onsdag 26 januari 2011

Strejkrätt?

Under dagen har det varit risk för pendlare i Stockholm att få stå ut med förseningar i tunnelbanetrafiken. Orsaken är dock inte som vanligt denna vinter snö och kyla, utan att Syndikalisterna tar ut anställda i tunelbanan i strejk på grund av försämringar i arbetsvillkoren sedan MTR tog över driften. Det är inte första gången som det strejkas i tunnelbanan, men det som är intressant i just denna konflikt är att se arbetsgivarens och de andra fackförbundens reaktion.

MTR:s kommunnikationschef, Margareta Stefanutti, säger att man planerar för strejk.

– Vi gör allt vad vi kan för att minska konsekvenserna för resenärerna men mindre störningar i trafiken kan inte uteslutas.

Hon säger att MTR inte kan tillmötesgå fackets alla krav men man är öppen för att förhandla.

– Vissa krav kräver lång tid att åtgärda. Vi är angelägna att fortsätta ha en dialog och vi vill att det ska bli bra för våra medarbetare.
...
LO-förbundet Seko, som organiserar 80 procent av tunnelbaneförarna, deltar inte i konflikten. Det är Seko som tecknar kollektivavtalet med arbetsgivarna och under avtalsperioderna råder fredsplikt.

– Vi ställer oss neutrala. Men vi kommer inte att vara strejkbrytare. Våra medlemmar kommer inte att bemanna de tåg som eventuellt kan bli inställda, säger Caroline Evander, informationsansvarig för Sekos klubb 119.


Detta visar på att arbetsgivaren i detta fall tar allvarligt på reaktionen från arbetstagarna och facket samt att de övriga facken stöttar. Det visar också på att när ett avtal skrivits på råder "fredsplikt".

Hur är det då i Försvarsmakten? Tidigare kommentarer på inlägg visar på att många tror att vi officerare inte kan strejka, då det hotar rikets säkerhet m.m. Detta är dock helt fel. I Sverige har det inte varit vanligt med strejk i Försvarsmakten. I andra länder händer det då och då. Men enligt LOU så har alla statsanställda rätt till att strejka!

Disciplinpåföljd får inte meddelas en arbetstagare för att han har deltagit i en strejk eller i en därmed jämförlig stridsåtgärd.

Den stora strejkrätt som finns i Sverige innebär givetvis att arbetsgivare med jämna mellanrum försöker in och ändra i regelverken. Med tanke på att Försvarsmakten lyckats få till undantag till LAS så kanske man även vill försöka med LOU?

Undantaget till strejkrätten är om strejken anses vara samhällsfarlig. I och med den s.k. SACO-SR konflikten 1971 så förstärktes detta begrepp, då Regeringen med hjälp av proposition 1971:50 gick in och avstyrde en strejk som ansågs få för stora konsekvenser för svenskt näringsliv. För oss officerare är denna konflikt av stort intresse.

Jag köpte precis boken "Facklig verksamhet för officerare", Statens Försvarshistoriska Museer Skrift nr 4, ISBN 91-86478-281. Där kan man läsa Mikael Nyhlens C-uppsats "Officerare inför arbetsmarknadskonflikt. Om lockouthotet mot Svenska Officersförbundet våren 1971" som tar upp just denna konflikt.

"Den svenska officerskåren har av tradition varit präglad av stark lojalitet med sin arbetsgivare, d.v.s. den svenska Kronan. I gengäld har man förväntat sig att den svenska Kronan ska vara lojal mot den egna officerskåren."

Orsaken till SACO-SR konflikten var att LO och Regeringen (s) drev en lönepolitik där man syftade till att utjämnade klyftorna, vilket resulterade att utbildning i många fall straffade sig. SACO-SR ville att man i lönepolitiken skulle fokusera mer på livslön än månadslön då studier innebar sen start i arbetslivet och studieskulder som sänkte reallönen (känns frågan igen från dagens debatt?). LO stöttade Regeringen i detta, vilket innebar att konflikten inte bara var mellan arbetsgivare - fack/arbetstagare utan även mellan LO och SACO. LO-medlemmar hade i tidigare konflikter märkt att vilda strejker utan facklig sanktion kunde få fram större löneökningar än avtalsförhandling, vilket för LO innebar att man i första hand måste se till sina egna medlemmars intresse för att de inte skulle gå ur förbundet.

Som motåtgärd till SACO-SR strejken så varslade SAV - Statens Avtalsverk bl.a. 3000 officerare (medlemmar i SOF - Svenska Officersförbundet) att lockoutas från sin arbetsplats (syftet var att tömma SACO-SR strejkkassa). Detta gav upphov till en stor internationell reaktion, då det är mycket ovanligt med aktioner från en stat mot sin egen officerskår. Denna åtgärd visar på att man från politiskt håll mitt under brinnande Kallt Krig inte ansåg att det var samhällsfarligt att dra in officerare i en arbetsmarknadskonflikt! Att sedan Regeringen tappade ansiktet internationellt var något man insåg först senare.

"Beslutet om lockouten presenterades i Chefen för arméns skrivelse av den 24 februari 1971. Lockoutbeslutet skulle sedan genom sedvanlig orderväg förmedlas ned genom organisationen."

Detta ställde officerarna i ett dilemma.

"I denna situation var strejk det samma som myteri och lockout en vanhedrande bestraffning."
...
"SOF:s argumentlinje ´Den som fattar ett beslut tar ansvaret´ såg ut på följande sätt.

1) I det militära försvaret gäller fattade beslut ska verkställas.

2) Någon måste fatta beslut, men därigenom också ta det hela och fulla ansvaret för beslutets konsekvenser."
...
"Enligt Törnkvist hade däremot SOF, trots att de legala möjligheterna som fanns därtill, aldrig accepterat att strejka."


Anledningen till att Regeringen till slut lade sig i (trots att den gängse principen är att konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare skall lösas på vanligt sätt med förhandling eller strejk/lockout) var inte bara förlorat ansikte internationellt, utan att SACO-SR plockade ut nyckelpersoner inom Statens Järnvägar samt lotsar. Detta fick konsekvenser för transporter till sjöss och land som påverkade industrin och dess export. I slutändan fick det konsekvenser även för låglönade industriarbetare, vilket innebar att det påverkade LO samt väljarbasen för (s).

En intressant aspekt av SACO-SR konflikten är att (vpk) ställde sig på SACO:SR sida och att även delar av (m) gjorde likaså. "Det kan rimligtvis inte godtas att staten som part i en avtalstvist utnyttjar sin lagstiftningsmakt till att ändra på spelets regler under spelets gång". LO och (s) ansåg dock att strejkrätten var till för de svaga i samhället och inte de med höga löner! "Men när SACO smäller till med denna konflikt, så rör det sig om en politik där de mest gynnade använder ett instrument som kom till för helt andra ändamål."

Hur påverkade konflikten officerarna? Mikael Nyhlén sammanfattar det bra:

"...konflikthotet 1971 var en smärtsam påminnelse om att det personliga förhållandet mellan en svensk officer och statschefen ersatts av något mer opersonligt och byråkratiskt samhälle med andra spelregler.

'Ära, skyldighet och vilja' har ersatts med den tunga och måhända något tråkiga plikten att vara en kugge i det genomorganiserade och moderna Sverige."


SOF är idag ersatt med OF- Officersförbundet och tillhör fortfarande SACO, vars medlemsantal nu ökar kraftigt.

Frågan är hur en ny SACO-konflikt skulle hanteras idag med en högerregering? I och med dagens samhälle där de flesta bolag är beroende av transporter från underleverantörer skulle en liknande strejk slå mycket hårdare än 1971. Hur skulle LO ställa sig till en konflikt som påverkar industrin och därmed deras medlemmar? Är enigheten mellan facken större idag, eller är det fortfarande så att strejk i praktiken är bara ett verktyg som de lågavlönade har rätt att utnyttja?

Då det nationella försvaret av landet i dagsläget inte verkar vara det som styr svensk säkerhetspolitik, så kan en strejk bland officerare knappast anses som samhällsfarlig. Men, i och med Sveriges deltagande i internationella insatser så skulle en militär strejk få internationella konsekvenser som givetvis påverkar Sveriges säkerhetspolitik. Är den då att anse som samhällsfarlig trots allt?

DN

14 kommentarer:

  1. All cred till dig CI som finner de mest intressanta aspekter och omvandlar dessa till läsvärda inlägg! *Applåder och busvisslingar*

    Har själv funderat mycket på detta, min (något trångsynta) uppfattning har varit just det att vi officerare ej fått strejka p g a det skulle klassas som samhällsfarligt och då skulle militärkuppen ligga nära till hands. ;) Dock tror jag att verktyget strejk inte existerar i den verktygslåda som OF disponerar...därvidlag är banden mellan AG och ATO för tighta. "Bäste Bror"-mentaliteten avspeglas alltför tydligt, det är bara att läsa vår medlemstidning,

    /EXC

    SvaraRadera
  2. Under kalla kriget var de polska tavelförsäljarna med uppgift att likvidera bland annat piloter ett återkommande tema samtidigt som utländska medborgare enligt plan skulle förpassas ur riket om kriget kom.

    Välfärdens bevarande - dvs. högre ersättningsnivåer i tranfereringssystemen som driver lönebildningen - kräver i dag däremot enligt alla politiker högre invandring vilket givetvis innebär ett ökande antal (polska) tavelförsäljare.

    Det är uppenbart hur det organiserade egenintresset för även officerare strider mot allmänintresset - Försvar.

    Det är tråkigt att konstatera hur försvar och annat som det organiserade samhället är överlägset individen på att utföra avskaffas på grund av att individen tänker kortsiktigt.

    Krisen som slår sönder allt finns runt hörnet, samhällsresurser saknas för samhället i kris, eftersom transfereringssystemens bevarande varit viktigare.

    Finns det något inom politiken i dag som INTE är samhällsfarligt?

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  3. Det vore ju på sätt och vis hysteriskt roligt om officerskåren skulle bestämma sig för att gå ut i strejk. Ingen i övriga samhället skulle ju bry sig ett minsta dugg! Resultatet skulle förmodligen bli ytterligare neddragningar när man märker att det inte har någon betydelse om överstelöjtnanterna kommer till jobbet eller inte.

    SvaraRadera
  4. @Anonym 22.46: När det nationella försvaret så skulle det nog inte märkas särskilt mycket. Men med de internationella insatserna skulle det bli annorlunda. vad skulle hända om t.ex. helikopterenheten till ISAF skulle drabbas av stora avhopp? Hur långt sträcker sig strejkrätten i dessa fall?

    SvaraRadera
  5. Helikopterenheten har drabbats av rekryteringsproblem och stora avhopp utan strejk. Inställd insats skulle inte vara något problem eftersom det inte finns något behov av enheten - det där med svenska helikoptrar i Afghanistan var en mediagrej som blåstes upp under en period, det finns redan tillräckligt med hkp i RC N.

    SvaraRadera
  6. Det bästa för riktets säkerhet vore om försvaret lades ned. Ja, även den del av "försvaret" som främst ägnar sig åt att försvara USAs oljeintressen i mellanöstern.

    Det lär finnas stort behov av hushållsnära tjänster där de inom försvaret som klarar av riktigt arbete kan hitta ny sysselsättning.

    SvaraRadera
  7. Polska tavelförsäljare - en myt. I övrigt en intressant artikel som speglar dilemmat när staten som stiftar trygghetslagar själv råkar ut för myntets baksida.

    SvaraRadera
  8. Polska tavelförsäljare en myt? Du behöver inte leta länge för att hitta förstahandsinfo på att de i allra högsta grad existerade. Däremot var det inte 'tavelförsäljarnas' uppgift att likvidera, deras jobb var att kartlägga. Samt i viss mån bedriva psyops.

    SvaraRadera
  9. @3:06. Visst har de funnits men de kartlade inte FMs personal. De har helt enkelt sålt dålig konst för att finansiera sina studier.

    SvaraRadera
  10. @03.42 28 januari. Hmmm, det är konstigt att den tavelförsäljare som hittade till oss kunde hitta till det lilla huset på den slingriga grusvägen 1,5 mil utanför det lilla samhället och INGEN av de andra 5 familjer som bodde före oss på vägen hade fått besök av någon försäljare. (Vägen var en återvändsgata.) Bara vi och då råkade det bo en officer i det huset. Officeren hade vissa uppgifter inom försvaret som främmande makt gärna ville hålla reda på, det kanske spelade roll?
    Detta var det mest uppenbara exemplet men f.ö spelade det ingen roll vilken adress officeren hade, några veckor efter inflyttning sade det plingeling på dörren och någon ville SÅ GÄRNA sälja tavla och tjäna pengar till studier.

    CI! En enkät om detta är du snäll! Jag tror definitivt att kartläggning existerar, det känns så verkligt när sådant här inträffar ;-)

    SvaraRadera
  11. Har personlig erfarenhet av fenomenet tavelförsäljare.

    SvaraRadera
  12. Jag hade under min uppväxt två grannar som var officerer. Den ene var Viggenpilot, den andre vet jag inte riktigt.

    Av 20 hus på vår gata var dessa de enda som fick besök av polska/östeuropeiska "tavelförsäljare".

    Slump? Naturligtvis inte.

    SvaraRadera
  13. Polska tavelförsäljare: Ge er gärna in i denna diskussion: http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&t=38367

    SvaraRadera
  14. MKT INTRESSANT OM STREJKRÄTTEN!

    Ovanför och här nedan:
    http://folket.se/asikter/debatt/1.954369

    SvaraRadera