Dagens ungdom (uppdaterad)

När jag växte upp i Flygvapnet så fanns det en hoper s.k. "vita förare" längst bak i ordersalen. Det var de gamla kaptenerna, f.d. fältflygare som bara kunde en sak här i livet och det var att flyga flygplan. De hade inget intresse av att göra karriär utan svor över att fått byta sin fanjunkargrad till kapten. Det var dessa som skapade rutin på divisionen och kunde lugna ner de unga hetsporrarna som annars riskerade att i sin iver flyga ihjäl sig på övningar. Att vara pilot var en livsstil. Man flög på dagarna, spelade innebandy eller fotboll efter flygningen och umgicks med divisionskamraterna på fritiden. Långa perioder tillbringades uppe i Norrland på krigsbas där man på helgerna gick ut på de lokala nöjesställena resulterade i att det nästkommande vecka fanns gott om nya historier att förgylla tiden mellan flygpassen.

Men hur ser det ut idag?

ÖB hoppas att med det nya personalsystemet få till en ökad rotation av personal. Att vara anställd i Försvarsmakten skall inte längre vara en livsuppgift. Soldaterna skall vara yngre och beredda att åka ut på internationella insatser vart annat år.

Men frågan är om inte ÖB kommer att få mer än vad han hoppas på? I stället för att få soldater som stannar i 6-8 år så riskerar Försvarsmakten att få soldater som stannar max 2 år i väntan på något bättre som t.ex. att komma in på en högskoleutbildning. Dagens ungdomar är helt enkelt mycket rastlösare än tidigare. Man väntar längre innan man går in i arbetslivet och tillbringar dessa år med utlandsresor eller att leva på föräldrarna, då det är svårt att få jobb och boende. När man väl får ett jobb så är det precis som med bostadsmarknaden i Stockholm, d.v.s. "gräset är alltid grönare på andra sidan". För att få den lägenhet man vill ha så köper man en etta, väntar något år, säljer och köper en tvåa, o.s.v. På samma sätt är det jobb man har är bara ett steg på vägen mot något bättre.

Jag ser det även på de yngre piloterna. Numera så är de ett antal år äldre när de påbörjar sin flygutbildning och de har massor med andra intressen vid sidan av flygningen. Det är inte ovanligt med flygelever som samtidigt som de tränar för att bli Gripenpiloter läser civila högskolekurser eller sysslar med aktier. Går man in på fikarummet på en division så är det inte helt ovanligt att det som visas på TV:n är aktiekurserna på Text-TV. Förr i tiden blev elever avskilda från utbildningen om de hade för många andra intressen, då det ansågs att man som elev då inte var tillräckligt fokuserad på flygningen. Skulle vi använda samma kriterier idag så skulle det inte bli många piloter kvar i systemet.

Att man som flygelev har andra intressen än flygning är givetvis bra, men det ökar också risken att man byter karriär. Och numera ofta till något helt annat än den civila flygkarriären på SAS. Det är något som Försvarsmakten måste inse. Det är inte längre lika beroende av hur det går för de civila flygbolagen om en pilot ska byta jobb eller inte.

Förr så var enda anledningen att inte bli färdigutbildad stridspilot, när man väl kommit in på utbildningen, att man blev avskild på grund av att lärarna ansåg att man inte hade de rätta förutsättningarna. Nu slutar elever frivilligt för att de börjar läsa till läkare eller kommer in på Handelshögskolan. Vi förlorar en hel del mycket bra piloter på grund av att de inte längre anser att flygning är det roligaste här i livet!

Jag satt igår kväll och pratade med en militärpolis. Han berättade att hans soldater får en utbildning som ska ge civila meriter, men att detta också innebar att många som sökte in som soldat gjorde det för att ha något att göra under tiden de väntade på en utbildningsplats på Polishögskolan. Han trodde att han max skulle få behålla soldaterna under en insats.

Antingen så rekryterar vi fel personer, eller så är det helt enkelt så att Försvarsmakten inte längre har den attraktionskraft det en gång i tiden hade. Dessutom finns inte längre den typ av ungdom kvar som vi en gång i tiden rekryterade. Var finns bondgrabbarna med bra fysik där en pilotutbildning är höjden av deras karriär? Numera är bra fysik ofta kopplat till högre social bakgrund och då också ett större intresse för högskoleutbildning och en framtida karriär som t.ex. läkare eller jurist. Pilotyrket blir bara en intressant period i livet att berätta om samt ser bra ut i CV:t.

Personligen tycker jag att stridspiloter skulle vara specialistofficerare. Men flygvapenledningen har valt att inte gå in på detta spår (förutom för helikopterpiloter). Anledningen är att man vill få officerare med vinge på bröstet att bemanna staberna. Man anser att det är omöjligt med två parallella utbildningsystem för piloter. Jag tror dock att detta är nonsen. Inför en utbildning för specialistofficerare och av dessa när de är färdigutbildade piloter kan man rekrytera de blivande officerare som är mer sugna på karriär än flygning. På samma sätt har vi gjort med flygande flygingenjörer som rekryterats bland piloterna och fått en högskoleutbildning efter pilotutbildningen. Det är i första hand inte akademiker vi söker som piloter, utan praktiker.

Om vi inte lyckas behålla våra soldater eller piloter samma tidsperioder som tidigare så måste vi öka utbildningstakten. Försvarsmakten kommer att få ut mindre effekt av investerade pengar i utbildning. Det innebär att fler arméofficerare kommer att syssla med GMU och fler stridspiloter syssla med utbildning av nya elever. Det vill säga att den del av Försvarsmakten som klarar av ÖB och Tolgfors vision "Här och nu" krymper ytterligare.

Dagens ungdom är bra, men jag tror att Försvarsmakten inte riktigt har förstått att de inte tänker på samma sätt som tidigare. Ett yrke är inte längre i sig själv samma statussymbol som förr, utan status uppnås i stället genom att självförverkligande och att byta jobb så fort något bättre blir tillgängligt. Att i detta läge begå PR-missar som förra årets anställningsavtal kan vara förödande. För att behålla våra ungdomar så är det bara en sak som gäller och det är att se till att statusen på yrket ökas och att de har kul på jobbet!

P.S: "Vit förare" var egentligen en benämning på stabspiloter som inte hade någon av divisionernas färg på sin halsduk (röd - 1:a div, blå 2:a div, gul - 3:e div, svart 4/5:e div) utan fick nöja sig med den färglösa vita.



Uppdaterat 11-02-24, 13:38
Även i civila bolag har man identifierat problemen med att behålla dyrt utbildad personal.

Företagen lägger stora pengar på att attrahera de bästa och göra rätt rekryteringar. Lika tydliga system och resurser finns sen inte för att behålla de som identifierats som nyckelpersoner.
...
I lågkonjunktur är det få som byter jobb frivilligt. När nedskärningarna sedan är avklarade och det börjar vända uppåt igen ­pustar många arbetsgivare ut. Då när det egentligen är det mest kritiska skedet för att behålla sina nyckelpersoner.

– De som är hetast på mark­naden blir ju också först kon­tak­tade. Så man gör bäst i att ha en plan på företagen för att behålla dem, säger Finn Wikander.
...
David Nouveau är vd på Stepstone Solutions som säljer mjuk­varusystem som ska ta hand om hela talangförsörjningsprocessen.

– Internationellt har många ­företag implementerat prestationsmoduler. Men här i Sverige är det mer tabu att följa upp ­prestationer.

Tyvärr så lyckas Försvarsmakten ofta upprepa just dessa misstag. Man satsar mycket på rekrytering och utbildning, men alldeles för lite på satsningar för att behålla de man utbildat. Att som anställd att hota med att man säger upp sig är sällan ett lyckat förhandlingsargument.