Idag klockan 12.30 så kommer bl.a Allan Widman att diskutera ämnet "hur tar vi hand om våra sjömän och soldater?" på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Fokus kommer med stor sannolikhet att ligga på veteranvården, d.v.s. hur vi tar hand om våra soldater efter insats. Men minst lika viktigt är hur vi hanterar soldaterna innan insatser.Jag och många andra bloggare har kritiserat Försvarsmakten för att man har för bråttom. Man har under 2010 tvingat igenom en hel del reformer utan att ha alla detaljer färdiga. Detta bara för att nå ett mål på papperet med den nya insatsorganisationen 2014. En hoper höga militärer säger bara "ja och amen" till uppdraget och lyfter inte fram de problem som finns och att planeringen inte håller. Tvärt om så redovisas på försvarsmakten.se bara information om att allt går bra. Detta köper alla politiker och Tolgfors går ut på sin blogg och lovordar det nya systemet med frivillig anställning av soldater. I försvarsmaktens forum kan man dock börja ana att vår nya specialistkategori börjar muttra om löner och villkor.
Vad är det då som saknas?
- Avtal för att kunna kontraktera GSS - Gruppchefer, Soldater och Sjömän. I dagsläget kan Försvarsmakten enbart nyttja fast anställda. Enligt överenskomelser med Regering och Riksdag ska den totala mängden GSS bestå av 75% tidvis tjänstgörande och 25% fast anställda. För att med en vettig insatsfrekvens i bl.a. Afghanistan så krävs det en ganska stor numerär. Försvarsmakten har därför önskat höja andelen fast anställda till 40% för att få ner den totala mängden GSS. Detta har politikerna gett kalla handen till då man "inte önskar ett yrkesförsvar". Eftersom avtalen inte finns på plats kan Försvarsmakten ännu inte anställa några tidvis tjänstgörande, vilket innebär att rotationsfrekvensen kommer att höjas ytterligare för de fast anställda. Enda lösningen är att fortsätta med rekrytering av insatsförband på samma sätt som vi gjorde med den tidigare utlandsstyrkan i Försvarsmakten och då är ju hela nyttan av omställningen förra året borta. Vi kan inte skicka iväg färdigutbildade klossar utomlands, utan är tvugna att utbilda dem inför insats.
- Boende. Det pratades mycket om att bygga liknande boenden för soldater som finns i bl.a. England och USA, d.v.s. små studentlägenheter där de har en möjlighet till privatliv och har chans att bilda familj. Sanningen var att inga sådana byggprojekt har påbörjats och det finns knappast pengar för detta inom Försvarsmaktens budgetramar de närmaste åren. Så fram tills dess så får soldaterna nöja sig med att bo på logementen. De som någon gång gjort sin värnplikt vet att logementen har sina fördelar med att bygga upp en bra kamratanda, men det finns få möjligheter för privatliv. Hur många år står våra soldater ut på sina logementen?
Frågan är också om de ska tvingas betala för sitt boende? Annars så kommer boendet av skattemyndigheterna räknas som förmån och då blir det högre skatt!
De slitna skåpen och stålsängarna har nog 50 år på nacken. Men enligt direktiv från Högkvarteret ska soldaterna tvingas betala hyra till Fortifikationsverket: 1100 kronor i månaden för sin säng.
Risken är nog stor. Boende och mat räknas som förmåner för våra soldater på insats i Afghanistan, vilket innebär att man förlorar rätten till traktamente. En guldburk uppvärmd på ett fältkök och en sovsäck under en Galt är med andra ord i Skatteverkets ögon lika bra som ett hotellrum i Stockholm. Detta är också ett misstag man begått från Försvarsmakten. Vi officerare har i många år kämpat för att få Försvarsmakten att driva igenom skattelättnader under insats, men intresset från vare sig politiker eller höga militärer har varit särskilt stort. Så i stället för morot så använde man piska förra året och tvingade alla officerare att skriva om sina anställningskontrakt för att säkerställa att personalen ställer upp på internationell tjänstgöring.
Dessa anställnings- och levnadsvillkor för våra GSS sker dessutom till en ganska så usel lön. 17.000 i ingångslön och en löneutveckling som innebär max 21.000 efter 6-8 år. Visst tjänar soldaterna mer på insats, men när de börjar jämföra sina löner med sina kontrakterade kamrater som har chans till betydligt bättre betalda arbeten mellan insatserna så lär det knorras. De kontrakterade lär också knorra om insatserna innebär lönesänkningar. Tyvärr så hänger den framtida rekryteringen inte på alla de reklamkampanjer som Försvarsmakten nu genomför utan på positiva signaler från de soldater som befinner sig inom systemet. Lyckas vi inte under dessa första år så kommer systemet med frivillig rekrytering att självdö.
I morgon ska ÖB redogöra för "försvarsmaktens utveckling - möjligheter och begränsningar". Det ska bli mycket intressant att se hur ärlig han är med tillståndet i Försvarsmakten just nu. Är vi på väg raka spåret mot IO14 eller är vi på väg mot systemkollaps i en nedåtgående störtspiral?
Uppdaterad 11-01-17, 11:35
I Aftonbladet så skriver man idag att Försvarsmakten är det nya McDonalds, d.v.s. den stora arbetsgivaren för unga.
Det nya försvaret öppnar också många nya möjligheter för unga människor. Säg ”ungdomsarbetsgivare” och de flesta tänker säkert på McDonald’s som sägs vara Sveriges största. Mycket talar för att de snart får tuff konkurrens av Försvarsmakten om förstaplatsen. Fram till 2014 ska cirka 16 000 hel- och deltidstjänster tillsättas. Det är viktiga och kvalificerade jobb som försvaret nu kommer att kunna erbjuda unga. Försvarsmakten kommer att behöva en enormt bred palett av olika kompetenser – allt från truckförare till IT-experter och språkvetare.
...
Det ställer krav på att ge en bra utbildning, ordentlig ersättning och kunskaper som man kan ha nytta av också senare i livet. Här finns en stor potential i att skapa nya kontakter mellan försvaret och övriga samhället. Man kan lära sig mycket i det militära som det går att ha användning av senare i livet, inte minst när det gäller ledarskap och att samarbeta med andra.
Det finns en annan liknelse med McDonalds som man inte tar upp i Aftonbladets inlägg. Det är att det finns uppenbar risk för att soldatyrket kommer att bli ett låglöneyrke som ungdomar kommer att ta i brist på bättre och i väntan på att påbörja utbildning på högskola, eller att gå vidare till andra arbetsgivare. Frågan är hur länge soldaterna kommer att stanna kvar? Om det inte blir de 6-8 åren som Försvarsmakten önskar så måste vi öka på utbildningsomgångarna för att täcka upp hålen i organisationen och då är vi snart tillbaka i något som mycket liknar det gamla värnpliktssystemet.
Uppdaterad 11-01-17, 13:14
Både Försvarsmakten och Tolgfors går nu ut och dementerar att det skulle vara problem med rekryteringen.
Under 2011 innebär lagda uppdrag till förbanden att förutsättningar finns för att nå cirka 95 procent av planerad volym som är 3 800 vid utgången 2011. Personal anställd i den tidigare så kallade utlandsstyrkan ingår vilket hela tiden varit planerat då vi fr o m årsskiftet inte har olika anställningar beroende på var man genomför Försvarsmaktens uppgifter.
Det SVD beskriver idag är en ögonblicksbild i en flerårig reformprocess som Försvarsmakten bara är i början av. Den nya insatsorganisation skall vara intagen vid utgången av 2014, då huvuddelen av personalen i förbanden ska bestå av rekryterad personal. Den slutliga balansen i och bemanningen av insatsorganisationen med hel- och deltidsanställda soldater blir som känt sedan tidigare klar åren därefter.
Ja, det SvD beskriver är en ögonblicksbild, men det är också en sanning som de första soldaterna kommer att få uppleva och som de kommer att bära med sig ut i samhället. Just nu så är det oerhört viktigt att både GSS och Specialister behandlas oerhört väl. Vår framtida rekrytering bygger till stor del på hur bra det går de närmaste åren. Att då hävda att vi kommer att vara ikapp till 2014 är fel budskap. Vi skulle inte ha dragit igång denna verksamhet utan att ha haft alla ingångsvillkor färdiga!
Se även Skipper, Sinuhe, Wiseman, Försvar och Säkerhet, Cornucopia och Tokmoderaten.
Uppdaterad 11-01-17, 17:50
Håkan Juholt (s) kritiserar Försvarsmaktens personalreform på ungefär samma sätt som han kritiserade analysen bakom moderniseringen av Gripen.
Håkan Juholt kräver krafttag av regeringen som han anser bär ett tungt ansvar:
– Regeringen måste sätta ner foten. Vi måste forma en långsiktig personalförsörjning. Denna reform är ett hafsverk, dåligt utredd och dåligt förberedd, kritiserar Håkan Juholt.
Folkpartiets försvarspolitiker Allan Widman säger att inte heller han informerats:
– Det är en besvikelse att som ansvarig politiker få reda på detta genom massmedia. Myndigheten Försvarsmakten har en skyldighet att informera om det får snett, säger Allan Widman.
Riksdagen borde dock vara mycket medvetna om att en av anledningarna till att de kontrakterade soldaterna inte har kunnat anställas är att det saknas avtal med arbetsmarknaden samt lagrum som stödjer detta. Det Försvarsmakten borde kritiseras för är snarare att man driver på personalreformen utan att vänta in dessa kritiska förutsättningar för reformen.
DN
Uppdaterad 11-01-17, 23:52
Juholts beskrivning av Tolgfors tycker jag är klockren.
Vill du dansa med nån kan du inte först lappa till en örfil och sen fråga: vill du dansa? Sten beter sig på det sättet, säger Juholt till Expressen.se.
Den här beskrivningen passar också in på Tolgfors allierade i Försvarsmaktesledningen och deras hantering av personalen i Försvarsmakten. Jag har full förståelse för att det behövs struktureras om och att vissa kan behöva lämna Försvarsmakten. Men med alla örfilar som delats ut under de senaste två åren så finns det snart inga dansparters kvar.
AB1, AB2, AB3
Inlägg
