En aspekt av internationella operationer som sällan nämns i debatten är slitaget på vår militära utrustning. I det gamla invasionsförsvaret låg merparten av utrustningen i förråd och väntade på att användas. Det var i och för sig ett slöseri på pengar då utrustningen förr eller senare bara blev gammal och behövde slängas trots att den aldrig använts. Nu är det tvärtom. Utrustningen slits betydligt snabbare än vad som är tänkt beroende på att den används betydligt mer och ofta på ett sätt som den ursprungligen inte var designad för.- Vägarna i Afghanistan är rena döden för våra fordon. Även de som inte beskjuts eller råkar ut för IED kommer betydligt snabbare än i Sverige att slitas ut beroende på värme, sand, damm och vibrationer. Att hålla hög fart är ofta ett sätt att undvika direktträff av IED och RPG anfall.
- Våghöjderna och de konstanta operationerna i Adenviken har slitit hårt på våra kustkorvetter. Under 6 månaders mission har dom förbrukat ca 2 års "normal" livslängd. 70% av missionstiden har varit ute till havs, jämfört med operationer i Östersjön där fartygen ligger till kajs stora delar av tiden.
För försvarsbudgeten kommer det att innebära att mer pengar behövs reserveras för underhåll samt återanskaffning för att ersätta förbrukad materiel. Den miljard vi sparar in på att köpa AMV i stället för SEP kommer snabbt att ätas upp för att köpa in nya kängor och uniformer anpassade till ökenmiljö.
Inlägg
