summa summarum kan de kosta skattebetalarna 100-tusentals kronor mer under min uppsägningstid. Allt för att Chefen Insats har tagit ett principbeslut. Tack kära skattebetalare för att ni ställer upp på detta!
I vissa kretsar så ses säker C INS beslut som handligskraftigt och att han vågar ta konsekvenserna av Försvarsmaktens nya strategi. I andra kretsar ses det nog snarare som korkat att man inte nyttjar den kompetens som trots allt finns kvar ett tag till under sin uppsägningstid till något vettigt. Men man ska stå för sina principer, jag gör det ju trots allt själv.
Slutsats: Det går mycket snabbt att säga upp personal i Försvarsmakten, men det tar betydligt längre tid att avgöra vad man ska använda dem till under uppsägningtiden. Det kanske säger något om var Försvarsmakten just nu har sitt fokus...
Inlägg
