torsdag 24 februari 2011

Dagens ungdom (uppdaterad)

När jag växte upp i Flygvapnet så fanns det en hoper s.k. "vita förare" längst bak i ordersalen. Det var de gamla kaptenerna, f.d. fältflygare som bara kunde en sak här i livet och det var att flyga flygplan. De hade inget intresse av att göra karriär utan svor över att fått byta sin fanjunkargrad till kapten. Det var dessa som skapade rutin på divisionen och kunde lugna ner de unga hetsporrarna som annars riskerade att i sin iver flyga ihjäl sig på övningar. Att vara pilot var en livsstil. Man flög på dagarna, spelade innebandy eller fotboll efter flygningen och umgicks med divisionskamraterna på fritiden. Långa perioder tillbringades uppe i Norrland på krigsbas där man på helgerna gick ut på de lokala nöjesställena resulterade i att det nästkommande vecka fanns gott om nya historier att förgylla tiden mellan flygpassen.

Men hur ser det ut idag?

ÖB hoppas att med det nya personalsystemet få till en ökad rotation av personal. Att vara anställd i Försvarsmakten skall inte längre vara en livsuppgift. Soldaterna skall vara yngre och beredda att åka ut på internationella insatser vart annat år.

Men frågan är om inte ÖB kommer att få mer än vad han hoppas på? I stället för att få soldater som stannar i 6-8 år så riskerar Försvarsmakten att få soldater som stannar max 2 år i väntan på något bättre som t.ex. att komma in på en högskoleutbildning. Dagens ungdomar är helt enkelt mycket rastlösare än tidigare. Man väntar längre innan man går in i arbetslivet och tillbringar dessa år med utlandsresor eller att leva på föräldrarna, då det är svårt att få jobb och boende. När man väl får ett jobb så är det precis som med bostadsmarknaden i Stockholm, d.v.s. "gräset är alltid grönare på andra sidan". För att få den lägenhet man vill ha så köper man en etta, väntar något år, säljer och köper en tvåa, o.s.v. På samma sätt är det jobb man har är bara ett steg på vägen mot något bättre.

Jag ser det även på de yngre piloterna. Numera så är de ett antal år äldre när de påbörjar sin flygutbildning och de har massor med andra intressen vid sidan av flygningen. Det är inte ovanligt med flygelever som samtidigt som de tränar för att bli Gripenpiloter läser civila högskolekurser eller sysslar med aktier. Går man in på fikarummet på en division så är det inte helt ovanligt att det som visas på TV:n är aktiekurserna på Text-TV. Förr i tiden blev elever avskilda från utbildningen om de hade för många andra intressen, då det ansågs att man som elev då inte var tillräckligt fokuserad på flygningen. Skulle vi använda samma kriterier idag så skulle det inte bli många piloter kvar i systemet.

Att man som flygelev har andra intressen än flygning är givetvis bra, men det ökar också risken att man byter karriär. Och numera ofta till något helt annat än den civila flygkarriären på SAS. Det är något som Försvarsmakten måste inse. Det är inte längre lika beroende av hur det går för de civila flygbolagen om en pilot ska byta jobb eller inte.

Förr så var enda anledningen att inte bli färdigutbildad stridspilot, när man väl kommit in på utbildningen, att man blev avskild på grund av att lärarna ansåg att man inte hade de rätta förutsättningarna. Nu slutar elever frivilligt för att de börjar läsa till läkare eller kommer in på Handelshögskolan. Vi förlorar en hel del mycket bra piloter på grund av att de inte längre anser att flygning är det roligaste här i livet!

Jag satt igår kväll och pratade med en militärpolis. Han berättade att hans soldater får en utbildning som ska ge civila meriter, men att detta också innebar att många som sökte in som soldat gjorde det för att ha något att göra under tiden de väntade på en utbildningsplats på Polishögskolan. Han trodde att han max skulle få behålla soldaterna under en insats.

Antingen så rekryterar vi fel personer, eller så är det helt enkelt så att Försvarsmakten inte längre har den attraktionskraft det en gång i tiden hade. Dessutom finns inte längre den typ av ungdom kvar som vi en gång i tiden rekryterade. Var finns bondgrabbarna med bra fysik där en pilotutbildning är höjden av deras karriär? Numera är bra fysik ofta kopplat till högre social bakgrund och då också ett större intresse för högskoleutbildning och en framtida karriär som t.ex. läkare eller jurist. Pilotyrket blir bara en intressant period i livet att berätta om samt ser bra ut i CV:t.

Personligen tycker jag att stridspiloter skulle vara specialistofficerare. Men flygvapenledningen har valt att inte gå in på detta spår (förutom för helikopterpiloter). Anledningen är att man vill få officerare med vinge på bröstet att bemanna staberna. Man anser att det är omöjligt med två parallella utbildningsystem för piloter. Jag tror dock att detta är nonsen. Inför en utbildning för specialistofficerare och av dessa när de är färdigutbildade piloter kan man rekrytera de blivande officerare som är mer sugna på karriär än flygning. På samma sätt har vi gjort med flygande flygingenjörer som rekryterats bland piloterna och fått en högskoleutbildning efter pilotutbildningen. Det är i första hand inte akademiker vi söker som piloter, utan praktiker.

Om vi inte lyckas behålla våra soldater eller piloter samma tidsperioder som tidigare så måste vi öka utbildningstakten. Försvarsmakten kommer att få ut mindre effekt av investerade pengar i utbildning. Det innebär att fler arméofficerare kommer att syssla med GMU och fler stridspiloter syssla med utbildning av nya elever. Det vill säga att den del av Försvarsmakten som klarar av ÖB och Tolgfors vision "Här och nu" krymper ytterligare.

Dagens ungdom är bra, men jag tror att Försvarsmakten inte riktigt har förstått att de inte tänker på samma sätt som tidigare. Ett yrke är inte längre i sig själv samma statussymbol som förr, utan status uppnås i stället genom att självförverkligande och att byta jobb så fort något bättre blir tillgängligt. Att i detta läge begå PR-missar som förra årets anställningsavtal kan vara förödande. För att behålla våra ungdomar så är det bara en sak som gäller och det är att se till att statusen på yrket ökas och att de har kul på jobbet!

P.S: "Vit förare" var egentligen en benämning på stabspiloter som inte hade någon av divisionernas färg på sin halsduk (röd - 1:a div, blå 2:a div, gul - 3:e div, svart 4/5:e div) utan fick nöja sig med den färglösa vita.



Uppdaterat 11-02-24, 13:38
Även i civila bolag har man identifierat problemen med att behålla dyrt utbildad personal.

Företagen lägger stora pengar på att attrahera de bästa och göra rätt rekryteringar. Lika tydliga system och resurser finns sen inte för att behålla de som identifierats som nyckelpersoner.
...
I lågkonjunktur är det få som byter jobb frivilligt. När nedskärningarna sedan är avklarade och det börjar vända uppåt igen ­pustar många arbetsgivare ut. Då när det egentligen är det mest kritiska skedet för att behålla sina nyckelpersoner.

– De som är hetast på mark­naden blir ju också först kon­tak­tade. Så man gör bäst i att ha en plan på företagen för att behålla dem, säger Finn Wikander.
...
David Nouveau är vd på Stepstone Solutions som säljer mjuk­varusystem som ska ta hand om hela talangförsörjningsprocessen.

– Internationellt har många ­företag implementerat prestationsmoduler. Men här i Sverige är det mer tabu att följa upp ­prestationer.


Tyvärr så lyckas Försvarsmakten ofta upprepa just dessa misstag. Man satsar mycket på rekrytering och utbildning, men alldeles för lite på satsningar för att behålla de man utbildat. Att som anställd att hota med att man säger upp sig är sällan ett lyckat förhandlingsargument.

52 kommentarer:

  1. Hellre soldater med siktet på något större och bättre än soldater som är där för att de inte klarar eller vill något annat. Soldaterna kan hållas kvar ett extra år eller två om det finns en tydlig karriärprogression även på de låga nivåerna - även bortskämda 90-talister förstår att det blir lättare att få ett bättre jobb eller komma in på Polishögskolan om man kan visa att man lyckades bli korpral. Mission nummer två gör man för att det drar in en bra klumpsumma till första lägenheten.

    /Dirty

    SvaraRadera
  2. Intressant inlägg för mig som tittat på detta. När jag gjorde min bok om fältflygarna intervjuade jag omkring 300 fältflygare (cirka 1000 kvar i livet) om varför de sökte sig till flygvapnet. Resultatet framgår i sin helhet i boken, men den enskilt största anledningen var ett genuint flygintresse och därefter möjligheten att göra en klassresa (gratis utbildning mm).

    Det fanns inga inslag av lust att söka sig till det militära annat än för möjligheten att få flyga spetsiga flygplan. Det militära inslaget i yrket sågs det med ”avsmak” på eller som många sa: ”Vi är piloter och inga militärer!”.

    Militär flygutbildning gav också en språngbärda till civilflyget som tog ungefär 30 piloter årligen. I dag lämnar väl ingen för civilflyget vad jag vet.

    Att ha två kategorier förare kan leda till stora problem och dessutom tillkommer kostnader för extrautbildning med mera. Övergången till NBO berodde på att samhället förändrats och det var förlegat att skilja på folk. Samma sak gäller i dag.

    Om man idag ska locka individer till pilotutbildning tror jag att ett par faktorer bör förändras eller funderas på. Det kan knappast handla om löner och förmåner för piloter är väldigt välbetalda, både idag och historiskt.

    Ett av de största problemen är bristen på flygintresse. Det är väldigt begränsat i förhållande till hur det var förr. Här har FV att jobba med. Hur får man fler än 300-400 att söka? Det gäller då att locka fler som har ett genuint intresse för flygningen. Det fanns en stor begåvningsreserv i Sverige där fältflygarna hämtades. Den torde finnas kvar idag. Men de söker nog inte längre.

    Dessutom tror jag att ungdomar idag inte är speciellt intresserade av att hamna utomlands i olika missioner, däremot har de inga problem med att försvara Sverige.

    /Göran

    SvaraRadera
  3. Tvärtemot Göran tror jag det Försvarsmakten kan locka unga med är äventyr ute i världen.
    Att tillbringa otals veckor på övningsfält i svensk glesbygd lockar ingen.

    Den nya generationen ställer krav. Det är en nöt för FM att knäcka.

    SvaraRadera
  4. När jag började samlades hela förbandet vid gemensamma, längre och större övningar. Vi yngre lärde av de äldre och faktiskt tvärtom också!
    Alla visste sin plats i tillvaron och utförde sitt jobb. Vi kämpade tillsammans för vårt förband, och vi skrattade tillsammans på vårt förband. Idag kämpar ingen och framförallt: ingen skrattar idag!
    En tyst arbetsplats är en sjuk arbetsplats. Idag skall alla göra allas jobb och ingen vet egentligen vad som skall göras. Vi har idag staber på staber och ändå inga soldater att utbilda, inte undra på att det blir frustration i leden! Vi organsierar ihjäl oss i tron att bli mer effektiva.
    Hallå?

    SvaraRadera
  5. Förlegat att skilja på folk, Göran? Du menar som vi gör i industrin, där vissa gör karriär som tjänstemän, andra på "golvet"? Skulle du hellre vilja att Ericsson tvingar alla att börja med att löda kretskort? Lycka till med att rekrytera top talent på de premisserna. Det är ju precis det problemet Försvarsmakten har nu p g a NBO. Dagens chefer är de som nöjde sig med att löda kretskort de första åren av karriären. De riktiga ledarämnena, de som kunnat bli kompetenta generaler, valde direkt bort OHS till förmån för KTH när systemet ändrades och regoff försvann. Det är föklaringen till att Försvarsmakten idag är Sveriges i särklass sämst ledda statliga myndighet.

    SvaraRadera
  6. Faschinerande påstående att flygandet i sig inte längre lockar samtidigt som många reser med flyg och trycker gasen i botten i bilen.

    Det känns som en rimlig och förvånande samhällsutveckling och en som är värd att tänka mer på.

    Det som inte borde ha ändrat sig är människans drift att vara del av en grupp så varför bildas det spelklaner på nätet men inte gemenskap på flygarearbetsplatsen? Vad är det som saknas för att soppan skall bli smaklig?

    SvaraRadera
  7. Instämmer med Cynisk.

    För de flesta unga som söker sig till Försvarsmakten idag är utlandsinsatsen drivkraften. De yrken där man inte kan locka med en insats som morot får mycket svårare att rekrytera - t ex i ämnet som Chefsingenjören skriver om kan man ju fråga sig varför unga ska söka till flygmekaniker med betydligt sämre anställningsvillkor och lön än vad mekanikerna på andra sidan fältet tjänar.

    Redan idag finns avsevärt fler än 500 sökande till pilotutbildningens 20 platser. Förra året kom endast 5 fram till de medicinska testerna. Det säger lite om hur illa rekryteringen fungerar.

    Dagens piloter har inte fått sina löner justerade på 12 år, vilket skapat ett djupt missnöje inom pilotkåren, där flera piloter slutat de senaste åren, såväl äldre rutinerade som elever under utbildning. Norska helikopterföretag specialrekryterar nu mot svenska militära helikopterpiloter, där prognosen är att med full rekrytering och inga onormala avgångar kommer det vara en brist på 50 % till slutet av decenniet.

    SvaraRadera
  8. Flygningen är väl helt enkelt inte det äventyr det en gång var. Dels på grund av just det du säger, Magnus, att flyga är vardagsmat. Dels därför att piloteriet numera är datoriserat och automatiserat och tillrättalagt. Det lockar helt enkelt inte samma typ av människor.

    Människors drift att vara del av en grupp har ju motarbetats ganska friskt de senaste decennierna. Nu är det ju sköt dig själv och skit i andra som gäller. Gammaldags värderingar skrattar man åt, vilket inte direkt hjälper. Det är bara i anonyma arenor som just nätet där de flesta vågar känna stolthet över grupptillhörighet.

    SvaraRadera
  9. Först, eftersom det enbart är den flygande delen jag forskat inom så kan jag bara uttala mig om det.

    46 % av officerskåren kom från fältflygarleden (under tidsperioden 1946-1983). Fältflygarna genomgick utbildning till fältflygare därefter två till tre år på Försvarets Läroverk och till slut ett år på kadettskolan för att bli Regoff. Det var alltså ett antal år som vidareutbildning skede och som kostade enorma pengar. Att det skulle vara ett bra system idag tror jag inte alls på.

    Självfallet är det förlegat i ett samhälle där alla (nästan) har gymnasieutbildningen att de inte ska få samma grundchans, dvs utbildning till pilot eller flygtekniker. Det är väl därifrån som sedan urval till ledande befattningar ska göras. Inte innan karriärstart, om vi nu håller oss till flygvapnet och inte Eriksson.

    Jovisst är det ett starkt påstående att flygintresset minskat. Men tyvärr är det så. Alltefter som åren gått har dramatiken och spänningen kring flyget avdramatiserats. För kunde så många som 6000 om året söka fältflygarutbildning. I dag får man, som Wiseman visar, inte ens ihop till en kull. Jag hävdar med bestämdhet utifrån den forskning jag bedrivit och alla människor inom och utom flygvapnet jag talat med att man inte lyckats få (förlåt uttrycket) ”de rätta” att söka i tillräcklig omfattning. Där har det minskade flygintresset en stor del.

    Jag som inte tillhör det militära systemet utan som tittar på utifrån, har väldigt svårt att för mig själv förstå var tjusningen med att riskera hamna i ett krig någonstan i världen ligger. Jag tror som sagt att detta krav på utlandstjänstgöring plockar bort en massa sökanden. Men det vore kul att bli upplyst om detta eftersom jag bara tror men inte vet.

    /Göran

    SvaraRadera
  10. Minns jag ratt sa kunde aven en flygtekniker bli flygingenjor?

    Sedan ar det ratt uppenbart att om man siktar pa att rekrytera toppsiktet sa far man sta ut med att dom drar sa fort dom har uppnatt sitt mal eller far ett battre erbjudande.

    Rekryterar man datidens "bonnpojkar" sa fick dom mera mojligheter till klassresan...
    Om FM rekyterar nutidens "bonnpojkar" dvs arbetslosa unga fran omraden med lagre status sa finns det en chans att dom far ha kvar dom ett langre tag an "eliten".

    Meen fran manga hall i FM sa ar det "fult" att saga och tro att muhammed, karin och gunnar fran rinkeby kan bli bra officerare.
    Jag minns att mina larare pa Hasslo FlygGymnasium berattade att SAS pa 60/70-talet var i sa stort behov av piloter sa att dom anstallde vem som helst.
    Vilket ibland innebar att det var biltjuvar och smaskurkar som "sadlade om".
    Hur sant det ar det vet jag inte, men som 17-aring tror man pa sina larare med +20ars erfarenhet.

    Och ta in en med snatteri i registret det var iaf inom Flygvapnet pa 90-talet nastan helt otankbart.

    Slutsatsen blir att dom nog blir tvungna att betala/erbjuda mer. Eller fundera ut hur dom kan gora officerare av smatjuvar och andra fran omraden med samre forutsattningar.

    /Tinhead

    SvaraRadera
  11. @Göran
    De som söker sig till Armén idag gör det för att få göra något "på riktigt", dvs internationell tjänst.
    Drivkrafterna är att få delta i äventyr; i skrivandet av världshistoria; att få pröva sig själv; att uppleva strid; mfl självuppfyllande motiv men också att tjäna en hacka.

    Andelen sökande brukar öka när det skrivs om strider, sårade och till och med döda.

    Det kan tyckas märkligt men så fungerar det. Man kanske kan hitta samma drivkraft som hos de som frivilligt sökt tjänst hos andra krigsmakter i orostider?

    Vissa är fårhundar och fårhundar vill jobba. Jobbet görs inte på hundgården utan där ute.

    SvaraRadera
  12. @Cynisk: Jag tror liksom Wiseman att den drivkraften även finns hos de yngre i Flygvapnet. Men för Flygvapnets Gripendivisioner så ser det inte ljust ut att få åka ut på någon insats, då den politiska viljan och ekonomin saknas.

    Då måste det också finnas andra faktorer som driver och där är kul på jobbet och en lön som är i relation med civila arbetsmarknaden. När man som pilot och flygingenjör kan få mer betalt när man tar ett civilt ingenjörsyrke så visar det att inte längre bara är de civila flygbolagen som FM har att tävla emot.

    @Tinhead: Ja, även tekniker kan bli flygingenjörer, men då är det i marktjänst. Tyvärr så har de betydligt sämre lön än sina flygande kollegor, så den civila ingenjörsmarknaden suger ännu mer för deras del.

    SvaraRadera
  13. Jämför man med USA är stora delar av deras näringsliv beroende av högmotiverade invandrare som kommer till USA för att göra en klassresa och det gäller både snickare och teknisk expertis.

    Det finns en global konkurrens om duktiga människor samtidigt som deras konkurrensförmåga skrämmer och likaså skrämmer dålig integration och stora kostnader för de som inte försörjer sig själva.

    Försvarets behov skulle kunna bli en av vägarna för invandrare att integreras i det svenska samhället och göra en klassresa. Men hur hanterar man säkerhetsrisken? En andel kommer att ha andra lojaliteter och en och annan kommer att vara agent för en annan makt. Undrar hur USA gör?

    För att detta skall fungera måste försvarsmakten och dess olika arbetsplatser må bra. Mår de inte bra kan de inte ta emot nya människor och ömsesidigt ordna en bättre framtid. Ett exempel på må bra är "vi löser vår uppgift bättre med invandrare, fan vad bra de är", ett exempel vad jag tror är blivande dåligt "ni skall ta emot en kvot och anpassa verksamheten till dem".

    Att förstå motivation är svårt. För egen del består den av tre delar, intryck från lumpen, att jag besökte Estland och såg vad diktatur kan göra med ett land som vårt och att jag gillar att pussla ihop hur saker funkar, eller borde funka om de är trasiga. Ca 1/3 del av mina 1500 inlägg i soldf.com rör detta eftersom det var det bästa forum jag hittade.

    SvaraRadera
  14. @ Göran och Cynisk:
    I den heterogena Försvarsmakten finns många olika befattningar, allt ifrån lönehandläggare till attackdykare. Det är inte osannolikt att människor har olika anledningar att söka de olika jobben.

    Jag tror att arméförbanden i större utsträckning än flyg- och sjöförband rekryterar med moroten om utlandstjänstgöring, medan det i andra vapengrenar troligen är andra värden som drar.

    En grundanledning till att man söker till Flottan tror jag fortfarande är att man gillar att vara till sjöss, att vara en del av ett lag och hantera avancerad teknisk utrustning.

    Liknande drivkrafter torde finnas att söka till flygförarutbildning.

    Sedan går det också konjunktur i rekryteringskraften, jämför exempelvis hur amerikanska marinflyget lyckades rekrytera piloter efter filmen "Top Gun".

    Nu har vi en viktig insats i Afghanistan som säkert attraherar många som söker spänning eller vill göra en insats för andra människor. När den är avslutad kommer rekryteringskraften och motivet för ungdomar att söka jobb som soldat att se annorlunda ut.

    Det handlar om att skapa en väl fungerande Försvarsmakt som gör effektiva insatser och att sedan kommunicera det budskapet. En effektiv organisation rekryterar sig själv.

    Dit har vi en bit att åka...

    / Commander

    SvaraRadera
  15. Appropå uppdatering av blogposten är det en god idé att ta en titt på hus Scania löste neddragningen under finanskrisen.

    Alla gick ner i arbetstid och lön i stället för att riskera uppsägning, Scania kunde betala lön i stället för att ta omställningskostnader och när konjunkturen vände uppåt fanns all personal på plats och dessutom med en förstärkt samhörighetskänsla.

    SvaraRadera
  16. Vad jag kan förstå av det nya personalförsörjningssystemet så skall även taktiska officerare och specialistofficerare "fasas"ut efter ett antal år.

    Ovan kunde vi läsa om hur fältflygarna erbjöds utbildning och studentexamen vid Försvarets läroverk. Utbildningsnivån i landet har utvecklats sedan dess. I dagens läge tror jag enda sättet att få även officerare, av båda varianter, att söka sig till Försvarsmakten är att erbjuda en relevant civil examen. Dagens taktiska officerare stoltserar med en "nästan"kandidat i det civilt synnerligen gångbara ämnet krigsvetenskap. Härvidlag torde det vara intressant att titta på andra krigsmakter i västvärlden där officerarna faktiskt erbjuds en grund att stå på om de väljer att gå i pension efter 10 eller 20 år.

    Idag vill Försvarsmakten bli av med officerare och försöker att lösa detta med piska, hån och förolämpningar istället för morötter. Sådant kommer aldrig att bygga gruppgemenskap och förtroende för organisationen.

    Kapten och 40

    SvaraRadera
  17. Att "tracka" ut folk från FM är olyckligt och inte bra för trovärdigheten.
    Men när många av oss vantrivs på dagens arbetsplatser och många tappat tilltron det vi gör är det illa.
    Jag tror att om FM erbjudit ett gynnsamt 40+ avtal hade 75 % gått direkt!
    De sista trotjänarna börjar trappa av och till och med de tidigare riktigt hängivna har mattats ut.
    Glimten i ögat har försvunnit hos den absoluta majoriteten...

    SvaraRadera
  18. @Wiseman

    "Norska helikopterföretag specialrekryterar nu mot svenska militära helikopterpiloter"
    Var kan man läsa om detta?

    Intresserad

    SvaraRadera
  19. @Intresserad: Ryktet säger att även Norwegian börjat slå sina lovar kring Flygvapenpiloter.

    Detta samtidigt som man på HKV i samband med anskaffning av den nya Gulfstreamen G5 börjat upptäcka att det saknas transportpiloter och nu söker med ljus och lykta igenom organisationen för att hitta piloter med civila certifikat.

    Tips till HKV: Såvitt jag vet sitter det ett par stycken på Flygskolan dit de blev förvisade när de kom tillbaka från civil flygverksamhet för några år sedan...

    SvaraRadera
  20. Spännande att ge en typerating på G550 för 50-60000 dollar samtidigt som man inte förhandlar om ALFF, tänk när dessa piloter upptäcker (de vet de redan och snacket går....) att de kan tjäna 50%-100% mer i månaden med en så attraktiv rating hos en civil aktör. Mitt råd är att inte ta in någon under 50 år i G550-spåret.....

    SvaraRadera
  21. Just nu finns det ett så utbrett missnöje bland piloterna i Flygvapnet att det nu är väldigt många som ser sig om efter andra jobbmöjligheter. Med tanke på att SAS nu i dagarna också börjat återanställa personal kan det snabbt bli smärtsamt för Försvarsmakten.

    SvaraRadera
  22. En snabb inflikning. Det var betydligt fler som klarade sig till de medicinska testerna för stridspilot förra året än vad som anges ovan. Hur många som sen klarade dem vet jag inte.

    Been there, done that, didn't got the t-shirt ;)

    SvaraRadera
  23. "...Anledningen är att man vill få officerare med vinge på bröstet att bemanna staberna..."
    Det problemet har man ju annars uppenbart löst genom FV:s nya fullständigt traditionsvidriga facktecken. Alla ska ha vingar, flygtjänst eller ej! Skulle vara intressant om någon kunde förklara hur detta gick igenom...

    SvaraRadera
  24. @anonym 12:02
    I Landet Lagom skall alla vara lika, annars kan någon bli avundsjuk eller kränkt. Så det är bäst att dela ut vingar till alla, flygande som icke flygande,kompetent likväl som icke kompetent, alla skall bada. För Gud förbjude att någon sticker ut, inte passar i formen.

    Kn Stofil, Sveriges främste tillbakasträvare

    SvaraRadera
  25. Dessutom så går väldigt många omkring i den gröna "pilot jackan" som är ett förstärkningsplagg till flygoverallen. Endast avsett för flygande personal. Jag tycker att ni som känner er träffade av detta, och det kan jag lova är ett mycket stort antal individer. Tar omedelbart och lämnar in den till förrådet. Det är inte acceptabelt att försöka "lysa med lånta vingar" ni gör er bara till åtlöje.

    SvaraRadera
  26. @von Byfåne:
    Fast den gröna "pilot jackan" är ju numera även tillåten som variation till blå vardagsdräkt vilket den inte var tidigare. Sen ska det ju endast vara möjligt att få ut den om man står på flygtjänstorder vilket borde innebära att alla som bär den har flygtjänst... Jag bär den ibland till vardagsdräkt för att den är skönare och smidigare än sjörocken.. Och ja, jag har flygtjänst, dock inte som ff..

    SvaraRadera
  27. "Yta före substans" - igen!

    Men, så är det i FM...

    Motsatsen kallas "professionalism" - prova det någon gång.

    SvaraRadera
  28. "Traditionsvidriga facktecken"..., tja kan hålla med om att utformningen kanske borde vara annorlunda, men det är i alla fall något som visar min flygvapentillhörighet.
    Något som de senaste åren konstant gjorts försöka att sudda ut med totalt traditionsvidriga saker som:
    Basker...
    Arméns gradbeteckningar.
    och senast: Arméns märken i fältmössan...

    / Siste Löjtnanten

    SvaraRadera
  29. @ anonym 22.04
    Självklart så har alla med flygtjänst rätt att bära jackan, men jag ser väldigt många som jag aldrig sett i ett flygplan bära jackan. Lever dessa människor i en egen stor livslögn där högsta önskan är att vara pilot?

    SvaraRadera
  30. Kära Von ByFåne

    Ni gör verkligen ert självpåtagna epitet ära. Ingen falsk marknadsföring där inte, raka besked, det uppskattar vi. Endast en byfåne skulle nämligen i dessa tider orka med att lägga tid på sådana petitesser som vem som bär vilket plagg och inte. Jag vill nog påstå att det finns viktigare saker att fokusera på än om Nisse Tuta på golvet har olovligen(?) kvitterat ut en flygjacka eller inte, han/hon har den säkert för att;
    1, den är bekväm och ändamålsenlig
    2, Alltid är det någon jävel som blir irriterad och det kan ju vara trevligt.

    Nädu Byfånen, nog finns det viktigare saker som vi kan fokusera på än klädesplaggen. Hur gör du själv förresten? Hör du till de där piloterna som går runt i sparkdräkt på dagarna fast du har stabstjänst? Springer i Kanslihuset i sparkdräkten fast det var år sedan du flög spetsigt? Nej, jag tänkte väl det, du följer ju givetvis Uniformsreglementet till punkt och pricka. Men, börja städa hos dina kolleger som flänger runt i sparkdräkt, fast det är daglig dräkt som gäller, när de snäppar upp sig så lär nog det bli lättare att få av de övriga en och annan flygjacka.

    Anonym, utan flygjacka, men med propeller i mössan.

    SvaraRadera
  31. Symboler är intressanta saker. När jag för länge sedan gjorde lumpen på F13 såldes den nya "nato" tröjan i förrådet för en hundralapp så jag köpte ett par, det var ju en bra och ganska billig tröja. När jag sedan utan någon speciell tanke hade tröjan på mig på universitetet fick jag frågan varifrån jag hade fått tröjan från en som gjorde lumpen i armén. Svaret att jag köpte den på förrådet för en hundring fick honom nästan att grina, tröjan användes som belöning för genomförande av en tuff utbildning.

    Exklusivitet, värdet finns i att sakerna kopplas till högstatusmänniskor i en grupp som andra vill tillhöra och därefter att de helst är ransonerade. Om flygandet inte är åtråvärt faller det. Att ge flygarna hög lön laddar på med mer värde, speciellt om de konsumerar lagom mycket lyxvaror så det syns att de mår extra bra och har status.

    Sedan finns det en nytta i att klädseln visar vad man har för uppgifter i stället för en klumpig skylt som säger "pilot" eller "flygande", det försämrar kommunikationen när en sådan funktion drabbas av störande brus.

    Det är tur att många av världens tuffaste elitförband använder baskrar och inte strutar med bjällror på för det skulle se ännu fånigare ut på hemvärnsuppställningarna. Tittar man på historiska bilder så kan det totas ihop v.f.s.h. som laddas med status och kraft. Det är t.o.m. så att när US använder säckiga och bekväma uniformer skall alla vara säckiga, inklusive polisen.

    SvaraRadera
  32. Det är precis lika förkastligt att gå i sparkdräkten som de där wannabe:sen som kliver runt i staberna i lövhög och sjöstridsdräkt. Daglig dräkt för bövelen!

    (Eller också accepterar man precis som i andra länder att uniformen också är en symbol för vilka kunskaper dess bärare besitter...)

    SvaraRadera
  33. Apropå status tror jag på att gå tillbaka till grunden.

    Flygare skall flyga, mycket, huvuduppgiften borde kunna vara den viktigaste belöningen.

    Chefer skall vara så få att alla kan leda och både vara och känna sig viktiga.

    Soldater skall jobba hårt och bli starka och kvicktänkta.

    Mekaniker skall skruva mycket och begripa svåra system.

    Finns inte substansen spelar det ingen roll vad man hänger på för symboler och lön.

    Att folk sedan tenderar att byta yrken passar bra med min gamla soldf "publicerade" tanke att så långt som möjligt fånga upp de f.d. kontrakterade yrkessoldaterna i hemvärnet. Då måste först tjänsten ha varit så bra att man vill fortsätta med en del av den även om man går vidare i det civila livet. Gör man rätt kommer ganska många att göra nytta för försvarsförmågan i 20-30 år, först med höga kostnader och stor nytta och därefter med små kostnader och begränsad kostnadseffektiv förmåga.

    SvaraRadera
  34. @ anonym 00.47
    Konstigt att en anonym stofil orkar svara på en sån liten och obetydlig fråga. Vad blir nästa steg ? Kan det vara att man själv får välja vilken grad man har till uniformen ? Nej ta nu och sluta leka piloter om ni inte är det.

    SvaraRadera
  35. @Siste löjtnanten:
    Det jag avsåg med "traditionsvidriga" var att vingar på bröstet enl FV-tradition är kopplat till flygtjänst. Tycker främst synd om navigatörer och meteorologer som i ett svep fått sina, med FV-mått, traditionsrika vingar (1940-talet) kopierade rakt av.. Dessa kategorier är dock förmodligen för fåtaliga för att någon ska bry sig om deras åsikter.. För övrigt håller jag med dig om att det är tråkigt att allt FV-specifikt suddas ut, man borde dock värna om de traditioner man trots allt har och reflekterat över en annan utformning på facktecknen...

    SvaraRadera
  36. Att hänga upp sig på vilken jacka folk har är ju bara störtlöjligt. Det är väl mest så att det ser illa ut med en grön jacka till blå uniform. Redan för 10 år sedan fick icke flygande personal som tillhörde divisionerna ut den. Senare verkar det ha spridit sig till teknikerna. Till skillnad från 90P står det inget om att det endast är flygande personal som får bära den.

    Jag ser inte varför praktiska och sköna plagg ska vara reserverade för en liten grupp. Ett exempel från armén är ju 90P. Egentligen till för stridsfordonsbesättningar, men på grund av att byxorna är så praktiska och sköna används de av alla som kommer över ett par. Marinens Bassäk har en av de bästa mössorna i hela försvaret, men har tyvärr ensamrätt på den tillsammans med utlandsstyrkan. Adyk har i många år haft en GoreTex-uniform som varit åtråvärd. Det finns hur många exempel som helst.

    Låt praktiska plagg vara tillgängliga för alla. Utbildning/fack mm syns ju ändå genom märken, som det också finns för många av.

    Men en jacka? Kom igen.

    SvaraRadera
  37. Angående vingarna kan jag bara hålla med. Synd att flygarmärken "degraderades" till facktecken och sedan att alla fick dem.

    För facktecken kunde man med fördel utgått ifrån de gamla facktecknen. Visserligen har man gjort det till viss del och satt den gamla symbolen där kompassrosen är på navigatörsmärket, men man skulle skippat vingarna helt. Nästa fel är att vingarna har värjor. Tidigare var det bara ff, nav och met ju var inblandade i framförandet av flygplan hade värjor, övriga besättningsmedlemmar hade endast vingarna. I och för sig ser jag inte ens behovet av facktecken, men det är en annan femma.

    Jag förstår heller inte varför de har bronsmärken. På senare år har vi ju inte gjort någon skillnad på märken beroende på kategori (bortsett från kadettkronan). Värnpliktiga? I FV hade ju värnpliktig flygande personal silvervingar. Silvermärken är också vad amerikanska flottan har. Jag tror det kommer av att flottan (ubåt och ytstrid) har bronsmärken för värnpliktiga, vilket kommer sig av att de gett bort silvermärken som gåva.

    Det som dock är bra är att flygskyttmärket återinförts. Önskar bara att de kunde hitta en funktion för flygsignalistmärket också. Kanske Rrjal/FSL eller flygande STRIL-personal på S 100C eller FRA-operatörer på S 102B?

    SvaraRadera
  38. Problemet har snarast varit att jackorna tidvis varit slut på förrådet, vilket får konsekvenser för flygtjänsten. Likaså var det härom året när pilothandskar var högsta mode hos personalen i Afghanistan. Inga handskar fanns då på något av flottiljförråden och när det bara finns en handsksort som är flyggodkänd....

    SvaraRadera
  39. Handskarna är också exempel på en bra pryl som fler behöver. Flamskyddade och tajta så det är lätt att fingra med små reglage är precis vad som behövs i sandlådan, och i terränglådan här hemma för den delen. Synd bara att inte FM inser detta och beställer så det räcker till alla, alternativt säljer billigt i personalbutiken till de som inte har på utrustningskortet.

    SvaraRadera
  40. Motivation är nog inte så komplicerat. Svennska piloter flyger inte särskilt mycket och flygtid är både budgetregulator ocj beroende av flygtekniker som inte finns i tillräcklig omfattning. Och inte ser deet ljusare ut vid horisonten. Kanske inte hästen att satsa på i början av sitt yrkesliv. Lägg därtill geografisk placering av flottiljerna. Det är helt enkelt inte tillräckligt attraktivt att se en framtid i Ronneby (om man inte kommer därifrån) när man är 22 och vill ha lite kul på helgerna. Eller Lidköping som är en vacker men ganska sömnig stad, lite som mellanmjölk. Luleå topp men för långt borta för många. Man måste ha eyt väldigt flygintresse för att överkomma bristen på attraktiva stationeringsorter, vilket återspeglas i antalet sökande

    SvaraRadera
  41. @Anonym 12.51: Helt riktigt. En kollega till mig som tjänstgjorde som intervjuare på UTK - Uttagningskommissionen för piloter berättade att han hade en intressant kille som när han fick höra att valet låg mellan Lidköpin, Ronneby eller Luleå tog på sig jackan och gick ut.

    SvaraRadera
  42. Enl. UNIFORMSBESTÄMMELSER 2009 v 1.3, KAPITEL 2 AV 8 STRIDSUNIFORMER, så är det på följande vis och ingenting annat. Flygstridsdräkter används av
    • flygande personal inom flygvapnet.
    Ytterplagg Jacka m/85 FF M7355-014000-1 Värmejacka 90-1 M7360-020000-3

    @ anonym 07.34 "Redan för 10 år sedan fick icke flygande personal som tillhörde divisionerna ut den. Senare verkar det ha spridit sig till teknikerna. Till skillnad från 90P står det inget om att det endast är flygande personal som får bära den"

    Det är precis vad som står, att den endast är till för flygande personal inom flygvapnet.

    Du talar i nattmössan, du är en fåne !

    SvaraRadera
  43. I "3.2.4 Vardagsdräkt m/87 i flygvapnet", ytterplagg - tillåten variaton - Jacka m/85 ff står fotnoterat "Flygande personal i flygvapnet får bära flygtjänstjacka m/88 eller jacka m/85 ff." vilket borde redan ut saken en gång för alla, även i fallet till blå uniform.

    Blev det inte en lite väl hetsk diskussion över en jacka kan man tycka?

    SvaraRadera
  44. Fåne kan du vara själv. Jag hänger inte upp mig på om andra bär något så löjligt som en jacka som inköpts för annat ändamål, så länge det ser ok ut. Vilket det inte gör till blåuniform. Själv använder jag inte den jackan till blått.

    Det kapitlet du hänvisar till visar bara att den är tillåten som förstärkningsplagg till flygstridsdräkt, men det är väl ändå jacka m/85 ff buren till m/87 vi diskuterar eller finns det icke flygande personal som frivilligt springer omkring i sparkdräkt också?

    Det du skulle citerat är kapitel 3 - Arbetsuniformer, och då 3.2.4, där det faktiskt finns följande anmärkningar:
    "i) Flygande personal i flygvapnet får bära flygtjänstjacka m/88 eller jacka m/85 ff.
    j) Endast tillsammans med ytterplagg. Flygande personal får bära flyghalsduk till flygtjänstjacka m/88 och jacka m/85 ff."

    Så jag hade fel. Antagligen för att jag fortfarande tänkte på UniR FV 1990 som gällde när jag började och var den senaste där det faktiskt var tillåtet att ha jackan till m/87 innan de nuvarande bestämmelserna. Där stod det ingenting om vilka som fick bära jackan och inte heller tilläts divisionshalsduk till m/87.

    Så jag hade fel, du hade en kass referens. Fåne är fortfarande den som försöker göra klädesplagg till statusprylar.

    SvaraRadera
  45. Den här diskussionen om kläder har spårat ur en hel del.

    Men ändå så finns det en del intressanta aspeker på flygjackan.

    - Den är ganska så kass och tål inte sol p.g.a. brandskyddet. Precis som det vanliga sommarflygstället så faller den i bitar efter ett tag om man flyger med den. De som flyger mycket SK60 med jackan kommer att ha en sida som är brun beroende på var man vanligtvis sitter i kabinen.

    - Den kan inte bäras i Gripen, vilket gör att den har begränsad användning som "flygarjacka".

    Ursprungligen var det tänkt att FV skulle ha köpt in en tunn skinnjacka motsvarande de som bl.a. österrikiska piloter bär. Men den blev stoppad då den såg "för exklusiv" ut. I stället köpte man in denna som faktiskt var dyrare. Jantelagen fanns med andra ord redan under anskaffningen...

    Appropå handskarna så håller jag helt med om att de borde delas ut till alla som behöver dem. Problemet är att de har ett anskaffningspris runt 1000-lappen, så jag tvivlar på att pengarna finns i budgeten. En komplett flygförarutrustning ligger på ca 300.000 kr. Det kostar att ta fram utrustning som ska tåla allt från Nellis 50 grader till Kirunas -45 och dessutom utskjutning i 1200 km/h och sedan landa i en isvak. Jag rekommenderar då i stället att våra armekollegor tar en titt på den gamla sommarhandsken som har ypperlig passform och är betydligt billigare (även den flamsäker). En kollega (inga namn nämnda) brukade använda dem när han tävlade i frisbee...

    SvaraRadera
  46. I FM är kläder och symboler centralt. Yta går före substans. Kompetensen sitter i hur man ser ut, inte vad man gör. Självklart är detta en viktig diskussion. Att ge sken av något man inte är tas faktiskt på allvar i FM, för någon kan ju faktiskt tro att man är pilot vilket förminskar dem som verkligen är piloter. Det är ett angrepp på fundamentala värderingar och ett angrepp på den personliga identiteten för en FM-anställd. Just för att värderingen och uppskattningen av kollegor och deras kompetens baseras främst på deras yttre attribut, mer sällan på deras faktiska gärningar. Därmed får vi de chefer vi har, dvs. inte nödvändigtvis dem som kan sitt jobb, utan dem som lyckas förmedla intrycket av att kunna sitt jobb. Sådan är kulturen inom FM. Symboler är inte bara viktiga, de är centrala! Vissa mer professionella delar inom FM (tänker på bl.a. FJS) är dock såpass trygga i sin professionalism att de faktiskt inte längre lägger så stor vikt vid sina yttre attribut. För dem är den faktiska professionalismen överordnad omgivningens uppfattning. De finner trygghet i förvissningen om att vara professionella och kunna sitt jobb. De har inget att bevisa för någon annan. De bryr sig inte om eventuella wannabes, för deras fokus på yttre attribut avslöjar dem direkt som medlemmar av en helt annan klubb. Med detta vill jag säga att ett överdrivet fokus på yttre attribut, tyvärr oftast indikerar en brist på verklig professionalism och ger uttryck för ett behov av att dölja sina verkliga tillkortakommanden. Den som är trygg och säker på sin identitet behöver inte bry sig om andras förutfattade meningar och schablonmässiga kategoriseringar. Den vet hur det verkligen är. Fortsätt käbbla om kläderna, ni som tycker det är viktigt.

    SvaraRadera
  47. 1000 spänn för ett par nomexhandskar? Flyghandskar m/80 skiljer sig visserligen lite från övriga på marknaden (de täcker handleden sämre), men normalpris för flyghandskar i nomex brukar vara 300-400 kronor i butik eller $30 om man vill beställa från USA. M/80 tillverkas av Lillsport och har faktiskt sålts till allmänheten ett tag också, då med ett pris kring 500 kronor.

    KSAB har något liknande m/80, fast blå, för 405:-.

    Det civila priset för den amerikanska flygjackan som m/85 ff är en kopia av ligger på cirka $300.

    Kanske finns en anledning till att helikopterfolket har en grön skinnjacka. Man kunde även se fd ÖB Owe Wiktorin flyga 60 i den blå skinnjackan.

    SvaraRadera
  48. Om en pilot tycker sig bli förringad för att ett teknikerslo använder ff-jackan på flotiljen, ja då är det en liten människa i en sparkdräkt. Mina barn är mer mogna än så.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  49. @ von Byfåne: nu är det väl inte riktigt så att de tekniker som ränner runt m den gröna jackan gör det för att de vill låtsas att de är piloter utan mer för att det är ganska kallt ute på linjen så här års och komarocken är rätt så otymplig runt och i flygplanet.
    /meken

    SvaraRadera
  50. @Anonym 04.11: Det är som den berömda $5000 hammaren som Pentagon köpte. Militär utrustning kostar. Jag har för mig att titan-skruvarna i utloppsdelen på RM8A låg i samma prisklass och det lossnade några skruvar då och då som då när man reverserade som teknikerna då fick ersätta.

    Ska man kvalificera något för att klara en utskjutning i 1200 km/h så kostar det därefter. Givetvis så minskar kostnaden per styck ju fler man köper, så är det något som är kraftigt efterfrågat så kanske man ska köpa dem i storpack.

    SvaraRadera
  51. Jo, certifiering kostar. Men då kanske man skulle kunna ha en EU/NATO-gemensam standard och certifieringsorgan (STANAG?). Numer är ju bilar helbilsgodkända i EU, så man slipper bland annat göra krockprov i varje land. På ganska mycket annat har vi CE-märkning. När det gäller civilt flyg i Europa går man över till EASA-regler så man slipper en massa nationella särbestämmelser.

    Fast ibland är det ju så enkelt att staten betalar oavsett pris, vilket gör att man kan sälja samma sak dubbelt så dyrt som till konsument.

    I andra fall är det tvärtom, t ex är tröja 90 mycket billigare i personalbutikerna än hos Naturkompaniet. Norrmännen brukade gå direkt till personalbutiken och hamstra prylar när de var på besök.

    SvaraRadera
  52. Detta att svenska nomexoveraller och jackor byter färg är något jag förundrats över tidigare. Man ser inte alls samma problem på utländska nomexoveraller och även de nyare dräkterna för Hkp och Tp i någon äcklig grön färg verkar klara sig bättre.

    SvaraRadera