Gripenseminarie

Jag tillbringade eftermiddagen igår med att sitta på Folk och Försvars seminarie om Gripen. Seminariet finns nu utlagd på nätet. Det är en ganska så lång vidofilm att titta på, men det är kanske början till en intressant offentlig diskussion om Sveriges luftförsvar. Det mest intressanta med dagens debatt är nämligen den tidigare avsaknaden av diskussion. Detta gäller dock inte bara Gripen, utan även andra säkerhetspolitiska beslut som t.ex. slopandet av värnplikten förra året. Därför så rekommenderar jag den sista debatten, då det är en indikation på vad som kommer att ske i Sälen i helgen och nästa vecka samt i Riksdagen under våren.

En intressant iaktagelse av de som deltog i debatten var att nästan alla var pensionärer som varit med om den inledande anskaffningen av Gripen. Från dagens "generation" på HKV och FMV deltog det ytterst få.

Inledning
Lars Ekman från Folk och Försvar inledde med att hälsa alla välkomna. Hans stora fråga för dagen var vad det är som driver utvecklingen av Gripen? Är det Försvarsmaktens behov eller är det industrins i form av arbetstillfällen, ingenjörsutveckling m.m.?

I Budgetpropostionen för 2011 så finns det med beslut avsende vidmakthållande av C/D, utveckling av E/F samt ombyggnad av 10 st 39C/D till E/F. (Senare under debatten poängterade Håkan Juholt (s) att Riksdagen hade villkorat de sista två punkterna till att det krävs en exportkund för att de ska gälla).

Oavsett export eller inte så måste C/D utvecklas för att fungera till 2040.

Försvarsmakten ska komma in med underlag till Regeringen och Riksdagen i mars 2011 avseende Flygvapnets behov. Just nu spekuleras det i hur många som ska uppgraderas med 70 som ett rykte.

Regeringen ska återkomma till Riksdagen med en genomlysning av luftförsvarets behov till Riksdagen. Hur detta ska ske är dock ännu inte klart.

Saab
Pontus Kallén från Saab inledde med sin vision för utvecklingen av Gripen. Enligt propositionen 2008/09:140 ska luftförsvaret ha "hög tillgänglighet och kvalificerad förmåga". Försvarsminister Tolgfors har dessutom på "Gripen Air Power Conference" i samband med flygdagarna i Linköping 2010 angett att regeringens inriktning var att Gripen skulle vara operativ till minst 2040. Kallén tog upp den utvecklingsmodell som används i Gripen med små kontinuerliga uppdateringar i.s.f. de s.k. "Mid-Life Updates" som används utomlands.

Gripen Demo är en utvecklingsplattform där man visat på många av de kapaciteter som kommer i Gripen E/F, vilket minskar de risker man tar genom att gå in i utveckling aven E/F. Man har dessutom fått med sig risktagande internationella partners som delar utvecklingskostnaderna. Detta helt enligt direktiv från Regeringen att i första hand uppgradera existerande system (man återanvänder från C/D), i andra hand nyttja COTS (t.ex. F414 motorn), i tredje hand internationell samutveckling (t.ex. AESA radarn som utvecklas tillsammans med SELEX/Galileo) och i sista hand egenutveckling där man fokuserar på integrerade system (t.ex. styrautomat) och system som innehåller hög sekretess (t.ex. elektroniska motmedel). Demoprogrammet har blivit en succe där man bl.a. visat på Supercruiseegenskaper (kunna flyga överljud utan att använda efterbrännkammare). Se mitt tidigare inlägg om Stealth för vilka fördelar det får.

Volvo
Staffan Zachrisson från VAC redogjorde för Volvos syn på framtiden. Jag har tidigare redogjort för den "konflikt" som riskerar att uppstå då Gripen NG i dagsläget bygger på den amerikanska F414 motorn i.s.f. Volvos RM12. Volvo har byggt upp sin verksamhet till att 95% bestå av civila projekt. Även om man inte får ansvaret för motorn i NG eller E/F så kommer man fortsätta att ha ett ansvar för de kunder som köpt och fortsätter att bruka C/D och RM12.

RM12 är mycket funktionsduglig och billig i drift. F414 skiljer sig inte mycket i grundarkitektur från RM12.

Man har därför föreslått en uppgradering av existerande RM12 för E/F i tre steg:
1 - Uppdragsberoende dragkraft, s.k. "Chipptrimnig"
2 - Nu turbin. Existerande hyllvara.
3 - Utveckla en modifierad fläkt.

Tillsammans ska dessa tre steg ge ungefär samma dragkraft som F414. Man pekar på att F414 har som motor lång drifterfarenhet, men ännu inte så mycket tid i Gripen (Läs Demon). Att ha två motorsystem i drift samtidigt ger ökade driftskostnader. US Navy kommer att leda utvecklingen av F414 eftersom de är största kund.

Egna kommentarer: Volvo har lyckats mycket väl med sina civila satsningar, vilket jag tycker de ska ha en stor eloge för. Dock så är man beroende på försäljning av Airbus och Boeing, vilket har gått trögt då både A380 och Boeing 787 är försenade. Dessa förseningar har dock drabbat Saab hårdare (de tillverkar delar till bägge flygplanen), vilket gör att man just nu är oerhört beroende av de militära beställningarna. Han tog i sin analys av av fördelar/nackdelar med F414/RM12+ inte upp konsekvenserna för tidplanen på Gripen E/F eller vad General Electric har för åsikter om att Volvo konkurrerar med en motor där de inte äger grunddesignen och när dessutom GE varit med och sponsrat Demo-programmet.

Erfarenheter från utveckling av Gripen
Gunnar Lindqvist var tidigare chef för FMV Flygmaterielavdelning 1980-1989 när besluten om utveckling av Gripen togs. Han har skrivit boken "JAS 39 Gripen", ISBN 91-973892-5-0 tillsammans med Bo Widfeldt.

Han inledde med att peka på det historiska faktum att försvarsbeslut får långsiktiga konsekvenser som man inte kan säkert peka på den dag de tas. Försvarsbeslutet 1925 skapade i och för sig grunden till ett Flygvapen, men rustade dessutom ner Sverige, vilket resulterade i en dålig försvarsberedskap 1939, d.v.s. 14 år senare.

Vid anskaffningen av Gripen så stod valet mellan F-16, F-18 eller Gripen. Vid köp av få flygplan skulle ett utländskt alternativ bli billigare, medan vid fler skulle egenutveckling få ner styckepriset. Med fler så räknade man på ett behov på 250-300 flygplan. Resultatet blev som vi alla vet 204 stycken som med senaste neddragningen resulterat i 100 stycken C/D-maskiner.

Hur det hade kunnat se ut.

Hans erfarenhet var att fastpriskontrakt inte var bra i början av utvecklingsarbete då det finns många osäkerheter avseende teknikval och svårigheter i utvecklingen.

Gunnar tryckte mycket på att de viktigaste besluten i ett flygplans utveckling tas under de första tre åren. Därför är det mycket viktigt med en kunnig kund som kan ta rätt beslut!

Diskussion
Givetvis uppstod det en diskussion om RM12+ kontra F414. Saab poängterade att man inte hade valt motor ännu då utvärdering baserat på Flygvapnets operativa krav inte var gjord ännu. Kravet på internationella insatser innebar behov av längre räckvidd, detta resulterar i behov av mer bränsle som ger ett tyngre flygplan och då behövs en starkare motor! En åhörare poängterade att RM12+ kommer att nå slutet av sin utveckling, medan F414 redan har börjat få nya uppgraderingar i form av F414EPE programmet som ger ytterligare ca 20% högre dragkraft. Liknande utveckling kommer att under åren ske på motståndarsidan och det gäller att ha möjlighet att hänga med. Om fler länder väljer F414 så kommer det att finnas fler att dela utvecklingskostnaderna med.

Moderatorn ställde frågan när Saab behöver ett beslut avseende beställning av E/F. Svaret var att man behöver kontinuitet i beställningar, men att nivån kan diskuteras. Dock så behövs någon typ av beslut redan i år. Volvo ansåg att man inte var lika känslig då man hade civila beställningar att falla tillbaka på.

Saab poängterade att de risker som Gunnar nämnt är vid nyutveckling medan Gripen E/F är en del i den kontinuerliga uppgraderingen av Gripen och därmed inte ett helt nytt flygplan.

Bo Lennhammar ställde frågan vad kostnaderna skulle bli om vi inte valde E/F? Detta kommer att ge ett behov av att beställa ett nytt Flygvapen om vi även fortsättningsvis ska ha ett eget luftförsvar.

Saab tog även upp de Spin-Off effekter som Gunnar Eliasson pekat på, det s.k. "teknikmolnet" som gett ca 2,6 ggr investerade pengar i retur till Sverige. Det skulle kanske behövas ett behov av ett industristöd separat från Försvarsbudgeten? I senare kommentarer så pekades det dock på att inget liknande stöd fanns för anan svensk industri samt att satsningar på andra teknikområden t.ex. medicinsk industri skulle ge liknande Spin-Off.

Expressen
Anna Dahlberg från Expressen tog upp sin syn på fortsatt utveckling av Gripen.

Varför har vi en debatt? Är det för att vi behöver ett nytt flygplan, eller är det för att rädda Saab? Det finns idag ingen hotbild mot Sverige eller några internationella åtaganden som kräver mer kapacitet. Tidigare JAS-beslut (1982) byggde på ett starkt behov för det nationella försvaret samt att Sverige var neutrala och därmed behövde en inhemsk industri.

Tidigare byggde debatten kring Gripen E/F på att Sverige behövde hänga på för att stödja export till Norge/Indien/Brasilien. Men nu ska vi själva satsa på ett "Sverigespår". Vilka länder bedriver flygplansutveckling? Jo, stormakter och Sverige. T.o.m. Storbritannien och Tyskland har gått ihop om Eurofighter. JSF utvecklas i 2500 exemplar, medan vi pratar om 70 för Gripen E/F.

Bevisbördan för att avgöra om vi ska gå vidare med E/F måste ligga hos de som hävdar ett E/F är billigare än ett annat alternativ.

Gripen har tagit pengar från övriga Försvarsmakten som hade behövts för anskaffning av helikoptrar, beväpning, flygtid m.m.

Tolgfors har uttryckt att Försvarsmakten ska planera för "här och nu", medan för luftförsvaret så handlar det hela tiden om framtiden.

Problemet med att sluta stödja svensk försvarsindustri är att i andra europeiska länder har de stöd från sina politiska ledningar. EU har ett undantag i lagen om offentlig upphandling för just detta. Men som Håhan Jevrell påpekade senare i debatten så har Europakomissionen börjat stämma länder som gör avsteg om de inte har tillräckligt torrt på fötterna. Med andra ord hade Sverige t.ex. kanske kunnat bli stämda om vi valde SEP på grund av industripolitiska skäl...

Försvarsmaktens planering
Odd Werin är ansvarig för planeringen av behov i Flygvapnet (lite lustigt eftersom han är flottiljamiral, men det är kanske symptomatiskt för den integrerade Försvarsmakten?)

Dagens arbete med att utveckla en framtidsplan för Gripen bygger på handlingsplanen från 2007 att skapa en enhetlig flotta på 100 stycken 39C/D där man bygger om 31 stycken 39A/B. Planen är att flygplanen ska gå att flyga fram till 2040.

Ett omfattande förmågelyft behövs dock 2020+, alternativt en nyanskaffning någon gång mellan 2010-2020 för att kunna möta en framtida hotbild.

Det pågår en omfatande dynamik i vårt närområde och risker kan inte negligeras 2010-2020. Efter 2020 så ökar osäkerheten. vad händer i Ryssland? Hur utvecklas det nordiska samarbetet? Vad händer med EU/NATO:s militära samarbete? Nya generationer stridsflyg tas fram. Bättre sensorer ger längre bekämpningsavstånd. Stealth utvecklas. Luftvärnsrobotar med längre bekämpningsavstånd och robotar med fire&forget kapacitet införs.

De operativa kraven styrs av behovet av stridsflygförband i Sverige och närområdet samt under internationella insatser, men även givetvis av tillgänglig ekonomi. Anmärkning: Jag håller inte riktigt med om detta resonemang. De operativa kraven styrs enbart av hotbilden, men kan begränsas av politisk vilja samt ekonomi!

Luftförsvaret ska kunna ha ett högt effektuttag under kort tid (vecka - veckor). Flygvapnet ska förhindra en eventuell anfallande fiende att kunna upprätta en luft-/sjöbro för att skicka över trupp/mateiel.

Flygvapnet ska vara ett "system av system" och bestå av flygplan, basförband och stridsledning.

För att detta ska kunna fungera fram till 2040 behövs ett omfattande förmågelyft. Omfattning och tidpunkt utreds.

Tidig tidpunkt innebär att Sverige säkerställer förmåga, men kan inte dra nytta av kommande teknikutveckling. Sen tidpunkt innebär risk för ett "förmågeglapp", men framtida teknik kan användas.

Det finns två alternativa spår:
1 - Utvecklad E/F byggd på erfarenheter från demoflygplanet där man har infört en AESA radar som innebär ett bredare skrov. Detta ger möjlighet till mer bränsle och längre räckvidd, men flygplanet blir tyngre och behöver en större motor.

2 - Utv av C/D utan skrovombyggnad, "chippad" RM12, minitiatyriserad AESA radar och successiv utveckling.

Flera system i IO14 behöver omsättas 2020-2030. Detta leder att ekonomin kan tvinga att antalet flygplan som modifieras behöver sänkas.

Försvarsmaktens prioritering i närtid är övergång till det nya personalsystemet. Samtidigt måste dock långsiktig utveckling fortgå. Budgetunderlaget 2012 kommer att visa på detta.

PÅ direkta frågor så svarade Odd Werin att ekonomin styr och Gripen kan idag uppträda i alla konfliktnivåer.

Jörn Beckman KVA tog upp Solidaritetsförklaringen och att flygstridskrafter borde vara det som vi lättast kan få hjälp med.

Egna kommentarer: Det Anna helt missar är att utveckling av flygplan tar lång tid och därför måste man titta in långt i framtiden där tyvärr spåkulan är ganska så dimmig. Att säga att Gripen stulit pengar från övriga Försvarsmakten är att göra det för enkelt för sig. Anskaffning av F-16/F-18 hade kanske varit billigare, men likt Norge och Finland så hade vi dels varit i behov av minst en kostsam MLU och i dagsläget hade vi verkligen varit i behov av en JSF med allt vad den kostat. Det politiska läget 1982 var heller inte lika enkelt som idag. Vi har ett arv med oss. Anledningen att övriga Försvarsmakten har ont om pengar beror mer på att den totala Försvarsbudgeten är för snålt tilltagen! Hon förstsår heller inte att det handlar om modifiering (även om det är en kraftig sådan) av existerande C/D flygplan och inte helt nya. Modifieringen går i omfattning att jämföra med den F100 modifiering som vi just nu genomför för att bygga om 31 stycken 39A/B till 39C/D. Demoflygplanet är också en ombyggd 39B. Att tro att vi ska få hjälp av omvärlden den dag vi behöver det är lite naivt. Historiskt sett så har de länder som behövt få hjälp fått det på tok för sent.

Politisk debatt
Inbjudna var Håkan Jevrell (s), Håkan Juholt (s) och Allan Widman (fp).

Håkan Juholt inledde med att han saknade ordning och reda i processen kring försvarsutvecklingen. I Regeringens svar till Riksdagen 2009 så sade man att det skulle ta fem år att ta fram underlag om hur luftstridskrafterna ska utvecklas, nu helt plötsligt så ska beslut tas redan i år?

Utvecklingen måste följa dessa steg:
1 - Försvarsmaktens behov
2 - Politisk vilja
3 - Vad får det kosta?
4 - Vilka åtaganden har vi mot tidigare kunder av Gripen?

Han pekade även på Allan Widmans debattartikel i gårdagens Expressen.

Under lång tid har det svenska luftförsvaret utmärkts av en tilltagande brist på balans och helhetssyn. Mycket uppmärksamhet har ägnats antalet plattformar. Samtidigt har andra delar i detta "system av system" monterats ned eller glömts bort.

Sverige har under de senaste årtiondena i princip avvecklat hela organisationen med krigsbaser. Möjligheten till spridd och därmed skyddad gruppering i händelse av angrepp är borta.
...
Men det är för tidigt att redan nu ge grönt ljus för utvecklingen av ett nytt Super-Jas. Beslutsunderlagen bör präglas av helhet och öppenhet för att särintressena ska hållas stången och kostnadseffektiv försvarsförmåga säkerställas.

Han tryckte på att Riksdagen har villkorat att Regeringen har tillstånd att ta beslut om utveckling av E/F baserat på att Gripen NG säljs till någon exportkund.

Dessutom kan inte en minoritetsregering driva igenom liknande viktiga frågor med passivt stöd av t.ex. SD.

Allan Widman fortsatte med att det är stora statliga investeringar som står på spel, ca 30-50 miljarder. Fokuset på motorfrågan som bara är en mycket liten del i den totala försvarsmaktsförmågan visar på hur noggranna övervägningar som krävs.

Det är svårt att specifiera en E/F utan att veta hur luftförsvaret ska se ut efter 2030. Den senaste utredningen som gjorts avseende luftstridskrafter var LFU 67. Där gav Folk och Försvar ut en populärutgåva som innehöll bl.a. tabeller med behov av krigsbaser kontra räckvidd.

Håkan Jevrell avslutade med att det just nu pågår stora förändringar i Europa. Ekonomin tvingar fram samarbeten över gränserna med Storbritannien och Frankrike som tydligt exempel. Det är en stor konkurrenssituation inom Europa som kommer att ändras till konkurrens mot andra (läs Kina/Ryssland) och samarbete med USA.

Vi är medlemmar i EU. Vi har vår solidaritetsförklaring och Lissabonfördraget. kan vi dela försvarsförmågor med andra nordiska länder/EU? Hur ser framtiden ut?

Juholt kontrade med att "oppositionen väntar på ett förslag från Regeringen". Riksdagen har inte ägnat en minut åt debatten om Gripen!

Under den efterföljande debatten så togs ett antal frågor upp. Bl.a. vad ska Sverige bidraga med till EU försvar? Ska vi kanske satsa på våra specialiteter som flygstridskrafter och ubåt?

Det är för stort fokus på kostnaderna. 20-50 miljarder är "felräkningspengar i Försäkringskassan" på 20-30 år.

Vi måste bibehålla kompetensen hos industrin om vi vill vara med i EDA internationella samarbete efter Rafale, Eurofighter och Gripen. "Future Air Power System" efter 2035. EDA är dock i dagsläget en mycket svag spelare.

Vi måste vara realister. Indien/Brasilienaffärerna har mycket låg sannolikhet att gå i hamn. Detta ger oss en möjlighet att vänta ett tag med att bestämma framtiden och "Sverigespåret" kan vänta och därmed utnyttja nya tekniker på ett bättre sätt.

En luftförsvarsutredning måste bygga på att Sverige är militärt alliansfritt. Annars lurar vi oss själva.

Avslutning
Jevrell iledde med att man väntar på ett bra underlag från Försvarsmakten som kommer att presenteras för Riksdagen och ge grund för ett brett stöd.

Widman söker en öppen och saklig debatt och avslutade med att han anser att sensorer och vapen blir allt mer viktigare än flygplanet i sig själv i framtiden.

Juholt anser att det i debatten pågår en pendlingsrörelse från invasionsförsvar för ett par år sedan till helt fokus på internationella insatser och nu åter tillbaka till ett svenskt fokus. Borde inte de nationella uppgifterna styra kravspecifikationen? Processen har varit "haffsig och slafsig och illa skött".

Slutsats
Jag håller fullt med Juholt att Regeringen och Försvarsdepartementet kör i ett eget spår och att man missar att det krävs folkförankring för så pass viktiga beslut som de om det svenska försvaret. Tyvärr så behöver industrin och övriga samhället beslut och inte bara en debatt!

Det man missar i hela debatten när man tar upp att utvecklingen av en E/F kostar 30-50 miljarder de närmaste 20 åren är att vi trots allt kommer att flyga C/D fram till 2030-2040. Under den tiden måste vi ha en flygplanstillverkare som tar ansvar för den tekniska funktionen i flygplanet. Att bibehålla denna "minsta ingenjörsnivå" hos industrin kommer att kosta många 100-tals miljoner per år. Detta oavsett om vi i Sverige beställer nyutveckling av E/F, vidareutveckling av C/D eller inget alls! Det går inte att tro att det är gratis att bara dra ett streck i Gripenfinansieringen. Under dessa år så rör det sig om minst 20 miljarder som måste betalas ut utan att vi egentligen inte får någon utveckling alls. Så vi har i praktiken tre alternativ.

1 - Ingen utveckling. Kostar kanske 20 miljarder. Dessutom kommer vi att behöva anskaffa en ny plattform någon gång 2015 för att den ska levereras 2025 när de första C/D börjar falla för åldersstrecket. Där kan vi tex. ta Norge eller Holland som exempel där holländarna budgeterar för 200 miljoner dollar per flygplan i investering. Skulle vi köpa 48 flygplan som Norge funderar på så hamnar vi på ett investeringsbehov i (dollarkurs 7 kr) på ytterligare 67 miljarder. Detta samtidigt som vi har investeringsbehov i Marinen och Armén.

2 - Viss utveckling av C/D. Kostar kanske 30 miljarder. Fortfarande behov av anskaffning av nytt flygplan, men vi kan skjuta upp anskaffningsaffären 5-10 år.

3 - Utveckling av E/F där vi kan dra nytta av utveckling som även fungerar för C/D, t.ex. ny avionik (datorer). Kostar kanske 30-50 miljarder enligt Allan Widmans analys. Då har vi också möjlighet att exportera en NG till andra länder om de inte är nöjda med den förmåga som en C/D kan erbjuda. I detta fall blir det inte lika kritiskt med snabb anskaffning av en ersättare till Gripen, utan vi kan vänta på eventuella europeiska samarbetsprojekt.

Jag tror med tanke på de tveksamheter som Juholt och Widman visade under debatten att det inte blir ett beslut om svensk anskaffning av Gripen E/F under våren. Enda möjligheten är om Brasilien kommer till skott och bestämmer sig för att köpa Gripen NG. Men det är då mycket viktigt att vi lägger en beställning på Saab för vidmakthållande av Gripen C/D. Detta krävs för att Saab ska kunna uppfylla sitt ansvar som leverantör och MTC - Militärt Typ Certifikat innehavare enligt RML - Regler för Militär Luftfart. Sedan är det givetvis nödvändigt med en beställning av vidmakthållande C/D för att bibehålla kompetens hos de ingenjörer som kommer att behövas finnas kvar på Saab till den dag då politikerna eventuellt kommer till skott med en beställning av E/F.

Slutligen ska det bli mycket intressant vad som sägs på Folk och Försvars konferens i Sälen den 16-18 januari. Debatten behövs. Synd bara att den inte kommit tidigare!

Se även Allan Widman, Bosse och Wiseman.

Affärsvärlden, Allmänna Försvars Föreningen, Ny Teknik1, Ny Teknik2