lördag 15 augusti 2009

Värnplikt vs Insatsförsvar

Försvarsminister Tolgfors har nu äntligen öppnat för en diskussion om värnplikten. Nu får vi bara hoppas på att svenska folket nappar och att det verkligen blir avgjort vad Sverige egentligen vill.

Att ta bort värnplikten enbart för att säkerställa att soldaterna är så pass välutbildade så att dom direkt kan skickas till en internationell insats är egentligen bra endast ur en synpunkt, ekonomi. Försvaret slipper kostnader för att utbilda ett antal värnpliktiga som sedan aldrig kommer till användning internationellt, samt extra kostnader för att repetitionsutbilda när ett insatsförband sätts ihop.

Ja, vi får soldater som kan hantera sina vapen och fordon bättre och som är mer samtränade som förband. Det vill jag inte förneka. Men hur är det ur andra aspekter?

Soldater med civil bakgrund för med sig en hel del annat i bagaget. Dom kommer att ha en mer blandad bakgrund, vilket ofta är bra vid problemlösande situationer. Unga soldater med enbart militär utbildning riskerar att använda endast de medel och metoder dom är utbildade på, d.v.s. våld. Soldater från USA och England har i Irak och Afghanistan bevisat att dom är duktiga på att slåss, men att dom har mycket liten förståelse för civilbefolkningen. Därmed får dom också svårt att lyckas. FN och ISAF är inte i Afghanistan för att skjuta talibaner, dom är där för att säkra landet för civilbefolkningen.

Sedan har vi hela aspekten med folkförankringen. Bara för att Försvarsmakten de senaste åren tvingats skära ner på värnpliktsutbildningen p.g.a. ekonomi så är detta inte ett bättre alternativ. Vi riskerar att i framtiden få en stor del av Sveriges befolkning som inte förstår vad Försvarsmakten står för eller sysslar med. Om vi då dessutom enbart sysslar med internationella insatser kommer givetvis frågan att dyka upp, vad Försvarsmakten över huvud taget gör för Sverige. I Finland har rekryteringen till försvaret minskat på grund av riskerna vid internationella insatser.

Till sist så är värnpliktiga en stor mängd utbildade tjejer och killar som finns tillgängliga i Sverige även för civila insatser (Stöd till Samhället som det hette tidigare) som t.ex. översvämningar, skogsbrand, leta försvunna personer m.m. Om inte värnpliktiga (eller hemvärnsmän m.m) används, vem ska då ställa upp vid dessa tillfällen?

Tvärtom. Alla borde göra en 3-4 månaders värnplikt, både killar och tjejer. Att snåla in på ekonomin idag innebär ännu mindre pengar i morgon av politiker som aldrig gjort lumpen och som inte förstår varför vi har ett försvar som inte försvarar Sverige i Sverige.

7 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Jag uppfattar inte Tolgfors som att han öppnar för debatt, utan snarare att han talar om hur det kommer att bli.

    Allan Widman uttryckte det ganska bra under en paneldebatt på det säkerhetspolitiska sommartorget i Almedalen: vi har hållit på med att avveckla värnplikten i 20 år.

    Det senaste beslutet är bara sista spiken i kistan.

    Det enda politiskt möjliga alternativ som erbjuds är socialdemokraternas. Deras "värnplikt" består av att alla i en årskull ska få möjlighet att frivilligt mönstra på nätet (oklart hur de kan finansiera ens det med minskad budget).

    Detta är inte värnplikt i någon meningsfull betydelse av ordet.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med. Beslutet är redan taget. Frågan är bara om vi hinner ändra på det? Att vi har på grund av ekonomi gradvis minskat antalet värnpliktiga varje år är inte ett argument för att lägga ner värnplikten. Det är snarare ett argument för att tillföra mer pengar så att fler får möjlighet att göra värnplikt.

    Se det som en arbetsmarkandspolitisk insats. Många ungdomar får inte jobb efter grundskolan. Låt dom göra lumpen i stället för socialbidrag. Samma totalkostnad, men olika konton. Då får staten dessutom mer nytta av ungdomarna och ungdomarna själva får en utbildning som dom kan ha nytta av.

    SvaraRadera
  4. Jag är själv mycket kluven i frågan.
    Jag tycker att systemet med anställda och kontrakterade soldater innebär bättre och mer samövade förband. Inget ont om de förband vi har haft i internationell tjänst men de lider av att vara rekryterade som enskilda soldater (mer eller mindre) och ihopsatta för en specifik insats.De erfarenheter som förbanden har fåt har också i mångt och mycket försvunnit efter hemrotation eftersom alla gått tillbaka till sitt; ofta ut i den civila verkligheten.

    Jag håller med om att värnpliktssystemet ger oss soldater som kan så mycket mer och det är en stor förlust i det nya systemet.
    När det gäller folkförankringen så är jag inte säker på att yrkesarmén innebär slutet för detta. Den kommer att förändras och minska men jag tror inte den kommer att försvinna helt.
    Det gårfaktiskt att ifrågasätta folkförankringen i ett system som utbildar ca 5 000 medborgare per år och har en frivilligrörelse som för en alltmer tynande tillvaro.

    En fråga som borde vara vital är vad vi skall ha Försvarsmakten till. Det kan inte vara en uppgift att vara en arbetsmarknadspolitisk insats (lika lite som regionalpolitisk) och inte heller vara den resurs som medger att kommunerna inte skaffar den förmåga för civila insatser som de faktiskt borde ha från början.

    SvaraRadera
  5. Den som lever får se. Problemet är att det har varit på tok för lite debatt om frågan. Om några år när vi ser resultatet och kanske ångrar oss lär det bli mycket svårt att återinföra värnplikten igen.

    Sossarnas idé om frivillig mönstring är varken hackat eller malet. Alla borde mönstra och alla borde göra åtminstone en kortare värnplikt/civilplikt.

    SvaraRadera
  6. En aspekt som jag inte tycker genomlysts ordentligt är hur Försvarsmakten nu skall rekrytera om vi går över till ett yrkesförsvar. Det är bra många värnpliktiga som inte haft ambitionen att bli officerare förräns de dragit på sig uniformen. Dessa får vi nu inte ens in i systemet utan risken är att de försvinner in på högskolan direkt från gymnasiet.

    SvaraRadera
  7. Anonym. Jag håller helt med. Oftast är de som söker efter att ha blivit intresserade under lumpen de bästa killarna/tjejerna. Utan att vara allt för elak är många som direkt söker försvarsmakten MÖP - Militärt Överintresserade Personer. Försvarsmakten behöver en blandning.

    Dessutom behöver vi faktiskt tre kategorier: Soldater (kontrakterade insatssoldater), Officerare och Specialister. Hur rekryterar vi de senare kategorierna?

    Jämför med polisen. Där är det ofta en merit att vara lite äldre och prövat på något annat. Det är en större merit att ha varit dagislärare än dörrvakt. Detta bara för att få en spridning på personalens bakgrund, vilket är bra för utvecklingen av poliskåren och anpassningen till samhället. Genom att vara ett tvärsnitt av samhället så dels vet man vad samhället tycker och dels representerar man samhället och får större acceptans.

    Det är därför som det inte är ett självändamål med att rekrytera kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Dom fyller en stor funktion i att öka spridningen på personalens och representationen av dessa grupper inom yrket.

    SvaraRadera